- Project Runeberg -  Tro och Lif. Religiös Tidskrift för Finland / N:o 1-24. 1886 /
6:8

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRO och LIF. N:o 6v
8
Anmärkningar,
gjorda vid granskning af "Förslag
till Svensk psalmbok för de evan-
geliskt-lulherska församlingarne i
Storfurstendömet Finland. Ånyo
revideradt 1819",
af —s T.
Då början af dessa anmärkningar re-
dan varit införd i N:o 17 af tidskrif-
ten ’"Sändebudet", anse vi onödigt att
här ånyo införa dennabörjan, utan med-
dela blott fortsättningen.
Ps. 39. Ehuru vi öfverensstämma
med statsrådet Moberg i omdömet om
denna ps., att den är "en förträfflig
bearbetning af Davids 22 ps.", sä kun-
na vi dock ej rätt finna oss vid dess
l:sta v. Här talas nomligen om don
fromme i allmänhet, — utan någon
hänsyftning på Kristus, — och säges
om denne, att hans öde är att jagas
Bran ort till ort, utan att finna någon
fristad, och måste slutligen hjelplös du-
ka änder för vald och list. Men hvar
»tär sådant skrifvet i Guds ord ? Hvar
blifva då Davids ord: "aldrig såg jag
don rättfärdige öfvergifven"? Också in-
nehåller den 22 ps. ej något sådant.
Den uttrycker blott den hårdt bepröf-
vades och svårt förföljdes subjektiva
känsla och tycke om sin belägenhet,
men säger ej, att den i verkligheten
är så hopplös, som för honom synes.
V. borde derföre enligt vår åsigt nå-
got omarbetas. Vi ville föreslå:
Likt skygga hinden, som förskräckt
Pä öde stigar jiigas.
När morgon nyss i dalen bräckt
Och det på bergen dagas;
~Så jagas jag från trakt till trakt".
Så hörs den fromme klaga,
"Och vet ej, livart för ondskans makti
Jag skall min tillflykt taga",
"Skall jag till sisl
Dock hjelplös dö för våld och list?"
Ps. 48 — v. 5. Här förutsattes,
att hos den, till hvilken uppmaningen
ställes, finnes saktmod, då det heter:
"Ditt saktmod dig ej svike". Men hu-
ru, om någon ej finner hos sig detta
saktmod? Vore ej bättre att säga:
Från saktmod du ej vike, — låta sat-
sen sluta här och fortsätta:
Om honom ock all glädje sker
I denna verldens rike,
Haf dock ej hat och bitterhet
Mot honom, att ej för’n du vet,
Du varder en hans like.
Ps. 49 — v. 3. "Har fattig qvar
hvad from har gömt,"
— är en af des-
sa tunga vändningar, som den enfal-
dige har svårt att förstå. Föreslås enk-
lare: När mången rik sitt allt har
mist,
— Don fromme arme har ej brist.
för otydligt uttryckt; menas dermed
menniskor, är tanken falsk (t. ex. La-
zarus). — Bättre vore: j
Jag vant ung, ur gammal vorden,
Har mycket lett och rönt; men det,
Att den rättfärdige pil jorden
Förgäten vardt, jag än’ ej aett.
Ps. 51. I denna ps., som är en
sång om Guds kyrkas och församlings
eviga bestånd genom Herrans makt,
förekommer i v. 2 och v. 3 brist på
enhet i tankegången, hvilket, såsom oss
synes, obehagligt stör dess helgjuten-
het. Först talas neml. iv.2 om Guds
kyrka, sedan i samma v. om de tro-
ende; derpå i v. 3 åter om Guds kyr-
ka. För att undvika detta kunde v. 2
lämpligare lyda:
Guds kyrka helig, fast och ren
Skall utan fall förblifva;
Dess lemmar oeksft hvar och en
Skall Herren trygghet gifva.
Och ho är den, som Herren stor
Ifrån det hus, deri han bor,
Kan juga och fördrifva?
— v. 3. I st. f. "Jordens väl-
dige förgås" — lämpligare, såsom mot-
sats mot Guds församling : Och iordens
_~ j_ ,»- .
välden, de förgås.
Ps. 60 — v. 1. I st. f. det mera
sökta "Låt skönjas din barmhertighet",
föreslås enklare: Förbarma dig, Gud,
öfver mig; — O Herre af barmhertig-
het
- Och för den nåd etc.
