Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De fyra systrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FYRA SYSTRARNA
karakteristiska för henne, som trots sin pietism, aldrig var sentimental:
»Nu tycker jag Herren gärna kunde ta mig i natt — det vore för resten
riktigt hyggligt gjort av honom!» Hennes underliga blandning av hu-
mor och pietism, livsglädje och askes, allmänintressen och naivitet gjorde
henne tilldragande även för män. Hon hade ärvt vår mors språkbegåv-
ning och hade alldeles på egen hand lärt sig läsa både bibeln och Dante
på grundspråken. På äldre dar gav hon lektioner i hebreiska åt en ung
teolog bland sina vänner. Men även populär astronomi hörde tidigt till
hennes nöjen på lediga stunder. Hon kunde ofta berätta drastiska histo-
rier från sin sjukhustjänstgöring, där hon blev avhållen av både patienter
och läkare.
Vad Ida minst passade till var pedagog, och hennes lilla-syster, som
tidigt utsattes för hennes experiment, hade ingen förmåga att sentera
hennes egendomliga charm. Jag fick snart en antipati mot henne, som
bland annat berodde på att hon alltid talte barnspråk med mig och kal-
lade mig »lilla Sickan». Barn med tidigt utvecklat självmedvetande vill
ju helst bli behandlade som äldre, och jag minns ännu livligt hur jag
satte mig på tvären, när hon ville tvinga i mig fett fläsk och skinnad
mjölk, som alla barn pinas av. Jag misstänker att min tidiga ovilja mot
att tala tyska ganska mycket sammanhängde med att det var Ida som lärde
mig läsa, och då ur tysk ABC-bok. Det värsta var att hon hotade
mig med helvetet och sökte inplanta i mig en brådmogen syndakännedom,
som dock framkallade raka motsatsen till vad hon åsyftade. På tidigare
stadier hade jag ibland i breven till henne sådana uttryck som : »Jag vill
vara snäll och älska Jesus», men så kommer strax därpå ett P. S. med
prov på sedlar, för att jag blivit »falskmyntare» ! Naturligtvis gled jag efter
tillfälliga anfall av fromhet snart över i den för mig naturligaste tillvaron,
vilket på dåtidens språk kallades att »leva ryss» eller att »vara rysk i
mössan». Ida gömde länge ett kort med ett blyertsskrivet bibelspråk, som
jag väl inte alldeles utan mening tillägnat henne, nämligen Paulus’ mindre
hövliga ord till den romerske landshövdingen : »Gud skall slå dig, du vit-
menade vägg. Sitter du och skall döma mig efter lagen och bjuder slå
mig emot lagen?»
Min andra syster Edit var den enda hurtiga av mina systrar, den enda
som jag odelat gillade. Hon passade också bra in i alla mina pojklekar,
hon bar mig maltsäck nedför vindstrappan och lärde mig simma, hon kunde
ruska mig och kalla mig »otäcka unge», om så erfordrades.
När Edit efter långa Stockholmsvistelser, som naturligtvis bara gjorde
henne desto mer efterlängtad, kom hem från Tekniska skolan eller Konst-
akademin, kunde hon göra dåtidens underbara papparbeten eher lek-
saker, som tallkottgubben med ansikte av kåda och skägg av lav. Eller
också gjorde hon »ideella landskap» med en röd stuga av papp vid en
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
