Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härnf uppstod och som ganska hastigt
spridde sig till våra svenskatalando stä-
der, frikyrklig, hr.fvudsakligen af or-
sak att densamma ville lemna frihet åt
■fin och livar att välja den kyrkliga form,
till hvilken han ville ansluta sig, läg-
gande hufvudvigton på hjertats och sin-
nets förening med och lydnad i Kristus.
Emellertid dröjde det ej alltför länge
innan ännu en rörelse, valdenströmia-
nismen, uppträdde, öfverförd från Sve-
rige, med den påföljdatt det nyssnämnda
frikyrkliga lägret delades uti tvenne
skilda riktningar. Och för jeinnt två
är tillbaka, eller hösten 1884, infördes
slutligen ännu en kyrkoriktning, med
löfte om stor och bestående välsignelso,
neml. inetodixmen, hvilken hastigt ut-
bredt sig och redan fattat fast fot på
flere punkter i landet.
Sålunda hafva vi då i vårt land stats-
eller folkkyrkan, älskad och uppburen
af många, med dess olika partier: pie-
tister. evangeliske och lfCKtadianer, samt
vidare baptister, frikyrklige och meto-
dister. Men ohuru mangen med tan-
ken på vart lands tva miljoner invå-
nare, samt den stora mängd otrogna
och namnkristne deri ingå, gerna skulle
se att alla de nämnda riktningarna skulle
underordna en kyrka, skall denna lik-
val aldrig-, äfven om hon vore benägen
dertill. lyckas göra ramen för sin be-
kännelse sådan, att den kunde inne-
sluta alla kristna. Först då allt "dun-
kelt seende", allt "delvis kännando" upp-
hört, skall Herrens ord besannas äfven
i afseendt1 a läran: ett fårahus, en
herde. Till doss må vi dock i kärlek
söka ffirvérklrga dem.
Tanken härpå har fyllt do män, hvilka
under bön till Gud och i Hans namn
dristat uppresandet af detta hus, hvil-
ketf, crifve Gud. må blifva ett allians-
hus i ordets skönaste bemärkelse. Må
här mötas kyrklige som frikyrklige, bap-
tist som metodist; piotist som evange-
lisk, länungfi af Beck som af Lsesta-
dius, men må de alla vid sitt inträde,
jemte stoftet af sin fot äfven afskudda
sig allt köttsligt partisinne, allt kif,
all vrede: da, men först då, skall häraf
ett fridens hus blifva.
Öfvergående dorpä till en framställ-
ning af "hvad i allianshuset skall pre-
dikas", framhöll talaren vissa sidor af
do kristna salighetssanningarna, hvilka
han hoppades här i Andens bevisning
skulle predikas, hvarefter akten ttfslöts
med bön, hvarpå ehkörmed soli åtorgaf
en komposition öfver Davids 25 psalm.
Katedern intogs härefter af pastorn
D. A. Aimonen, som med ledning af
1 Joh. 3: I—lo höll svensk predikan.
Tal. framhöll hurusom den djupasto grun-
den till de troondes barnaskap ligger i
Fadrons kärlek (v. 1) bevisad genom
Sonens utgifvande. Men på samma gång
är äfven Sonens kärlek ett nödvändigt
vilkor för vår barnarätt (v. 5). Fort-
gående i sin utläggning ingick tal. i
en undersökning af frågan hvarigenotn
Kristus borttagit våra synder (v. 5)
och kom till det resultat att detta skett
gonom hans ställföreträdande lif, li-
dande och död, i öfverensstämmelse ined
den uppfattning som upprepade gånger
uttalas i augsburgiska och äfven i den
nicsenska trosbekännelsen, att vi genom
Kristus hafva en försonad Fader, att
Kristus är för oss korsfäst. Till slut
påpekade predikanten någrakännetecken
på Guds sanna barn, såsom att de äro
medvetna af sitt barnaskap (v. 2), hafva
ett fast hopp till Herren (v. 3), icke
sjelfviljande synda (v. 9) m. m., hvar-
efter den med uppmärksamhet följda
predikan afslöts med bön. Sedan här-
efter ett par sdnger sjungits afslutades
förmiddagens möte.
Under eftermiddagens lopp följde så
svensk barnpredikan af hr J. A. Karl-
berg och finsk af stud. Braxén, samt
mellan kl. 5—7 finskt festtal af stud.
A. Mäkinen och finsk predikan af pa-
stor Aimonen öfver Joh. 6: 24—40.
