Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF. N:o 3.
4
görande ur att söka åstadkomma enhet
i föresats och handling med afseende
a lagens genomdrifvande vid värdshu-
sens tillslutande på sabbaten. Emedan
den icke har för afsigt att gå till ver-
ket på grund af boslut fattade å reli-
giösa sammankomster, efter der hållna
vältaliga föredrag, utan inslår rätta vä-
gen, har föreningen utsigt att arbeta
med framgång.
Vid Swedenborgarnes från Illinois
detta år hållna konvent, föreslog teol.
dokt. Mcrcer att, som den Swedonborg-
ska teologien under åtskilliga år sats
Jör sats studerats och undersökts, det
nu vore rättvist om dess anhängare äf-
ven något uppmärksammade bibeln ooh
dess lärosystem —ett förslag fullt be-
rättigadt, med hänsyn till den okun-
nighet häruti desse anhängare förråda-
Herr Young Scammon förklarade med
stark betoning att han under femtia
ars tid studerat Swedenborg utan att
fullt förstå honom och att hvar och en
som studerar dessa odödliga verk i af-
sigt att alltigenom första dem, icke når
målet.
Tydligt är att ett stort tilltagande
intresse; bland kristna och lilanfroper
vaknat för indianerne, i förgången tid
sa illa behandlade och hvilkas återstå-
ende landområde organiserade scinvind-
ler. bolag egenmäktigt söka tillvälla sig.
Högeligen berömvärd* är au president
Cleveland sa afgjordt och befallande
fordra! angriparnes afstående från sin
föresats. Försäljandet af whisky till
indianen oh de hvite männens bry-
tande ai fördragen liafva nästan utan
andantag utgjorl orsaken till alla före-
gående indiankrig.
Den qyinliga nationela indianföre-
ningen, hvilken höll sitt femte åranlöte
i Philadelphia, gjorde mycket till att
väcka uppmärksamhet på" orättvisorna
gentemot indianerna, att anropa styrel-
sen om skydd, anordna nya hehöfliga
lagstadganden och vidga intresset för
höjandet af den indianska qvinnan och
hemmen samt kristendomens införande
bland stammar nu i saknad af reliiriös
undervisning. Under de sista tolf må-
naderna hafva mer än 4ä() möten hål-
lits, alla rörande det indianska proble-
mets lösning.
För några veckor tillbaka höll cen-
tral styrelsen för methodist kyrkans
missions verksamhet sitt årssamman-
träde i Halifax. Nya Skottland. Sty-
relsen består af representanter från
alla årskonferenser, general-konforensen
samt missionssällskapets tjeiistemän.
Omtexlande presidera de allmänna su-
perintendenterna. Styrelsens pligter l>e-
9td uti öfverinseende öfver hela mis-
sionsfältet samt ordnandet af arbetets
utförande i de olika dopartomenten
jomte bestämmandet öfver användnin-
gen af tillbuds stående medel.
ooh
Jyomrnerdume^.
Vår korrospnndeiis-afdeliiing är nu-
mera ordnad sålunda att egna korre-
spondenter erhållits för de skandinavi-
ska länderna och England, hvaremot
vi i fråga om andra länder särat Ame-
rika liafva särskild tillåtelse att aftrycka
de till engelska månadsskriften rEvan-
gelical Christendom’, Evangeliska Al-
liansens organ, periodiskt insända kor-
respondénserna, ■— hvilket vi härmed,
af förekommen anledning, velat med-
dela.
Då klagdmål öfver tidningens oregel-
bundna distribution ingått såväl från
härvarande prenumeranter som från huf-
vudstaden, anhålla vi härigenom til mi-
derrätta atl åtgärder blifvit vidtagna
hvilka för framtiden torde säkerställa
bladets punktliga utdelning.
Å nästföljande sida ingår en insänd
uppmaning till bildandet af en nykter-
hetsförening inom studentkåren. En så
vacker tanke borde, om någon, icke till-
låtas dö och man måste för den goda
sakens skull hoppas att personer, hvil-
kas ställning inger förtroende inom stu-
dentverlden, måtto finnas beredda att
skänka företagel förmoden af sin med-
verkan och sin ledning. Enligt livad
vi tro existerar redan sen flere år till-
baka ett akademiskt nykterhetssällskap
i l psala och prejudikat saknas således
icke. Helt visst skulle bildandet af en
sådan förening äfven hos oss, uppväcka
varmt och allmänt intresse i landet.
