- Project Runeberg -  Tro och Lif. Religiös Tidskrift för Finland / N:o 1-24. 1886 /
3:5

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRO och LIF.
N:o 3. 5
träda dessa egenskaper blott sällan hos
dem hvilka dock framför andra anse
sig vara Jesn sanna lärjungar, under
dot den bittraste ofördragsamhet för-
svaras smn oii helig vrede öfver synd
och falsk lära. För vår del kunna vi
icke förstå detta; Guds ord uppmanar
tydligt till brödrakärlck samt varnar
Kr köttslig! dömande och i lifvet föras
vi öfverallj i beröring med bröder af
olika kyrkor och bekännelser. På hvil-
ken grund kan då don religiösa into-
leransen försvaras? Detta budet hafva
vi af honom, att den som älskar Gud,
lian skall ock älska sin broder."
Med tillfredsställelse måste man helsa
hvarje insats som af pressen göres till
förmon för söndagens helighållande. Så-
lunda är äfven en i n:r 10 af Tam-
merforstidningen Aamulehli insänd ar-
tikel, berörande de. opassande söndags-
nöjena, förtjent af allt erkännande, äf-
ven om man icke kan förena sig om
den synnerliga nyttan af s. k. folknö-
jen, t. o. m. då de hållas på andra da-
gar. Att de. som ett annat blad fram-
håller, skulle verka "förädlande" på de
klasser hvilka omfatta dem, motsäges
allestädes af erfarenheten. Frågan om
söndagens helighållando är för öfrigt,
ur flere synpunkter betraktad, en af
de vigtigaste för ett folk Och nian kan
hoppas, att de tider icke äro alltför
långi borta då don äfven i vårt land
skall förmå åvägabringa lika så nödiga
som nyttiga förändringar i sainhiills-
lifvet.
Ehuru saken är obekant för vår tid-
skrift, häri red. likväl ansett sig böra
upplåta nmi för en osa tillsänd, längre
fram i bladet införd artikel: "Några
ord i anledning af hr A. Mbgs belys-
ning i "Finland" n:r 214, förlidei år".
Ins.. en äldre, ärad prestman, nekades
plats för sitt bemötande i nyss nämnda
tidning, Bom dock varit det egentliga
forum härför, och vi lemna så mycket
hellre utrymme för andragandet som af
samma hand Bnari torde ingå en full-
ständig granskning af nya svenska psalm-
boksförslaget, del ämne kring hvilket
försvarande artikol rör sig.
Till följd af bristande’ utrymme må-
ste såväl fortsättningen på den i sena-
ste nummer pabörjftdé artikeln ’Ver-
dandi om tidens frfigoV", som andfe oss
sent tillhandakomne uppsatser; uppskju-
tas i ill nästa nummer.
liiisa liiniivoi’ försäljas å bladets kon-
tor, Kristinegntitn 3, samt i liufvndstadcn
a hrr 0. W. Lanront & C:o tidningsdopot.
Nykterhetsförening inom stu-
dentkåren!
Med glädje ser hvarje sann vän af
bildning på det stora arbete, som dessa
tider äfven uti Finlands frostiga byg-
der med kraft påbörjats och på så många
ställen utsått sina välsignelsebringande
frön - nykterhetsarbetet. Men ej al-
lenast bildningens vänner hafva skäl
att glädja sig åt arbetet och dess fruk-
ter, de äro af lika stor betydelse äf-
ven för den obildade bonden och den
fattige torparen der borta i den öde
landsbygden, hvilka, ehuru kanske omed-
vetna om de mäktiga rörelser som i
våra dagar bana sig väg genom sam-
hället, likväl af dem hafva samma för-
delar som hvarje annan mera upplyst
finsk medborgare.
