Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF. N:o 9.
6
kommelse att hvardera partiet fortfaran-
de skulle behålla sina åsigter och dela
verlden sig emellan. Den derpå följan-
de scenen i Antiochia framställer Pe-
trus på ståndpunkten af judisk-krist-
lig halfhet, förenande tro och ceremo-
niallag samt förklarande det lagens hål-
lande vore nödvändigt för frälsning, ehu-
ru icke i sig sjelf nog för frälsning.
Vidare undervisas vi dorom att verkan
af Pauli energiska maning var ett per-
manent aflägsnande Petrus och honom
emellan, rikt på dåliga följder. Ett af
de sorgligasto resultater var, att en ju-
diskt anti Paulinsk anda uppkom, livil-
ken oaflåtligt bearbetade alla kyrkor stif-
tade af hedningames apostel.
Äfvenledes upptäcker Baur spår till
fiendskapen emellan Paulus och apost-
larne i de två enda epistlar livilka, utom
ofvannämnda, erkännas såsomPauli, neml.
2 Cor. och Bomarbrefvet. Baurs teori
är att Paulus skref detta sändebref till
en kyrka,,den han hvarken stiftat eller
besökt, der han alltså ej hade några
personliga fiender, hvarföre han på di-
daktiskt sätt utvecklade sin univer-
salistiska åskådning af kristendomen i
opposition mot den judiska partikula -
rismen.
Sådana äro nu bevisen för oförson-
ligheten eller minst sagdt den allvar-
samma antagonismen emellan Paulus och
de elfva eller de två stora partier i
hvilka don apostoliska kyrkan söndra-
des: universalist partiet med Paulus som
lodare och det judiska partiet, ledt af
Jesu forna följeslagare. De derpå föl-
jande händelsernas lopp antages hafva
varit följande: Sedan striden för en
tid varit skarp, begynte infinnen af en
senare generation tröttnapå kampen samt
längta efter och sträfva till en förso-
ning i den tanken att de motsatta åsik-
terna ej voro så ytterligt oförenliga, som
deras fäder inbillat sig. Sålunda upp-
hörde småningom partistriden, och ka-
tolska kyrkan blef följden af försonin-
gen; tillika bildades en troslära, den
der sammanblandade de båda motsatta
lägrens lösningsord. Synbarligen har
kyrkan för hundra år framåt, räknadt
från Pauli tid, tre perioder: den första
är motsägelsernas period; den andra den
tid hvarunderförsoningsprocessen försig-
gick; den tredje, tiden då processen nått
sin fullbordan.
Enligt den teori vi nu framställt,
tillhöra alla Nya testamentets böcker
den ena eller andra af dessa perioder.
Så hafva vi då att börja med motsä-
golsegruppen, omfattando fem böcker:
apokiilypsen, skrifven af aposteln Johan-
nes, samt do fyra Pauli epistlar, han af
alla sändobrefven anser vara äkta pau-
linska: de tillGalatisko, Corinthiske och
romerske kyrkorna. Af samtliga Nya
testamentets böcker anses nu blott dessa
vara af apostoliskt ursprung, och som
de tillhörde motsägelseperioden ovilkor-
ligen tidigast författade. En oerfarnare
vareiso ville naturligtvis gerna fram-
hålla att det finnes en ännu tidigare
period, Kristi egen, samt göra den frå-
gan hvårföre ej äfven tidigare skrift-
ställare kunnat förekomma som i en-
kelt, af sofismen oberördt språk, förtäljt
hans lifs historia? Men Baur låter oss
veta att inga sådana böcker finnas i Nya
testamentet, icke ens evangelierna höra
dit; ty de äro tendens skrifter och be-
rätta Jesu historia tydligt färglagd.
Den andra gruppen, hvari man spå-
rar tecken till försoning, är vida större
än den första, omfattande de tre första
evangelierna, vanligen synoptikerne be-
nämnda, epistlarne till Epheserne, Co-
losserne och Philipperne, episteln till
Ebreerne samt Jakobs och Petri epistlar.
