- Project Runeberg -  Tro och Lif. Religiös Tidskrift för Finland / N:o1-12. 1887 /
9:4

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRO och LIF. N:o 9.
4
Jfaofiiéw vtfo
Jwmmmkmw.
Tack vare H:forstidningarnas utför-
liga referat om biskopsvisitationen i huf-
vudstaden, har denna sällsynta tilldra-
gelse ådragit sig icke ringa uppmärk-
samhet. Och deraf är den äfven väl
förtjent. Knapt något område för krist-
ligt lif och intresse lemnades obemärkt,
och de uttalanden som dervid gjordes
äro värda att begrundas långt utom
do egna gränserna. Främst fäster man
sig i fråga härom vid den tydliga dis-
tinktion, som sålunda offentligt upp-
drogs mellan de tvenne hufvudriktnin-
giinia af dissenters, neinl. dem, som
"iis och do hvilka stå på trons
grund, och herr biskopens ord, uttryc-
kande djupt beklagande för de förra
samt manande till kärlek och fördrag-
samhet mot de sednare. iiro, såsom utan
tvifvel innehållande sann biblisk lära,
värda det allvarligaste behjertande. Gif-
ve Gud att så äfven måtte ske, tv sä-
kert skulle Guds rikes framgång i vårt
land derigenom befordras.
Äfven i afseende å andra punkter fram-
står denna visitation såsom väl egnad att
stärka det mångenstädes nog rubbade
förtroendet för kyrkans målsmän, såväl
som uppmuntra till ett friskare andligt
lif inom församlingarna. Vi Fästa oss\
sålunda mod oblandad tillfredsställelse
vid de kraftiga, varmhjertade yttranden
och den energiska hållning som t. ex.
i fråga om söndagens helighållande,i
nykterhetssaken och prostitutionsfrågan j
härvid gjorde sig gällande, och som
svårligen skall undgd att utöfva en hel-
sosam moralisk verkan, älven om dej
vidare åtgärder, hvarom dessa yttran-
den inneburo ett löfte, icke skulle bära
önskad frukt. Med tacksamhet måste
man likväl alltid holsa hvarje tillfälle,
da kyrkans styresmän och lärare på ett
sa afgjordt sätt, som här var fallet,
ställa sig på rättfärdighetens och det
godas sida. De tre vigtiga spörjsmål
vi nämnde behöfva blott ett dylikt kraf-
tigt och pa samma gång besinningsfnllt
uppträdande till sin förmon, från pre-
sterskapets sida, för att de, snarare än
man kunnat ana, skola erhålla en lyck-
lig lösning. Hvilket inflytande tidnings- i
referaten af biskopsvisitationerna kunna
hafva på en sädan utgång såväl söm pä
det andliga lifvet i allmänhet, är icke
svåri att inse i botraktando af den o-
tvifvelaktiga nytta pressen gjort allmän-
heten genom sina meddelanden om vi- J
sitationen i H:fors, och Nya Pressen,
som i frågan tagit initiativet, kundoI
göra sämre än låta ett par af sina re-I
porters åtfölja herrar biskopar pa visi-
tationsresorna! Det ärade bladet skullo

derigenom bestämdt kunna påräkna åt-
minstone en prenumerant till!
Den schism, som med anledning af
den usla litteraturen utbrutitbland Sveri-
ges bokförläggare, utgör ett likaså gläd-
jefullt som tydligt tecken att reaktio-
nen mot denna litteratur verkligen in-
träffat samt inslagit en riktig väg. Vi
vilja icke säga att det var hög tid der-
till, ty ebben borde egentligen långt
för detta låtit höra af sig, men i alla
händelser kan man nu blott önska den
god fart, så att den bär långt från vårt
inflytande allt det slam och vrakgods,
isom de senare åren uppkastat på bok-!
|marknaden. En af de vigtigaste kal- j
lorna till ungdomens sedligaförderfskall!
härigenom vara tilltäppt, ty de flesta
alster tillhörande denna riktning komma
ju fortfarande till oss från Sverige, och
sedan gäller att äfven sopa rent i eget’
!hus. Tecken saknas icke, som tyda på att.
liknande strömningar som de nu i Sveri- !
ige framträdande, äfven förefinnas hos
oss, och mer fm en gång har man kun-
nat varseblifva att tvenne principielt
motsatta åskådningar i fråga om den |
nyare inhemska och utländska littera-
turen, arbeta sig fram inom vår bok-
förläggarekår. Då ett litet fotfäste så-
lunda redan finnes, måste man af hjer-
tat önska att den i vårt gamla broder-
land påbörjade reaktionen icke måtte
blifva utan ett kraftigt inflytande äfven
på våra förhållanden.
