- Project Runeberg -  Tro och Lif. Religiös Tidskrift för Finland / N:o 1-24. 1886 /
15:6

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRO och LIF. N:o 15.
6
sionssällskapet" toge an med detta ar- j
bete. Ty såsom det enda sällskap i
vårt land för hednamissionen har det.
nog att göra på sitt eget fält. Hvad i
åtor angår det andra i förslaget näm-’
da sällskapet eller "Luth. ev. för.," så’
ville ej talaron att allt arbete i sam-
ma riktning lemnades i samma händer.|
Med all aktning för dess ledande perso-:
ner ville han sägaatt dess kolpotörer ej
alla varit lämpliga till att predika or- ■
det, utan do flesta hafva spridt parti-
sinne, ma vara omedvetet: endast få!
af dem hade varit mogna och erfarna’,
män på det andliga området. Derför
ville talaren att man skulle bilda en j
tredje förening, enkom för detta ända-
mål. Men han ville ej att föreningen j
nn strax bildades, utan att man nui
skulle bearbeta jordmånen. Tiden, dess j
kraf och Herren sjelf tvingar dertill. j
Må derför hvar och en göra hvad han
kan för dotta ändamål, genom att skrif-
va bref, tala med vänner, bedja etc.[
Söndagsskolearbetet doremot är af den j
beskaffenhet att man nu redan kan bör-
ja med det.
Brukspatron Björkenheim sade sig i
hafva svårt att uttala sitt förslag nu
sedan hr Biskopen och prosten Lind- j
qvist uttalat en annan åsigt. Han ville!
ändå lemna sitt förslag till mötets be-\
pröfvande, på det att mötet, som hado
dol tagare från Uleåborg till Hangö och j
från Sordavala till Mariehamn, ej skulle
upplösas utan att något blifvit gjordt
för sakens praktiska realiserande. Re-
dan nu kännes ett lifligt behof af en
förening, som nu skulle arbeta i denna
riktning. Talaren sade sig känna per-
sonor, hvilka voro färdiga att testamen-
tera en del af sin egendom till en så-
dan förening, men hvilka ej kunna gö-
ra det till de föreningar som nu haf-
va regeringens sanktion. Derför ville
han föreslå att — fastån mötot ej så-
som sådant tager initiativet
— här
skulle läggas fram listor, på hvilka
hugade enskilda personer finge teckna
sina namn och att mötet ville välja enI
bestyrelse för denna blifvandc förening.>
Denna bestyrelse, hvars uppgift vore
att uppgöra stadgar och skaffa rege-
ringens godkännande för föreningen,!
skulle bestå till hälften af statskyrk-
liga och till hälften af frikyrkliga. Så-
lunda finge landet en borgen för att
partisinnet ej finge öfvorhand i för-
eningen.
Rektor Kihlman, som emellertid, på
biskop Alopsei anhållan, intagit ordfö-
randeplatson, don han bibehöll för hela;
återstoden af dagen: Andligt lif kan
förstås på många sätt, men troligen;
menas härmed andligt kristligt lif. I j
så fall har en vigtigare fråga icke
kunnat väckas. Trenne förslag hafva
blifvit frainstälda. Angåonde söndags- j
skolverksamheten saknas ännu tillför-\
litliga data för att kunna bedöma den.
Beträffande åter möten för diskussion
ville tal. icke förringa deras vigt, men
trodde att kristligt lif icke höjos genom
diskussion. Bildandet af en inre mis-
sionsförening utgjorde deremot ett po-
sitivt förslag, som man kunde upptaga
till pröfning. Och ansåg tal. att en
förening, sådan som den af hr Björ-
kenheim föreslagna, skulle innebära
fröna till sin egen undergäng, emedan
en direktion, der halfva antalet skulle
utgöras af kyrklige och halfva af fri-
kyrklige, med åliggande att ömsom ut-
sända predikanter af hvardera riktnin-
gen, svårligen skulle vinna allmänt un-
derstöd. Bättre vore då att bilda två
skilda föreningar, den ena kyrklig, den
andra frikyrklig. Dock kunde redan
nu en komité tillsättas för att bereda
frågan till något framtida tillfälle och
då inkomma med förslag. Men det
riktigaste medlet för att väcka och vid
lif hålla ett varmare kristligt lif vore
Guds ord och dess rätta bruk. Han
ville derför svara på frågan sålunda,
att lifvet består i en förening med det j
personliga lifvet, Jesus Kristus, ochI
måste sålede3 i förening med honom
sökas och bibehållas. Om man det
gör och uppfyller sina pligter, så be- j
främjar man det varmare kristliga lifvet.
