Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
från att göra nyårsvisiter (»ch
lians nainn skulle stä i
tidningarna. Der blefvo i början
luångn naiuti — oeh med
penningarna skulle man belöna
fattigt och Ärligt tjenstefolk
-men Ar efter år blefvo
namnlistorna i tidningarne allt
kortare. Detta kom sig deraf,
att man mer oeh iner begynte
anse nyårsvisiterna för ingen
skyldighet alls, och så gick till
och med det goda ändamålet
alltmera förloradt. Det brukas
vål ännu ibland, och ännu ser
uiaii hår och der om
nyårsdagen en tjensteman eller en
officer, som springer till sin
förman, for att såga honom:
(jodt nytt år! och få al honom
det lika visa svaret;
äfvenledes tillbaka. Men nutidens
språng sir knappast en skugga
mot det, som varit. Den, som
vill låsa något roligt derom,
kan slå upp Runebergs
berättelse om „Den olycklige nyà
isgrå minuten.u Nu springer
ingen mera andan ur halsen; man
helsar knnkämla på någon god
vän, sätter sig ued i lugn och
småler sjelf, niir inan af
gammal vann än un säger sitt:
äfvenledes !
Der fan tis i de förra tider
mycken gammaldags
hjertlighet, kanske mera än nu; men
ack ändå, huru mycket
onödigt krus! Vår tid är långt
mindre belefvad och artig, och
det vill jag just icke berömma,
ty höflig och uppmärksam bör
inan ju alltid vara: —en ati’0*
fil år en ganska otrellig
person. Min de/ är ett framsteg,
att man bryr sig mindre om
skenet oeh mera om
verkligheten. Och sådana skola ni
också vara, käraste barn,—
alltid vänliga och
uppmärksamma, alltid tjenstaktiga och
artiga, men framför allt mnna:
det. är lifvets kärna.
Z. T.
Hvad Herman berättade
om stjernorna.
Påminner du dig ännu, unga
läsare, den lilla, arbetsamma
Herman, som icke endast
älskade leken oeh nöjet, nian
äfven hade håg oeh sinne för
att lära sig det nyttiga och
allvarsamma i lifvet. Med stor
fägnad kan jag berätta dig att
him ingalunda förändrat sig
under den korta lid dit ej hört
någonting om honom. Han
är fortfarande sina föräldrars
glädje och hans goda, älskliga
mamma har ej ännu behöft
fälla någon tår för sin gosses
skull utan med fröjd i sitt
hjerta tackar hon Gud hvarje
qväll oeh anförtror sin älskling
iden liögstes mäktiga beskydd.
I skolan år Herman en ibland
de främsta och det hedrar
honom framför allt att han
fortfarande åtnjuter sina
iäraresaktning och tillgifvenhet. Antti,
hans pappas betjentpojke, är
fortfarande lians vän och lärjun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>