Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning till nykterhetssaken, jemte de orsaker
som föranledt honom dortill och sedan
dess har hans vetenskapliga undersökningar
om rusdryckernas inflytande
på helsan och menniskokroppen gjort
nykterhotssaken ovärderliga tjenster.
Ett synnerligt vigtigt inlägg i frågan
erhålla vi genom lifförsäkringsstatistiken.
Att detta slags affärer i allmänhet
bedrifvas på det mest rationella
sätt, behöfver icke påpekas. Allt är
här på förhand beräknadt och afmätt, i
ändamål att göra affären inkomstgifvande
och om man derför ur deras siffror
kan hemta någon annan upplysning
än don de egentligen afsett, — nemligeii
klargörande! afaffärs ställningen —. är detta en sak för sig. Men då statistikens
omutliga språk på ett lysande
sätt bekräftar ofvannämnde vetenskapsmäns
åsigter, vore det nära nog ett
broti iii"t sanningen att hår förbigå
denna sida af saken. Vi hanvända oss
derför till ett i London år 1883 utgifvet
arbete. "The Vital Stalistics of Total Abstinence", ur hvars nio afdelningar,
alla afhandlande måttlighetens och absolutismens olika inflytande på
Itfslängden, betraktad ur lifförsåkringsbolagena
synpunkt, vi inhenita följande.
År 1840 grundlades i London ett allmänt
nykterhets- och lifförsäkringssallskap,
den b. k. öinsesidighetsprincipen,
d. v. s. bolaget delar sin vinst
ina försäkringsinnehafvare, så att
ju mindre dödligheten, desto mindre utbetalningarna
och desto större vinsten.
Under de första ses åren af dess verk-
Bamhel emottogos endasi ahsolutister till
försäkring; men i medlel af 1847 upprättades
derjemte en b. k. "allmän aldelning"
för icke-aDsolutister. Åtta år
senare, 1855, utdelades den törsta vinsten
bland försäkringsinnehafvarne och
da framträdde en omständighet, den de
efterföljande 25 årens iakttagelser ytterligare
bestyrkt, den neml. att dödligheten
inom allmänna eller niåttlighetsafdelningen
varit så’ mycket större
än inom nykterhetsafdelningen, att de
senare blefvo berättigade att erhålla
ända till 25 proc. större utdelning än
de förre. Hvardera afdelningen hade
för öfrigt sin skilda kassa, samt beräknade
inkomster och utgifter in. ni., enligt
alldeles samma grunder. Följande
tabell ger en öfverblick öfver huru stor
procent af försäkringspremiet, do skilda
afdelningarna utbekömmo i vinst:
MMtlißhota-afdol- ningon. FomAra- poriod.
Nyktrrhotß-afdol
ningen.
vinst. vinst.
23 till 50 proc.
24 „ 59 „ 35 till 75 proc.
1855.... 35 „ 86 „
1860....
1865....
1870....
1875....
1880....
23 „ 56 „
34 „ 84 „ 35 „ 114 „ 41 „ 135 „
17 „ 52 „
20 „ 49 „ 20 „ 64 „ 26 „ 83 „
För att fullt förstå detta måste man
ihogkomma att en persons beräknade
lifslängd utgör den bas hvarpå lifförsäkringsbolagen
grunda sina premier,
så att om dödligheten bland bolagets
försäkringshafvare är mindre än lieräknadt
var, ett öfverskott i penningar uppstår,
hvilket utdelas bland de öfverlefvande
försäkringsinnehafvarne. Med
blicken på ofvanstående tabell inses då
att dödligheten måste hafva varit så
mycket mindre inom nykterhetsafdelningen,
som dess medlemmar erhållit större
vinst, eller oinvändt: att dödligheten
bland måttlighetsvännerna varit så mycket
större som skilnaden i vinst mellan
båda afdelningarna.
Men saken kan äfven ’framställas på
etl annat sätt. Samma verk hvanir vi
hittills citerat, skall ännu engäng lemna
osa sifFror till belysande af absolntismens
välgörande inflytande på helsa och I lifslängd. Följande tabell i samman-
1 Nykterhets- ’ Måttlighets- Är afdelningen. afdelningen.
BerSk- IntrSf- Beriik- Inträfnade
fade nade I fade
dödß- döds- döda- döds- fall, fall. fall. fall.