Kl. ’/jö e
-m-> vid hvilken tid större
delen af de pa f. m. närvarande ånyo
infunnit sig, höll hr F. W. Lönnbeck
ett med en särskildt konstruerad karta
illustreradt föredrag om: "Nykterhets-
frägan i statistikens ljus’, behandlande
med stöd af offentliga uppgifter sittämne
ur hygienisk, moralisk och ekonomisk
synpunkt, livad don första beträffar
ansåg han det frän lifförsäkringsbolagens
siffror till fullo ädagalagdt att den ab-
soluta afhällighoten förökar menniskans
lifskraft med 28 proc, under det att
det mättliga njutandet af starka dryc-
ker förminskar densamma till ett mot-
svarande värde. Angående åter det in-
flytande rusdryckerna utöfva på mora-
len och sederna, anfördes, att verk-
stälda undersökningar allmänt och öf-
verallt gifvit vid handen att tre fjerde-
delar af fängelsernas invånare blifvit
inledda pa brottets väg genom deras
bruk. Ensamt i Finland torde omkr.
1600 pers. årligen förlora ära och fri-
het till följd häraf; och som allmän re-
gel kan uppställas att i samma förhål-
lande som begäret till starka drycker
till- eller aftager, sjunker och stiger
äfven den moraliska kraften. Öfver-
gående derefter till sakens ekonomiska
sida anstälde tal. medelst kartan en
jemförelso mellan åtskilliga utgiftsposter
i vår nationella hushållning och do
summor vi årligen skatta till drycken-
skåpen och såsom slåendo motsatser be-
tonade han skarpt, att under det rus-
dryckerna ådraga oss en direkt utgift
af omkr. 27 miljoner mark per år, hafva
vi ondast etthundratusen att gifva för
missionsändamål; eller mod andra ord:
vårt folk super för, i medeltal, 25
penni per vecka eller 13 mk per år,
men ger till främjande af missionsverk-
| samheten ute och hemma i medeltal en-
dast 3 penni per år!
— Som en lös-
| ning af frågan framhöll tal. till slut,
Iatt då den uppstått på samma gång
Isom dryckenskapen och i sin utveckling
I håller jemna steg med den ökade eller
:minskade förbrukningen af starka dryc-
Iker, är den enda på en gång rationella
; och säkra lösning som kan ifrågakomma,
att a/skafa rusdryckerna. Den en-
jskilde bör för sin del helt och hållet
| afsäga sig deras bruk,kommunen vägra
utminuterings- och försäljningsrättighe-
ter och staten förbjuda tillverkning
och införsel af alla slag berusande dryc-
ker. I ett kristet land bör man kunna
fordra sä mycket, om pligtens och kär-
lekens lag eljes har någon betydelse.
Och Jesu Kristi evangelium, i tron
anammadt, ersätter äfven hvad som hos
oss sjelfva brister i mod, kraft, vilja
och kärlek, samt säkerställer verkets
bestånd.
Före och efter det med vaket intresse
följda föredraget, exeqverades af enpå läk-
taren placerad nykterhetsorkester horn-
musik till melodiaf kända andliga sånger.
Aftouen afslöts enligt programmet med
ett uppbyggelsemöte dervid hr C. Boije
talade öfver orden: "Stor är Herren" i
Ps. 48: 1, pastor Malmström uppläste
ett skriftligt andragande och missionä-
ren Lind fr. S:t Petersburg afiade ett
varmt och kraftigt vittnesbörd om fräls-
ningen i Kristus, hvarefter dagen slu-
tades med bön och lofsång.
Måndagen d. 6, sedan morgonbön kl.
10 blifvit hållen, vidtog diskussionen
af till mötet insända frågor, hvarvid
frågan N:o 1, "En allianstidning" till
först upptogs. Den refererades af pa-
stor Aimonen, som framhöll att den
tidningspolemik som med anledning af
alliansmötet i T:fors utspunnit sig, vi-
sar nödvändigheten af ett språkrör hyari-
genom alliansidén blefve utredd för all-
mänheten, som derom för närvarande
har de mest förvända uppfattningar.
Föreslog ett veckoblad, innehållande kor-
ta notiser om yttre och inre missionen,
äfvensom historiska och dogmatiska ar-
tiklar, hvarjemte den borde vara fol-
kelig, dess språk lättfattligt.
Förslaget vann i hufvudsak enhälligt
understöd och en komite’ nedsattes för
att till påföljande dag inkomma med
närmare förslag i saken, hvarefter mö-
tet öfvorgick till behandling af frågan
N:o 2: "Hvad är att, predika Kristus
och hoem skall göra det?", som in-
leddes af stud. Hj. Braxén med föl-
jande ord:
Jesus Kristus är frälsningens enda
grund och hörnsten. Derföre är det
vigtigt att hvar och en, som vill blifva
frälst, står på denna grund, hvilket är
fallet, då man med hjertetro omfattar
N:o 18.
TRO och LIF.
Pag. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