Ps. 63 - v. 2. Uttrycket: "la-
gen håller spak" borde utmönstras, så-
som alltför sökt och för de enfaldige
obegripligt I stället kunde sista strö-
ferna här lyda:
De gudlöse, de höras,
Fast deras sak är vrång
De menlöse förföras.
Det rätt är lider tvång.
Pä 63 — v. 5. Såsom enklare och
lättfattligare resultat af allt det före-
gående, föreslås följande:
Då få de fromme skåda.
Att Herren rättvis är,
Och att till slut; han råda
Skall öfver ondskans här.
Ps. 13 — v. 3. I st. f. det mera
svårt förstådda uttrycket: ""väger mot"
kunde det lättfattligare: jemför med
nyttjas, och v. bättre lyda:
Då jag mins förra tider
Och jemför forna år
Med det, som jag nu lider
Med hur det nu mig går;
Då jag mins forna stunder,
När glad jag sjöng om dig,
Så tycks det mig ett under.
Att så du ängslar mig.
Vill man nödvändigtutmönstra det obruk-
liga, men ganska väl förstådda ordet:
"eviglig", så kunde v. hellre lyda: —
Sions Gud är sannerlig — Stor och
«fs,.t;i n
r
oförliknelig.
Ps. 119 — vi. Uttrycket: "All
nåd din fader i händer gifvit dig" öf-
verensstämmer hvarken med Skriftens
uttrycks- eller åskådningssätt. Frälsa-
ren säger väl, att fadren gifvit honom
| all makt, all dom, — men icke all nåd.
11 så fall kunde ej heller Paulus skrif-
va till Timotheus: "Nåd, harmhertig-
het, frid af Gudi varom Fader" etc.
Som orden äfven kunde gifva anledning
till det missförstånd, attf ingen bön om
nåd nu mer kan ställas till Fadren, är
det bäst att blifva vid de bibliska tit-
trycken och låta versen lyda:
All makt, all dom din Fader
I händer gifvit dig;
Dess ar nu livar man gläder
Och fröjdas innerlig.
Ps. 121 — v. 7.

Bäre jorden frid
och fröjd" är ett något besynnerligt och
mindre lämpligt uttryck. — i st.
£äde nu P å Jord«
n,-
d
°.i
fll-
lv nu ar stor salighet
0-gs bere(Jd . evigh
=et
Ps
-IJI ~ v
- 8
- Denna v
- imie
-
håller eJ säsom den ! £;la psalmen en
tacksägelse för sjelfva julgafvan Jesus
Kristus, hvilket här är en väsendtlig
brist. Följande förändring föreslås :
J
I det har jag en kjertans fröjd,
Att Herren Gud af himmels höjd
J$ X-
Vill föra in i paradis
Och evig fröjd beskära.
Amen, Amen,
Äclla krona
Mig förskona
Från all våda.
Tills jag dig får evigt skåda.
(Forts.)
-A-nmälan.
Nytt exegetiskt arbete. Af förf. har
blifvit oss tillsändt: Jesu Kristi, vor Her-
res og Freisers Lidehehistorie. af J. ’H.
H. Brochman, Sogneprest. Jacob Dybwads
förlag. Kristiania, 212 sidd. 8:vo. Arbetet
I sönderfaller i följande delar: I, Bevekelse-
grunder; 11, Synopsis evangelica, enligt
grundspråket återgifna samt ordnade i tids-
följd: 111, Förslag, samt IV, en mycket
omständlig samt om stor exegetisk och
klassisk kännedom vittnande förklaring öf-
ver hela passionshistorien. För alla teo-
loger bör verket vara både af nytta och
intresse.
O b S.! Årade qvartals-
prenumeranter erinras att
prenumerationen utgår med
denna nummer.
Ps. 49 — v. 6. "Bättfärdig man
gå utan vän" — är ganska tvetydigt.
Menas med denna Gud, är tankenallt-
Ps. 101 —v. 10. "Konungen evin-
nerlig" är en högst misslyckad ändring
af det g:la "En stor konung eviglig". Åbo, G. W. Wilén 4 Co:s boktryokeri, 18S6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:45:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/troochlif/1886/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free