Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF
N:o 3. 3
resurser, emedan den gäller icke blott j
rikets itttegritet utan äfven pVotestan-1
terna religionsfrihet pä "smarågd-ön".
Det högtidliga öppnandet af kyrko-1
mötet, kyrkans parlament, ägde rum d. j
13 dennes i 8:t Pauls katedralkyrka i
närvaro af en myckenhet folk, hutviid-
sakligast mani Till följd af det bistra
yadrei inhiberades den sedvanliga pro-
cessionen utomhus ocli förhandlingar-
na inskränkte sig till helgedomens
inre. Sedan biskopen af Salisbury mes-
sat litanian, sjöngs stämningsfullt hym-
nen Veni Sandu Spiritu», konung
Roberts af Frankrike "gyllene choral",
hvarefter domprosten af Westminster
höll en kraftig och väl genomtänkt pre-
dikan på latinska språket, dervid begag-
nande det äldre engelska uttalet. Sån-
gen Gloria in Extlsis samt viilsignel-I
sen afs]utade gudstjänsten, som till
följe af flore biskopars frånvaro på
embeteförrättningar i sina stift, icko
var så imposant som Vanligtvis plär
v;ii,i fallet. Första verkliga plenum i
inträffar ej förrän i februari, sedan
valen till den nya, uteslutande af lek- I
män bestående representantkammäfen,
försiggått, i likhet med landets i sin
helhet, har äfven engelska kyrkans
representationsrätt utvidgats; och såtill-
vida har resultatet varit ganska till-
fredsställande, enär män af alla vyer
och åskådningar blifvit invalda. Bland
de mest framstående af dom äro Eu-
gene Stock, George Spottiswoodc, lord
Halifax, V. A. Beyan samt Charles Po-
woll; och emedan frågan om kyrkans
reformation naturligtvis kominer att upp-
taga förnämsta rummet, är don olikhet
i åsigter som innebäres i nyss anförda
namn på sätt och vis en antydan om
att hela kyrkan vill vara med om ver-
ket. Frågan är för kyrkan ungefär af
samma beskaffenhet som Irland för re-
geringen och begge stå i behqf afvåra
varmaste förböner.
För dom af Edra läsare hvilka skildt I
intressera sig för det vigtiga nykter- j
hetsarbetet skola måhända några noti-1
ser "in frågans närvarande ståndpunkt
icke vara ovälkomna. Många frukta
att sir Wilfrid Lawsons besegrande vid
de senaste valen blir en stor förlust för
nykterhetsaaken och ett hinder till snar
Lagstiftning i frågan. I dot nuvarande
parlamentet sitta likväl tolf arbetarere-
presentanter, alla nyktorhotsmän. för-
bundna att rösta för den fråga kring
hvilken hufvudstriden allt fortfarande
vänder sig, neml. befolkningens rätt
att bestämma antalet utminuteringsstäl-
lon i kommuuenu1,— män hvilka sålunda
gifva tillkänna de arbetande klassernas i
ställning till rörelsen. Många vigtiga
propositioner — utgörandehårda an Tall pj
kung Drink —skola föreläggas parlamen-
tet; den allmänna meningen har hastigt
börjat vexa i styrka och omfång tillföl’-
mån för lagstiftningen. Ett entusia-
stiskt emottagande rönte en af våM
store nykterhetsledare, domprosten dr
Farrar förliden vecka i Princes Hall,
med anledning af liaus återkomst från
sin stora triumfresa i Amerika. Dok-
torn gaf de amplaste loford åt Maine-
lagen, hvars verkningar lian noggrant
på ort och ställe studerat.
Böneveckan är just afslutad och bö-
nerna hafva uppstigit till den högstes
thron; dess resultat skola aldrig blifva
kända på jorden, men helt visst få vi
vänta välsignelsebringande bönhörelse af
honom :’som gifver rikligen". Sluthög-
tidligheterna öfvervarades afmycket folk
i London och dagens program var be-
undrausvärdt väl ordnadt af evangeliska
alliansens styrelse. För Irland blef
ett af resultaten från denna vecka be-
slutet att bilda gemensamma vecko-bö-
nemöten öfver hela ön för påkallande
af förböner för landets bästa.
