Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF.
N:o 14. 5
Jesus Kristus, och deder fordra af oss
allt
— ja, att vara döde verlden och
lefva Kristo. Endast det måste vi till-
lägga att så litet är tidskriften ett af-
färs- och penningeföretag att red. hvar-
ken skördar någon vinst genom försälj-
ningen af de ströskrifter, hvars om-
nämnande i föreg. n:r A. T. tog så
illa upp, eller har att påräkna någon-
slags ersättning lör sjelfva redaktions-
arbetet. Beträffande slutligen de sena-
ste nummer åtföljande priskuranterna,
anhöll fabrikanten i bref att lata dem
få åtfölja bladet, hvartill vi så mycket
mindre kunde neka som vi långt der-
förinnan haft förbindelser med hr
Lundholm och icke kunnat finnakyrko-
musik vara stridande emot den Hel.
Skrift. Vi hoppas denna förklaring skall
tillfredsställa Å. T.
"Grick lian bedröfVad. "bort".
Matth. 19: 22.
Vid Mästarns fötter djupt en yngling ned sig böjde:
’Hvad skall jag göra, hvad, att få ett evigt lif?"
Med vemod Jesu kärleksblick på frågarn dröjde:
"Sälj det du har, koin följ mig" och /tillkommen bli/!
"Sälj det du har"! — Han såg mot lifvets fröjd tillbaka;
Den vinkade så ljuft, den log så oskuldsren —
Och skulle nu allt stort och skönt han tyst försaka?
Hur bländande var minnets fagra rosensken!
Han fann ej att han gått en stig af synd och smärta,
Han kunnat säga fritt: "Hvad fattas mig ännu?"
Han trängde sig ju fram till Mästarns stora hjerta,
Dess kärlek eller verIdens? — Han skall välja nu.
Han valde. Mästarns väg gick öfver smärtans vatten
"Han gick bedröfoad bort", han gick med bruten själ;
Han stått en stund i ljus, så gick han in i natten,
Och bylte evigt lif mot att bli verldens trål.
*
*
*
Går du bedröfvad bort? — hvart går du? Lifvets höjder —,
Och konstens tempelsal och vetenskapens schakt
De ler/ma hjertat kallt; sök evighetens fröjder!
Vår Gud i Jesu hand all frid, all lycka lagt.
Går du bedröfvad bort, du som trädt Mästarn nära,
För det han fordrar allt, Han som dig allt vill ge?
Hans kärlek skänker kraft att korset villigt bära;
År det din själ ej nog att endast Jesus se?
Ida.
Östersjöprovinsernas russificering har
som man kunnat förmoda väckt upp-
märksamhet äfven utom landet. Sålun-
da har estemes öfvergång i massa till
den ortodoxa kyrkan isynnerhet lifligt
berört Tysklands kristne. En gång
instäldes religionsförföljelsen mot ester-
ne genom Fredrik Wilhelm IV:s bemed-
ling och vid ett senare tillfälle genom
en till kejsarstaden skickad deputation
af Evangeliska Alliansen. Under när-
varande kris äro sextio lutherska pre-
ster instämde för rätta och en, pastor
73randt, qvarhållon i Smålonsk mod 5
kop. om dagen i dagtraktamente, eme-
dan han skickade en böneskrift till re-
geringen till förmån för sin församling.
Mått och steg synes numera vara i gör-
ningon å Evangeliska Alliansens sida
för att intervenera i saken och förhin-
dra vidare proselytmakeri, och man må-
ste hoppas att dessa åtgärder skola
hafva åsyftad verkan.
Tidt och ofta erinras man om huru
försummad djurskyddssaken ännu är i
vårt land. Och det är troligt att en-
dast, on ringa del af det djurplågeri som
föröfvas kominor till allmänhetens kän-
nedom. Emollortid hafva tidningarna
på Benare tider vetat berätta om flere
dylika fall, on del af vidrigasto bo-
skalTonhot, af hvilka vi för tillfälleton-
dast fösta oss vid följande, emedan dot
belyser on annan fråga, som det ur rätt-
visans och humanitetens synpunkt vore
allt skäl att afskatTa. Notison är hem-
tad ur Fredrikshamns tidning och in-
nehåller i hufvudsak: lik förhållandet
i så många andra städer, erlägges äf-
von i F:hamn en s. k. hundskatt. En
porson hade likväl försummat att inom
föreskriften tid inbetala densamma, hvar-
för stadens politiokarl en förmiddag in-
fann sig å ägarens gård och der icke
allenast fasttog den obeskattade hunden,
on trogen gårdvard, utan äfvon i hast
tillstäldo on den obehagligaste afrätt-
ningscen, i det att han applicerar en
snara vid trädgårdsplanket och sålunda
söker strypa det stackars djuret, ett
förehafvando hvaruti han lyckades ef-
ter förnyade ansträngningar.
Den humane menniskan har likväl
orsak att fråga i hvilket rimligt för-
hållande donna hundskatt står till straf-
fet för dess försummande, eller hvar-
för den icke kan indrifvas på samma
sätt som öfriga resterande utskylder?.
Legaliseradt eller ej, måste dettaförfa-
rande att utan vidare aflifva hundar för
hvilka skatt icke erlagts, förefalla rätts-
vidrigt och barbariskt och en ändring
häruti borde utan tvifvel göras tillföre-
mål för djurskyddsföreningarnas bemö-
danden. Hela hundskatten är dessutom
högst vulgär, betraktad som en finans-
åtgärd, och torde för öfrigticke inbrin-
ga städerna så mycket att den icke kun-
de undvaras.
Vid alliansmötet antecknade sig 294
personer som deltagare, erläggande 1:
50 p. i inträdesafgift. Bland dessa
voro 26 finsko prestmän. Mötetsproto-
koll kommer att tryckas å landetsbegge
språk i en upplaga af 500 cxx. hvar-
dera, innehållande derjemte prosten
Lindqvists predikan före mötets öpp-
nande. Exemplar af protokollet kunna
på förhand reqvireras hos herr C. J.
Hildén, Tammerfors, eller genom red.
Efter mötets formella afslutning ägde
på e. m. ännu ett eller rättare tvonne
sammanträden rum i afseende åbildan-
det af en inre missionsförening. En
komité bestående afherrar Björkenheim,
af Forselles, Lindqvist, Aimonen och
Karlberg tillsattes slutligen för att upp-
göra förslag till stadgar, hvilka om
möjligt skulle diskuteras vid allianshu-
sets i H:fors invigning i början af Sept.
Äfven beslöts att utsända sparbössor
för det blifvande företaget, till hvilket
vi längre fram, sedan fullständigare
meddelanden ingått, få återkomma.
korrespondens
Frankrike.
Paris 17 Juni 1886. — Det vilse-
ledande antagandet är ganska allmänt,
att der häftig opposition höjes emot
kristligt verk, de kristna äro skulden
dertill; endera äro de oförsigtiga, exen-
triska eller utveckla ovist nit. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 17:45:17 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/troochlif/1886/0113.html