Det är ett godt budskap vi i dag
hafva att bringa den sibiriska missio-
|nons vänner genom underrättelsen att
|den första sändningen, bestående af fin-
ska biblar och N. T., samt andliga och
nykterhetsskrifter, för ett sammanlagdt i
väidc af 300 m., nyligen afsändes till
pastor Granö i Omsk. En del sven-
ska, tyska och estniska småskrifter med-
följde, och från England erhölls en gaf-
va af 50 in. till inköp af estniska och \
svenska N. T., hvilket allt pastor Nic- |
holson, agent i S:t Petersburg för Brit-
tiska och utländska bibelsällskapet, god-!
hetsfnllt åtagit, sig att frambefordra till
ort och ställe. Så är då det första ut- j
sädet gjordt, i C4uds namn, och nu gäl-
ler att bedja på det Herren måtte gif-
va vexten. Endast ett år har förgått
sedan första tanken på detta arbete
uppstod, och visserligen har huset icke
blifvit latänirt bygdt, dä man redan ef-
ter sa kort tid kunnat påbörja den ytt-
re verksamheten. Måtto do nu afsända
skrifterna vara till stor tröst och väl-
signelse, lindrande olyckan och ledan-
do mången botfärdig, ångerfull syndare
till Herren Jesus Kristus, på samma i
gång de mana missionens vänner i hem-
landet till fortsatt bön och arbete! Då
skola vi slutligen ’komma åter med ju-
bel, bärande våra kärfvar".
Om de religiösa förhållandena bland
östersjöprovinsernas lutherska allmoge-
befolkning, bestående af ester och sven-
skar, föreligga bedröfliga, ehuru frag-
mentariska underrättelser. Församlin-
garna likna hjordar utan herdar. Mod-
lösheten och fruktan hafva gripit om-
kring sig och talrika affall till den gre-
kisk-ryska kyrkan förekomma, oftast åt-
följda af ånger och svikna förhoppnin-
gar. Fältet är till följd af de herr-
skande strömningarna i Eyssland ett
bland de svåraste att bearbeta och hål-
la, men själavården synes icke heller,
om man får tro särskilda utsagor, vara
hvad den borde och kunde. Undantag
förekomma dock ätven här, men det
hela företer en dyster, tröstlös anblick,
som väl borde framkalla Guds folks för-
enade böner att Herren i sin nåd måtte
varkunna sig öfver det arma, pröfvade
folket. En svar förlust har evangelii sak
särskildt lidit genom missionären Öster-
bloms plötsliga utvisning, och hvilken
vändning det af honom under en följd
af år med så riklig och mångfaldigväl-
signelse ledda missionsarbetetå Wormsö
härefter skall taga, skulle uppväcka all-
varliga bekymmer, derest man icke kun-
de trösta sig vid att Herren Jesus ser
de sinas nöd och när stunden är inne
skall uttala sitt: "hittills, men icke
vidare!’ Wnrmsömissionen i dess hän-
delserika af djupa, lifskraftiga väckel-
ser åtföljda verksamhet påminner om
ett kapitel ur apostlagerningarna, och
heltvisst skall Herren nu, såväl som
fordomdags, bekänna sig till sin pröf-
vade församling.
Frankrike har genom sitt förakt för
kristendomen vunnit ettföga afundsvärdt
namn, men att hon icke heller saknat
framstående, talangfulla försvarare af
dess sanningar derpå har franska aka-
demin nyligen lemnat ett bevis. I mot-
sats till en nyintagen ledamot, M. Le-
corate de Lisle, som i sitt tal upphöjde
den antika hedendomen på bekostnad af
kristendomen, framhöll nemligen ordf.
Alexander Dumas, den kristna religio-
nens förtjenster, yttrande dorvid bl. a.:
"midt under dessa orfiska qväden syn-
tes en liten bok
—hvars innehåll upp-
tar mindre utrymme än en sång i Ilia-
den
— falla från himmelen. Denna
obetydliga bok upprullade för menni-
skorna en af de mest underbara be-
rättelser de någonsin hört och framlade
för dem en den renaste, enklaste, mest
tröstande och välgörande filosofi verlden
sett.
— — — Antikens religiösa sån-
ger försvunno härvid, om icke från men-
niskornas minnen åtminstone från deras
samveten, såsom stjernorna, hvilkas ljus
är blott för natten, förlora sitt sken
vid solens första stråiar". Ett sådant
vittnesbörd från den populäre franske
författaren och det bifall, hvarmed det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/troochlif/1887/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free