Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vet titi, Nina hvem denna
fru är? Det är min mamma;
hon var lika snäll som din
mamma." »
Den lilla flickan torkade
hastigt bort tårarne oeh såg
förundrad upp. »Var det
morfars mamma!"
»Ja mitt barn."
»Och hvar är hon nu?"
JIos Gud i himmelen,"
svarade herr Thor allvarligt.
»Der är min pappa också."
utbrast Nina lifligt och nu
började hon berätta så mycket
om den sköna ljusa himmelen
som hennes mamma talat om,
och herr Thor hörde
uppmärksamt på såsom om ban aldrig
hört det förr.
»Ilar du en bibel, morfar?"
frågade flickan plötsligt.
»Jo, jag bar en" svarade
morfar långsamt.
»Tag fram, tag fram den,"
bad Nina, »och berätta sedan
för mig om Jesus-barnet i
krubban och alla de vackra
sakerna."
Morfar steg lydigt upp och
letade efter den stora
bihler-bibeln som icke varit framme
på många, många år. lian
slog upp den, satte sig i
länstolen vid bordet. Nina kröp
upp i hans famn ocb nu fick
den gamle mannen berätta
historier sotn ban knappt tänkt
på sedan sin skoltid.
Det blef honom så underbart
varmt om hjertat när ban
blickade in i de klara uppmärk-
samma barnaögonen och kom
ihåg alla de gånger ban suttit
på sin milda moders knän och
hört dessa samma berättelser ur
hennes mun. Han hade ute i
verlden glömt allt, alla goda
lärdomar och milda
förmaningar, ja han hade ofta förgätit att
det fanns en Gud. Nu var det
som om alla dessa minnen
dy-kat upp i hans hjerta.
Allt innerligare blef den
gamles röst, allt varmare hans ord,
och när slutligen den lilla Nina
trött lutade sitt lilla
ljuslockiga hufvud mot hans bröst och
der insomnade, upplyftade den
gamle mannen sin blick till
taflan der ofvanför bordet ocb
betraktade porträttet med de
milda fromma dragen så länge
tills tvenne stora tårar stodo i
hans ögon. Sakta förde han
händerna tillsammans ocli
lofvade att ej mera glömma sin
Gud.
Når Nina följande dag kom
för att helsa god morgon på
morfar, stannade hon
förundrad vid dörren, hon hade hört
ett besynnerligt ljud. Förtjust
störtade hon fram till en korg
under morfars skrifbord och
drog jublande fram en liten
hvit jamande kattunge.
Gårdagens sorg tycktes vara belt och
hållet förgäten. Nina sprang
omkring i alla rummen med
den nya älsklingen och
tröttnade ej att berätta för morfar
och fru Lange om alla dess
förtjenster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