Det första och tredje evangeliet, bä-
rande Matthei och Luce namn, skrefvos
af män tillhörande de motsatta lägren,
mön båda af försonlig anda. Det förra
författades af en man tillhörande ju-
diska partiet och som berättade vår her-
res historia i den anda att den skulle
erkännas af Paulinisterne; det senare
åter af en Pauli anhängare, som affat-
jtade sin berättelse i samma vänliga an-
; da, afscende att nå judarne, der under
!bemödande sig att afgjordt föra den hed-
niska kristenhetens talan. Båda evan- |
■golierna äro baserade på äldre former, j
i livilka Jesu lif framställes i partisk j
janda: Mattheus stöder sig på ett evan-
gelium spridt bland Ebionitérne kalladt:
Hebréevanyeliel; Lukas på det evan-
gelium som begagnades af Markion, den
kåtterske gnostikern och hvars innehåll
vi lära känna genom ett af Tertulliani
verk, riktadt mot Markion. Tertulliani
åsigt om nyssnämnda evangelium af
Markion var den, att det utgjorde enbrist-
fällig upplaga af det kanoniska Lukas
evangeliet, med uteslutande af allt som
lutade åt jndendnm, ollnr var motbju-
dande för en man som ansåg Gamla te-
stamentets religion och kristendomen så
olika, att de ej kunde utgå från samma
Gud. Tiibingen teorin vänder om sa-
kernas tillstånd och vidhåller att Mar-
kionevangeliet är äldre än det kanoniska
Lukasevangelium, att Kristi lif deri var
afhandladt med stark Paulinsk lutning,
samt att vid en senare tid en Paulin,
lifvad af försonande anda, utarbetade
det, tillade mycket och nedstämde dess
ton, sålunda afpassande det efter judisk
smak, under det en stark bismak af
universalism qvarblef.
Hvad det andra evangeliets författare
vidkommer, tilldelas honom en temligon
oädel andel i arbetet. Man antager att
han haft såväl första som tredje evan-
geliet för sig och deraf sammanjemkat
sin berättelse i neutral anda, uteslutan-
de allt från hvardera af sina föregån- j
gares arbete, som alltför mycket lutade i
åt någondera sidan. En bok på detta
sätt hopkommen bör sjelffallet blifva trå-
kig och ointressant. Men nu är fallet
det, att Markus’ berättelse är särskildt
liflig och beskrifvande. Som förklaring
deröfver, säger man oss att det beskrif-
vande elementet just tillagts att dölja
fattigdomen hos en det förutan färglös
berättelse.
(Forts.)
Söndagsskolbref.
"Gud vill, att alla menniskor
skola frälste varda och till san-
ningens kunskap komma." 1
Jag kan ej underlåta att någongång
taga denna tidskrifts utrymme i an-
språk för att lemna dess läsare några
korta meddelanden från vingården. Se-
dan mitt förra bref skrefs, hvilket in-
gick i n:r 1, har jag besökt åtskilliga
orter i och för utöfvande af missions-
verksamhet synnerligast bland barn.
Äldre personer hafva dock icke förbi-
setts. Både små och stora hafva på
de ställen jag besökt fatt höra den
gamla, men dock alltid lika kära in-
bjudningen : Kommen till Jesus — och
I skolen finna ro till edra själar. Lof-
vad vare Herren för att vi. om också
egnande oss åt en särskild gren, dock
få verka i det hela. Jag menar, att
de, som egnat sig åt söndagsskolverk-
samliet äfven få utsträcka arbetet till
de äldre. All verksamhet för Herren
går ju ut på, att odödliga själar måtte
blifva frälsta, vare sig de äro gamla
eller unga. Då jag nu skall omnämna
något från mina resor, får jag i förbi-
gående säga, att dessa meddelandenicke,
lik många andras införda i tidningar,
innehålla skildringar om stora väckel-
ser, mångas omvändelse m. m. Dock
kan jag Herren till pris säga, att, ehuru
arbetet försiggått i det tysta, alltid
någon förlorad son eller dotter blifvit
igenfunnen samt återvändt till sin fa-
der. Herren vare pris för hvarje själ
som vinnes! Man vet ej, huru stort
redskap en sådan kan blifva i mästa-
rens hand. Träffande har en berömd
lärare sagt, att hvarje korn innehåller
frön till blifvande skördar, och en enda
menniskas omvändelse kan för framti-
den betinga otaliga andras. Hvad sön-
dagsskolarbetet beträffar, går det, Gud
vare lof, icke tillbaka, utan framåt.
Detta stora ocli dyrbara arbete, uti hvil-
ket jag till en ringa del medverkat,
har denna vinter pågått under vexlande
framgång och strid, glädje och sorg.
Flora skolor hafva besökts, några upp-
rättats och någon har omorganiserats.
Gud välsignar sitt verk. så att flera
skolor uppstå, barnens antal ökas o. s. v.
Detta sker. oaktadt motståndet på vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
