Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•294
In duktigt; så tror hon att
ångbåten kommit, oeh skyndar sig
tned benen på nacken hit."
..Det var ypperligt," utbrast
en femte, -Janne D! du kan
hvistda utmärkt, marsch upp på
bergetl" —Hela skaran rusade
bort, och efter några minuter
ljöd en hvissling, så gäl oc’i
uthållande, att några små
Kickor belt förfärade hoppade upp,
och en glimma, halft förargad,
halft förskräckt yttrade:
-jes-singens, de pojkarne, sådana
upptåg de ha’ för sig! man
kan ju rakt af få slag af
förskräckelse!" — I ett nu var
hela skaran nere igen. Efter
några ögonblick, under hvilka
gossarnes bela
uppmärksamhet var riktad på torparkojan,
syntesden gamla husLruu
skynda ut och på den stnnln,nf
enrisbuskar omgifna stigen komma
fram till ångbåtsbryggan.
Gossarne knuffade förbluffade på
hvarandra: "hvad skall detta
betyda V hvar ä" ungen ’t hon måtte
väl inte ha’brutit nacken af sig!"
— -Åh nej du! dertill är hon
mycket för seglifvad." — Den
gamla gumman var både
förundrad och ledsen då hon märk
te att ångbåten ännu ej
kommit. ,,llå hvad ä’ det annat
än de illfänign pojkarne»
upptåg," utlät sig en gumma, tör
hvilken hon yttrade sin
förundran. Don gamle begaf sig
bekymrad på hemvägen, efter
det hon bedt en qvinna gifvn bud
dä ångbåten verkligen skulle
anlända. I detta ögonblick
rusade en af gossarne till de
andra: -pojkar, pojkar! nu vet
jag hvarför Lini ej kom hit i
afton — hon är sjuk!’ Höga
förvånade utrop af bröto honom.
-Hvad! Lini sjuk! du
misstager dig!„ — -Nej, nej, ifrade
den andre," jag tittade in
genom fönstret, kräket ligger på
bädden i full yrsel, röil som
klocknrmors kyrkduk, pratade
om hundar oeh pojkar och
dylikt, och gula mommo satt
bredvid sängen och gret, —
riktigt sannt!" aÅh kan det vara
möjligt’, vet ni pojktir, vi hade
ändå orätt i att hvissln,
tor-parmor kom säkert för att få
råka modren." — -Jo, du kan
ha’ rätt Erik," sade en annan
betänkligt, rnu voro vi bra
elaka." Några instämde i dc
begge gossarnes åsigt, andra
åter menade skrattande att det
ju endnst var ångbåts-Lini.
bvein kunde och behöfde
hafva medlidande med henne.
Slutligen, efter många disputer och
ordvexlingnr, foro gossarne
hem, dock icke .innan de sett
huru mndam Aherg blifvit
skyndsamt knilnd till
torpnrko-jan,och huru sjelfva det stränga
draget omkring hennes mun,
blifvit efterträdt nf ett
ångest-fullt.
Lutad öfver sin dotter
dotters säng satt den gamla
gumman, dà modren inträdde. Den
gamla upplyfte hufvudet: -Gud
ske lof att du kom! hvad i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