Polemiken angående sanningen af 1
Mose boks 1 kap. emellan den åldrige
statsmannen Gladstone och professor
Huxley i Nineteenth Century har
uppväckt stort intresse och lifliga dis-
kussioner. Det är en kamp mellan ti-
taner, men måhända var det icke vist
att upptaga densamma, tv krafterna äro
myckel ojemna. Midtunder ett tumul-
tariskt och af en otalig mängd pligter
fyldt lif, tillhörande en politisk ledare,
kan omöjligt inrymmas tid nog för ge-
nomgående studier af de skilda faserna
af vetenskapliga upptäckter. Olyckligt-
vis baserade Gladstone i den första
artikeln sina konklusioner på ett ve-
tenskapligt, numera föråldradt verk,
stående efter sin tid, och Huxley skyn-
dade att draga fördel deraf för att håna
och bespotta biblisk exegetik. Att det
blir svårt, om icke omöjligt, att för det
närvarande söka få Moso boks 1k. att,
vers för vers, öfverensstämma med ve-
tenskapen, kan oj förnekas *); men detta
bevisar på intet sätt att inspirationens
urkunder äro osanna. Bibeln gör icke
anspråk på att vara en vetenskaplighand-
bok, den blott inpreglar första artikelns
tröslära att Gud skapat himmel och jord.
Deraf följer dock icke att händelserna
skola vara ordnade i kronologisk följd,
ej heller har man hittills nått de ve-
tenskapliga upptäckternas djupa botten.
Vi veta ett: Gud är sanningen, hans
ord och verk kunna icke motsäga hvar-
andra. Dogmatismen, på vår nuva-
rande ståndpunkt af halfupplyst okun-
nighet, är i saker, sådana som skapel-
sens morgongryning, snarare i stånd
att vidga den skenbara klyftan, än
bygga broar deröfver. För att citera
en nutidens skriftställare: "Vi känna
oss trygga för att der vore någon
•) I dennapunkt dela vi icke korrespon-
dentens äsigt.
— Red.
motsägelse emellan 1 Mose b. och ge-
ologin, emedan det måste erkännas att
deras uppgifter icke mer motsäga hvar-
andra än uppgifterna af en kronologisk
och en alfabetisk innehållsförteckning i
samma volym’.
Bibelsällskapets tjuguförsta årsberät-
telse har just sett dagen och innehål-
ler en vältalig berättelse om mycket
arbete och storartade fria gåfvor. In-
komsterna hafva i trots af affärsbetryck
uppgått till den oxempellösa summan
af 253,765 pund sterl. (öfver 6 milj.
f. mark) och bokcirkulationen, så en-
skilda volymer som större verk, till öf-
ver en qvart miljon mera än något fö-
regående år, eller 4,162,032. Årets
stora tilldragelse utgöres dock af publi-
kationen af penny (10 penni) testa-
menten ; öfver halfannan miljon har re-
dan utgått och fortfarande äro de lif-
ligt efterfrågade af allmänheten, arbe-
tare och barn iäflande i sin ifver med
hvarandra, der de skocka sig kring
kolpörtörer och bibelqvinnor.
M. L. C.
Förenta staterna.
Tvonne af den presbyterianska kyr-
kans generalförsamlingar (från 1884
och 1885) hafva gillat förslaget att i
staden Washington uppresa en staty
till den store reformatorn Calvins ära.
En är redan rest der till Martin Luthers
minne, denne den mest framstående af
reformationens män. Det är som sig
bör att amerilcanarne, hvilka hedra hans
store medarbetares minne, äfven i sin
hufvudstad skola uppföra ett monument,
motsvarande hans verk och hans rykt-
barhet. Sådant är nu äfven föreslaget.
Egendomligt nog existera mycket få
minnesmärken öfver Calvin. I Geneve
visar man den plats der han jordats,
utmärkt genom en enkel sten och tvif-
vel underkastadt är, om hans ben hvila
på detta ställe. I Europa har intet
gjorts till ärande af hans minne utom
att, som det förljudes, denna höst "den
fransyska reformerade kyrkan i Berlin,
firade sin tvåhundrade tillvaro i denna
stad, genom aftäckandet af en brons
byst af Jean Calvin i det franska pro-
testant hospitalet". Under det att det
trossystern hvars store tolk han var.
för hvarjo år alltmera utbreder sig, fin-
nes namnet af den man som planmes-
sigt ordnade detsamma, icke inristadt
på något monument hemma eller borta.
"Chicago reform-förening" är namnet
på en ny organisation af tänkande,
kristne medborgare i Chicago. Man
tror att den laglöshet och de brott
hvilka nu så groft otyglade råda i Chi-
cago, äro resultaten icke af brist på
derför lämpade lagstadgar utan på ett
straffvärdt negligerande af förhanden
varande lagar. Föreningens första ;ii-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