Predikanten Karlberg sade att det
vore oerhördt om man vid det första
mötet af detta slag i vårt land skulle j
få praktiska resultat. Förenade sig för-
öfrigt med hr Kihlman och ville att
man skulle kalla de i kyrkan varande;
olika grupperna, ej till kyrkliga och fri-
kyrkliga utan till "konservativt kyrkli-
ga" och "frisinnadt kyrkliga", ty icke
vilja s. k. frikyrkliga helt och hållet
förkasta folkkyrkan. Talaren till ex.
ville hafva en folkkyrka, vare sig att
den sedan är en statskyrka eller en fri-
kyrka. Både konservativa och frisinnade
kunna förenas i arbete för själars fräls-
ning. Sådana möten som detta vore
egnade att bortrensa oseden, att olika
tänkande tala illa om hvarandra; der-
för är det ej på sin plats att här draga
fram hvarandras synder.
Dossa voro de uttalanden, hvilka
färglade den lifliga diskussionen angå-
ende denna fråga. Som svar på den-
samma godkände mötet följande, afpa-
stor Aimonen gjorda resolution:
"För att väcka ett varmare kristligt
lif i Finland, vill mötet lägga på hvarje
medborgares, vare sig man eller qvin-
na, hjertfl att sjclf flitigt umgås med
Herren och ftfven mana andra dertill.
Dessutom önskar mötet att sådana mö-
ten som detta ofta skulle hållas och att
kristliga söndagsskolor skulle upprättas
i hvarje kommun, samt att af Guds ando
upplysta lekmannapredikanter mer än
hittills skulle kringsändas i vårt land."
Efter en sttmds diskussion om hvil-
ken fråga härnäst borde upptagas, ut-
talade sig mötet för N:o 6, a: Om vil-
koren för kyrkans pånyttfödolse, som
af hr F. Wald. Lönnbeck refererades
i ett längre andragande, af hvilket vi
här endast återgifva hufvudtrådarna.
Om vilkoren för kyrkans pånytt-
födelse.
Hr Lönnbeck yttrade: Ändamålet
med den nu framlagda frågan är att,
genom framhållande af vissa, allmänna,
den kristna kyrkan i Finland rörande
synpunkter, vinna enhetlighet i plan
och arbete. Kyrkan består af individer
och frågan är hvilka gemensammaönsk-
ningsmål vi i afseende å henne kunna
uppställa. Alla torde sålunda enas om
att hufvudvilkoret för en kyrkas bestånd
och blomstring består uti närvaron och
verksamheten af den Hel. Ande inom
henne, men erfarenheten ger öfverallt
vid handen, att Anden ofta förhindras
i sitt verk genom ovisa inskränkningar,
dess frukter ofta förspillas genom bri-
stande omvårdnad. Derför böra våra an-
strängningar gå ut på att sorgfälligt
undvika allt, som hindrar och inskrän-
ker Guds Andes verksamhet, samt tillse
huru vi kunna bereda den den största möj-
liga frihetoch utrymme. Kyrkans pånytt-
födeiso är vigtigare än hedningarnas om-
vändelse; och frågan gäller icke blott
huru kyrkan skall blifva missioneran-
de, utan äfven i sann mening pastoral.
För att få ett klart begrepp om vil-
koren för kyrkans pånyttfödelse, måste
vi till först bestämma betydelsen af
"kyrka" och "pånyttfödelse". ’
Hvad är "kyrkan’:?
Först och främst ingen frälsningsan-
stalt, så att enhvar, som tillhör den
kristna kyrkan, derför är frälst. Icke
heller något samfund, som utan undan-
tag skulle utgöras af lärjungar af Jesus
Kristus. Någon fullkomlig kyrka kan
icke gifvas härnere, sålänge satan är
obunden, och t. o. m. den apostoliska
församlingen innehöll farliga och min-
dre helgade element. Slutligen får till
den kristna kyrkan icke heller räknas
afgjorda förnekare af Kristus eller up-
penbara syndare. Den kyrka, vi hafva
att göra med, består derför af personer,
hvilka ännu af öfvertygelse omfatta
kristendomen, samt åtminstone formelt
erkänna de förpligtelser, den ålägger.
Men hon står i behof af pånyttfödelse.
Hvad är pånyttfödelse ?
Dess ändamål är: frälsning, hvari-
genom själen föres från död till lif och
från satans välde till Guds enfödde Sons
rike, samt helgelse, hvarigenom de tro-
ende erhålla "kraft af höjden" ochwrf
skiljas till Guds tjenst. .« ännu
Pånyttfödelsens verkningar an tvif-
en förändring af natur, gerit godt,
ken i ena fallet erhålles ett njd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:45:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/troochlif/1886/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free