Under rubriken: Biänvinsbrännin-
iron". förekom nyss i. H. D. en notis
af följande; för vira förhållanden be-
tecknande, innehåll: ’Emedan det för
Tavastehus län ursprungligen bestämda
antalet kannor visat sig alltför otill-
räckligt, har senaten tillåtit att utöf-
ver detsamma i nämnda län far brän-
nas 150,000 kannor, med hvilketqvan-
tum dä i stället det för "VYiborgs län
faststälda minskas". Pä hvilka grun-
der anser landets styrelse att det för
Tavastehus lim bestämda antalet fcr är
"alltför otillräckligt"? I sagda län för-
taros mera briinvin per person än i
öfriga län ined undantag af Nyhinds.
Åbo och S:t Miohels och någon orsak
att ytterligare öka konsumtionen synes
derföre icke förefinnas. Följande un-
gefärliga öfversigt utvisar den rela-
tiva nykterheten i de olika länen:
K:r brilnvin pr hufvud.
Kuopio 1,1 k:r
Uleåborgs 1,2 :1
Wiborgs 1,2
Wasa 1,9k:r
Tavastehus 2,3
S:t Michel
S:t Michel 2,6
Åbo & B:borgs ...2,7
Nylands 4,0
Äfven på ett annat håll, Nystad,
har kejs. senaten ökat tillverkningsbe-
loppet,’ i detta fall med 20,000 k:r.
Vi fråga: månne dylika åtgärder vara
överensstämmande med folkets önsk-
ningar och intressen ?
Hand i hand med en ökad bränvins-
tillverkning går en stigande nöd och
fattigdom i landet. Från alla håll be-
rättas om arbetsbrist med åtföljande
brödlöshet och sanningen häraf intygas
på ett sorgligt sätt af tiggarnes städse
vexande antal. Huru detta i alla af-
seenden så skadliga lif skall kunna fö-
rekominas är en af de mest svårlösta
frågor att besvara: men man kan an-
taga för gifvet att det regelbundet skall
återkomma da arbetsbrist uppstår, så-
länge rusgifvande drycker hållas till-
gängliga, ett hinder för sparsamhet och
hushållning. Att den kristliga barm-
hertigheten till det yttersta måste bi-
springa de behöfvande kan väl icke
ifrågasättas, då man ihågkommerHonom
som sagt: "det är saligare att gifva
än att taga" och "varer barmhertige,
såsom eder himmelske Fader barmher-
tig är".
Frågan om en dissenterlag har nu
äfven upptagits till besvarande af tidn.
Finland, hvars åsigt i saken likväl ännu
icke framgått da detta skrifves. Dock
kunna vi redan nu icke underlåta att
påpeka den missuppfattning hvartill tidn.
gör sig skyldig, då den i sin inledande
artikel yttrar: "Det torde väl ingenting
finnas tydligare uttaladt, än att kyr-
kan, enligt Herrens bud, måste utgöras
af sa väl troende som otroende". Denna
missuppfattning; upphofvet till mycken
oklarhet och oreda på det religiösa om-
rådet, förbehålla vi oss att vid lägligt
tillfälle få bemöta. Här vilja vi en-
dast framhålla att så tillvida som kyr-
kan består af kristne nch dessa till
sin ståndpunkt äro lärjungar (Ap. Ger.
11: 26), den kristna församlingen följd-
riktigt icke kan innesluta otroende,
cl. a. förnekaré af att Jesus Kristus är
Guds Son. ej heller uppenbara syndare.
(Jfr Joh. 4: 3 & Efes. 5: 5). ’
Den afvoghét, som på frikyrkligt håll
allt fortfarande råder emot statskyrkan.
kan omöjligt vara en af Andens fruk-
ter (jfr.’ Gal. 5: 22 & Efes. 5: 9).
Sann och lefvande tro föder alltid af
sig kärlek och ödmjukhet, yttrande sig
åtminstone i tolerans och undseende för
olika tänkande; men sorgligt nog fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