Huru vidsträckt än nykterhetsrörel-
sen dag för dag griper omkring sig,
voro det likväl icke skadligt om den
engång ginge så- långt i sin verksam-
het, att den på ett småningom omska-
pande sätt äfven hunne genomtränga
"Finlands hopp", den kår, hvilken om-
fattar fosterlandets bästa krafter, dess
framtidslycka och värn — Finlands
studentkår. Enhvar som helst litet
skådat in uti det studentlifvets myste-
rium, hvilket man på studentspråket
kallar "viftande", kan nog intyga, att
på detta fält mycket finnes för nykter-
hetssträfvandet att afslöja, undanrödja
och förbättra. Men hvar finnes väl
den man, som vågade ens framkasta
ett projekt om en nykterhetsförening
inom studentkåren! För mången skulle
ett sådant företag synas som den stör-
sta orättvisa, för en annan som ett
’’misslyckadf barmhértigheteförsök och
huru mången skulle icko hånle ät allt
och ställa sig i alldeles direkt opposi-
tion mot företaget! När man är ung,
studont och full af lefnadslust skall
man ju roa sig och huru skulle väl
detta gå för sig utan den lifgifvando
nektarn! Nej, med glaset i hand och
kinden i brand af den berusande dryc-
ken skall man roa sig ofta, ofta! Detta
är en praxis, som mången student föl-
jer och som slutligen bringar honom
antingen till "öfverliggarenas" sorgliga
skara, eller ock till de "utviftadés"
eländiga led.
När så är och man dessutom vet, i
att olyckan aldrig kommer ensam, kan
man icke nog förvånas öfver, att Fin-
lands studentkår, som i allt ändå borde
föregå med godt exempel och ställa sig
i främsta ledet i Kampen för fosterlan-
dets lyckliggörande, ännu icke kan
räkna någon egen nykterhetsförening,
hvilken i någon inon helst skulle ar-
beta såväl mot dryckenskapslasten, som i
den dermed så nära förbundna osedlig-
heten. Hvilken vinst vore det icke
för Finlands studentkår, ja för hola
! landet! Hvilken borgen för ett sundt
i samhällslif!
Huru ofta höra och läsa vi icke om
i förtid brutna arbetare på odlingens
fält; huru ofta har icke mången mo-
der utgjutit bittra tårar öfver sin för-
lorade sons försjunkenhet uti drycken-
jskapslasten, ja huru ofta rysa ej för-
äldrar vid tanken på, att deras son
skall lemna hemmet och träda in uti
en krets af kamrater, der starka dryc-
ikers omåttliga bruk hör till ordningen
för dagen! När vi beakta redan dessa
Jsorgeämnen, tycka vi, att kärleken så-
väl till föräldrar som till vår egen väl-
:färd borde egga till ett nykterhetsar-
bete inom Finlands talrika studentkår.
;— Man har dessa tider speciell, flitigt
isysselsatt sig med nykterhetssaken;
1mer än ett sinne har tändts till lust
att arbeta för samhällets förbättrande
i detta afseende; fruktbringande frön
hafva strötts vida kring Finlands byg-
der, och kan man derföre antaga att
jförevarande tidsskede måhända, skall
blifva märkligare för kulturhistorien än
!många andra, under hvilka den stränga
Ivetenskapen gjort sina eröfringar. Men
om nykterhetsarbetet engång ställer sig
uti den högre odlingens tjenst, skall den
;icke äfven då omfattas af dem, hvilka
i allt öfrigt ställa sig under ljusets
fana — af Finlands studentkår? Det
torde vara ett alltför fåviskt tal, att
på detta sätt uppmana "spes patriae"
till en verklig kamp för nykterheten,
till en kamp mot don onda makt, som
trängt Finlands studentkår nära in på
lifvet och som heter
— alkoholen.
Nej, högre upp ifrån bör kampen upp-
tagas, för att den må blifva verkligt
lyckliggörande för Finlands studentkår
i sin helhet.
—ss—.
Ben moderna pessimismen.
Af J. Radford Thomson.
(Forts.)
Såkallad filosofi har aldrig bringat i
dagsljuset ett större mästerstycke af
oförnuft än Hartmans framställning af
det medvetnas frambringande till exi-
stens, och detta inom ett universum
styrdt af omedveten vilja. Det med-
vetna säges hafva sin upprinnelse i fö-
reställningens lösslitande från sitt ur-
sprung viljan, till realiserande af siii
sjelf, samt i viljans opposition mot denna
föreställningens frigörelse från dess kon-
troll Don kamp, som åtföljer detta
uppror, föreställningens utforskande af
det omedvetna, är medvetenhet!
Läsaren må sjelf, genom denna teck-
ning af pessimismens metafysiker, döma
till huruvida liknande skriftställare ärc
i ständ att frambringa ett redigt, an

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:45:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/troochlif/1886/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free