- Project Runeberg -  Tro och Lif. Religiös Tidskrift för Finland / N:o 1-24. 1886 /
24:4

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRO och LIF. N:o 24.
4
Ett julminne.
"Vi hafva sett hans stjcrna."
Det var så tyst högtidligt
I furuskogens famn;
En sakta vindflägt susade
Och sjöng ett kunganamn,
Som höjde sig från snöhöljd gren,
Från mossig tufva, skrojlig sten.
Jag åkte genom natten,
Ty det var juleqväll,
Då alla hjertan längta djupt
Att uppnå hemmets tjåll.
Hur underbart i dunkel skog
Mig Jesustjernan nära drog.
Jag tänkte: syndens dimma
Låg öfver jordens rund,
JJå ’"höjdens soluppgång* bröt fram
En stor, en helig stund,
Och gaf vår verld dess största lån,
På krubbans halm —Guds ende Son.
1 nittonhundra sekler
Har stjernan brunnit klar,
Guds hemlighet år lika stor,
So7n denna stund den var;
I undran frälsta slägten stå,
I bäfvan att dess djup förstå.
Der flög en stilla susning
Igenom skog och dal,
Der ljöd en sång från sfjertiorna
I himlens höga sal;
Ett halleluja höjde den,
Ett: Gud, vår Gud år kärleken!
Och i livar liten koja
Der tändes juleljus;
De skeno öfver vandrarns väg
liland snö och granesus.
Ej sågs ett ringa tjäll så gömdt,
Att himlabarnets ljus var glömdt.
* *

*


Vi hafva sett Hans stjerna,
Du dyra fosterland!
Dess rena ljus har brutit fram
Längs sjöar, mo och strand,
Men då vår hyddas ljus vi tändt,
Var hjertat mot vår julgäst vändt?
O, låt oss se Hans stjerna
Som frälsningsbudets: kom!
So7/i maning att i tro och frid
Till Jesus vända om,
Och fira jul, som barn igen
Tillsammans med vår bäste vän!
+~talia.
JroMéW’ och
Jwtmmwkwmt.
I det Tro och Lif härmed afslutar
året, anhåller red. att få uttala en
hjertlig tack till bladets ärade gynnare,
vänner och läsare för allt det bistånd
och vänliga öfverseende, som kommit
red. till del, och förutan hvilket detta
arbete icke varit möjligt, äfvensom sitt
hopp att under det snart instundande
nya året i samma grad som hittills
kunna påräkna deras vänskap och för-
böner.
Ett rykte, som man bör hoppas snart
blir sanning, är Sibiriestraffets upphö-
rande, livarom tidningarna nyligen in-
nehöllo en kort notis. Visserligen är
fängelsestraffet i hemlandet tungt och
— när det varar lifvet ut — tröstlöst,
men dock icke så omenskligt, som då
idessa samhällets olycksbarn sändas till
Sibirien för att, utan vård och hjelp
frän det land som födt dem, gå sin tim-
liga och eviga undergång till mötes.
Och det fins redan mer än nog finnar
i Sibirien i trängande behof af andlig
och timlig hjelp, för att deras antal
skulle behöfva ökas.
Öppna sparbössorna! Om vi ej miss-
minna oss uttalades en önskan att de
missionsvänner, hvilka erhållit af de små
;sparbössorna, afsedda för en inre mis-
sion, skulle öppna dessa om jul och
,midsommar. Tiden för den första skör-
iden är således nu inne och man kan
blott af hjertat hoppas att den skall ut-
falla ymnig och rik, så att det dermed
afsedda, så behjertansvärda ändamålet
skall kunna i någon mån realiseras.
:’Den bottenlösa pessimismen" i fru
>MinnaCanths senaste lillaarbete
p
ßland
[fattigt folk* har t. o. m. slagit Nya

Pressens anmälare med häpnad, och han
uttrycker sin farhåga för att buken, om
;den tilläfventyrs faller i proletärenshand,
"icke skall kunna undgå att stegra det
;redan förut med framgång predikade ha-
|tet mot de i ekonomiskt afseende bätt-
re stälda klasserna. Och ve den dag,
då de frön, som sålunda utsås, en gång
slagit fast rot och frukten mognar’.
Detta uttalande är beaktansvärdt, på
grund af det håll, hvarifrån det kom-
mer. Väl om man riktigt finge ögonen
öppna för den familje- och samhålls-
yåda som uppstår genom spridningen
af denna gudlösa nutidslitteratur, der-
mellan så varmt uppburen! Af fruk-
ten känner man trädet. Sätt Bibeln i
handen på en brottsling och han blir
god. ren, hederlig; sätt ett af den mo-
derna litteraturens alster, representera-
de af en Zola, en Strindberg o. a., i
handen på en hederlig man och hän
blir en brottsling.
Huru länge skall det demoraliserande
gratifikationssystemet, denna statshus-
hållningens utvext, fortbestå? Ett be-
tecknande exempel på dess tillämpning
anföres af "Arbetaren", H:fors arbetare-
förenings or.;an, då den i en af sina
senaste numror påpekar att åt ingeniö-
rerne vid Uleåborgska jernvägsbyggna-
den "utdelades såsom gratifikationer

50,000 mark, under det arbetarne, som
dock med ansträngande, dåligtajlönadt
■arbete deltagit i vägbyggnaden, fingo
ingenting. På sådant sätt", fortfar bla-
det, "upprätthålles och starkes icke ett
! godt förhållande mellan de styrande och
de styrde, utan väckas blott bittrakän-
slor hos arbetarne". Ja, och man kan
tillägga: stick sedan Minna Canths bok
i handen på en af dessa arbetare och
vi hafva socialisten färdig.
Å annat ställe i bladet aftrycka vi
Bibel- och Böneföreningens läseordning
för 1887. Föreningen räknar omkr.
250,000 medlemmar öfver hela verlden
samt grundlades af pastor Kichardson i
London. Dess ändamål är att uppmuntra
till dagligt, systematiskt studium af
Bibeln samt till bön för ordets sprid-
ning och välsignande. Föreningens fin-
ska filial förestås af fröken Jenny lug-
man, i Sordavala, som meddelar närmare
upplysningar och hos hvilken svenska
eller finska medlemskort emot en års-
iafgift af 20 p. kunna erhållas. I Åbo
! bosatta personer kunna hos red. tillösa
I sig korten.
Äger kyrkoherden i församling rätt
att, med stöd af den bekanta 33:dje
paragrafen i kyrkolagen, förbjuda en-
skildt svenskt läroföredrag äfven under
den tid allmän gudstjenst &finska för-
rättas i församlingens kyrka? Lagens
ordalydelse kan på sätt och vis lemna
stöd för en sådan uppfattning, emedan
den endast i allmänhet stadgar att
läroföredrag icke utan särskildt till-
stånd får hållas "å den tid, då allmän
gudstjenst i församlingen förrättas", men
lagens anda och mening kan tydligen
icke vara denna. Eljes skulle en oef-
! tergiflig rättighet beröfvas dem, hvilka
] hafva svenskan till modersmål och som
laf en eller annan anledning icke kunna
I deltaga uti den allmänna gudstjensten,
hvilken t. ex. i vår egen stad kan sä-
|gas, nattvardsgång inberäknad, räcka
utan längre afbrot fr. 8 om morgonen
till 1 på dagen.
Hela årgångar af "Tro och Lif för
I 1886 kunna erhållas hos redaktionen
eller genom hrr bokhandlare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:45:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/troochlif/1886/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free