Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 b
Morgonen kom; men Innu
förvånade blefvo ej nu den lilla
hyddans invånare, då de
kastade de första blickarne ut
genom fönstret. Anton, som
först koin i rörelse, höjde vid
den upptäckt hnn gjorde ett
skri af öfverraskning. Hela
nejden, så långt blicken från
det lilla fönstret kunde nå, var
betäckt nf ett hvitt snötäcke.
Snöflingorna fortforo ännu att
sakta nedfalla. Bekymmersamt
sågo de fl I d re männen på
hvarandra. Att verklig lara var
på färde, kunde man låsa uti
deras blickar.— Farfar sade, att
ban af de mörka molnen vid
östra horizonten den
föregående qvällen redan fruktat något
oväder; „dock", tillade han,
„ej trodde jag, att snö så tidigt
skulle falla. Sådant har
inträffat för ut blott engång
under min långa lefnad."
Nu voro goda råd dyra. Af
den jämnmulnn himmelen,
snöflingornas storlek och
oafbrutna nedfnllande samt af den
kyligare väderleken hade man
intet godt att hoppas — det
värsta vnr att förutspå. Bland
bergen i dessa trakter inträffa
nämn ligen stundom snöfall
oafbrutet flere dagar igenom,
hopalule drifvor, tillräckliga ntt
begrafva under det mjuka
täcket större hus än den lilla
sä-terhyddiin.
Det led mot middagen.
Snöfallet upphörde för en stund.
Då yttrade farfar; jag hnr
lefvat länge, sen min barn-
doms första dagar, här bland
bergen och känner noga
egendomligheterna hos den natur,
soln här är rådande. Af alla
gamla tecken, hvilka under
årtionden ej svikit, förutser jag,
att detta snöfall ej med det
snaraste upphör. Stadna vi
några dagar till, kunna vi
bereda oss på att måhända ej
på en månad kunna komma
neil till hemmet i dalen. Huru
skola vi under denna tid och
huru skall hjorden kunna lefva
här under snön? Jag råder*
dig derför, Anton, att jämnte
drengen oeh Konrad föra
hjorden, medan någon möjlighet
dertill ännu Är, tillbiikii. På
dess räddning beror bela din
familjs uppehälle; ingen tid
är derför att förlora. Sjelf
ämnar jag qvarstadna, ty jag
känner på mig, ntt minn
krafter ej ut8tode den långa och
nu genom snömassorna
dubbelt besvärliga färden. Sök ej
öfvertala mig, ty jag har
fattat mitt heslut efter niogen
öfverläggning. Min närvaro pä
eder återfärd skulle endast
göra, att i ej kunnen egna den
uppmärksamhet åt hjorden,
hvaraf den är i behof. Många
af djuren ginge derigenom
förlorade. Således, Anton, tänk
på icke blott din utan din hela
iamiljs framtid och följ din
gamle faders råd."
Anton insåg fullkomligt väl
det sanna och efterföljansvärt! a
i den gamle mannens cird; men
det kostade honom dock en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>