1866—70 549 411 1,008 944
1871-75 723 511 1,268 1,330
1876-80 933 651 1,485 1,480
1881—82 439 288 657 585
Summa | 2,644 | 1,861 | 4,408 j 4,339
Denna öfversigt ger anledning till
följande reflexioner:
1. Du il<> beräknade dödsfallen i nyk~ ierhetsafdelningen, under en period af
17 ar, utgjorde 2,644 och antalet inträffade
1861, leirmar detta on vinst af
783 menniskolif, eller 29’/2 procent, ut-i öfver beräkning. Och då under samma
tiderymd de beräknade dödsfallen imåit- lighetsafddningen voro 4,408 och de
inträffades antal steg till 4,339, utgjorde
vinsten 69 menniskolif eller P/2 proc, hvilket ur hygienisk synpunkt
ger nykterhetsafdelningen en öfvervigt
af 28 proc
2. Medan i hvarje femårsperiod, de
inträffade dödsfallen i nykterhetsafdelningen
betydligt understiga de beräknade,
utvisar en period (1871—75), ett mot- i satt förhållande livad beträffar måttlig- j
hetsafdelningen, i det att de inträffade
dödsfallen öfverstiga de beräknade med
62, eller mer än 5 proc.
3. Om vid en sådan jemförelse mellan
fullvuxne personer i England, nykfcerhetsafdelningéii
visar en öfverlägsénhot
af 28 proc, har män goda skäl för
dot antagandet att förhållandet blefve
likartadt hos oss, samt att en lika stor
inb.esparing af menniskolif blefve följden
om den absoluta nykterheten allmiiii!
antogs i vårt land. Antalet döde
i Finland utgjorde 1882 i rundt tal
46,000 personer och vill man, för att
fota beräkningen på säker grund, derifrån
afdraga alla pers. under 21 år,
erhålla vi 19,400 fullvuxne personer,
som aflidit under ett års tid. Af ofvanstående
kalkyl framgår att dödligheten
bland måttlighetsvänner är 28
proc. högre än bland absolutister och
då absolutisterna i Finland bilda ett
allt för litet antal för att hafva kunnat
inverka på resultatet, våga vi antaga
att alla dessa 19,400 personer varit
måttlighetsvänner, då vi som slutresultat
erfara att:
lighetsprincipen, eller med andra ord,
emedan de icke gjort den absoluta nykterheten
till lefnadsregel. Häraf draga
vi den slutsats att man genom absolut
nykterhet ökar sin lifskraft med 28
proc. Den första njrkferhetskämpen var
läkare; när skall Finlands läkarekår
ansluta sig till nykterhetsrörelsen?
Herrens Nattvard.
ett oföränderligt intyg om Kristi död.
(Af sir William Mnir. jurisdoktor och rektor
vid univ. i Edinburg.)
Hvarthän våra vägar leda öfver jorden,
so vi de kristna samlas för iakttagande
af en föreskrift, benämnd "Herrens
Nattvard". Hemma eller i ntlandet.
i civiliserade eller vilda länder,
på alla delar af jordklotet dit evangelium
trängt, bland alla kyrkors bekännare,
greker, romersk-katholske eller
protestanter, armenier, copter eller ethiopier,
öfverallt finna vi denna instiftelse
bibehållen. Inom några kongregationer
förekommer bruket oftare, i andra mera
sällan: inom en del under mångfaldiga
ceremonier, hos andra i stor enkelhet •— på ett eller annat sätt bekännes sålunda
öppet "Jesu Kristi lekamens och
blods delaktighet".
Detta blir äfven fallet om vi blicka
tillbaka; öfverallt och allestädes se vi
samma bruk radande. De förgångna århundradena
bära sitt vittnesbörd härom
hos hvarje nation af kristen trosbekännelse.
Ändamålet med denna uppsats är att
undersöka huru denna föreskrift blifvit
så allmänt efterföljd; att söka uppspåra
don i dess begynnelse samt utforska
antingen den fortsatts utan afbrott eller
ej. Låtom oss derföre till först höra
hvad de kristne sjelfve vidhålla, angående
doss uppkomst.
I Nya test. beskrifves det första begåendet
af den högtidliga måltiden sålunda.
Det var den tid då Judarue till
åminnelse af befrielsen ur Egypten höllo
firandet af Herrens Passah. Jesus som
samt göra den mindre användbar
för arbete, och att dessa drycker,
äfven då de förtäras i de måttligaste
qvantiteter, kunna hvarken för
mig eller andra utgöra ett nyttigt näringsämne."
Sådana äro de åsigter som angående
denna fråga, hyllas af verldsberömde
män inom Englands läkarekår. Att
de efterhand skola vinna erkännande
äfven i andra länder kan tagas för gifvot,
då de i hvarje fall stöda sig på
långvariga och noggranna iakttagelser.
Sålunda blef t. ex. d:r Eichardson, då
ännu en motståndare till nykterhetssaken,
vunnen för absolutismen genom
fleråriga undersökningar, dem han anstälde
för att bevisa grundlösheten i absolutistpartiets
påståenden. Alltför ärlig
att icke erkänna sig hafva blifvit besegrad,
tillkäunagaf han öppet sin anslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
