- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-51. 1873 /
36

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(Hl

derna hjrrtliga godhet blef hans
flit fOrdiihhlml vid tanken på.
att han derigenom i helt liten
mon kui.de till dem återgälda
(leras varma kärlek lill honom.

Det var en lördags afton i
November. Klockan sex hade
lektionerma redan slutat, och
mörker rådd»i skolverkets
vida salar. Bänkarna stodo,
några svart målade, andra gula,
i allvarliga rader och tycktes
med en viss vördnad uppblicka
till katedrarnas gula, tronlika
säten. En och annan på
pulpeterna qvarglönul bok låg och
masade sig, beredd till deu
mörka mittens långn hvila. Här
fauns Schillers lexikon, der
Ellendts gra mine ti k och både
här och der dessutom en miingtl
exemplar af Gröts ryska
läsebok. — Bönsalens klocka med
sill. svarta skåp och gul-hvita
ta Ha hördes långsamt slå den
elfte timuuns slag. Dess ljud
hade knappl förklingat uti
rummcuä toma rymd, innan
ett besynnerligt ljud förnams
fürsl längst borta ifrån åttonde
klassens, men sedan älven från
de kringliggande klassernas
rum. Det låt som om en mängd
personer varit i ifrigt samspråk.
An hördes gamla, grofva
basröster, än mildare stämmor ocb
än gudomligt veka uttal. Det
föreföll visst högst
besynnerligt men var det i sjelfva
verket dock icke, emedan det
endast var bänknrne, som efter
gammal vana började under-

hålla hvarandra med samtal
under nations tysta långsamma
timmar. Då füintiuimos
äfven deras röster ganska bra;
hvaremot om dagen del var
svårt att under nundradetals
gossars stoj och stnmp och
dagliga lifvets öfriga buller
höra deras andeväsens
stämmor.

„Ilör på mill herrskap,u sade
en lång svart skolbänk, som,
ristad full af besynnerliga
runor, stod längst upp i första
klassens rum, då samtalet
i-blnnd dess kamrater för ett
ögonblick afstannat, „hör på
mitt herrskap, I hafven nu alla
förtäljt edra historier 0111 edra
pojkar, nu kommer det mill
tur." — Hvarje bänk kallade
dem till sina poikar, hvilka
der hade sinn platser. — „Jng
är en gammal tjenare i skolans
tjenst,;t fortfor ilen svarta
bänken, „oeh mångn hnfva dc
gossar varit, som under årens
vexlande lopp haft mig lill säte.
Nästan ingen af dem har
uraktlåtit al t i min pulpet inrista
ett minne, fastän en och
annan lurifnx skurit
minnesteckningen för djup och för ofta
onödigtvis förnyat densamma.
Detla har dock intet skadat,
ty bland di n följande
besätl-ninjren hafva nog funnits
deltagande vänner, som med nöje
fastkittnt fårorna i min fordom
vackra och som en spegel
blanka pulpitskifva. Af alla
under gångna terminer till vår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:44:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1873/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free