- Project Runeberg -  Trotsig och försagd : mitt livs minnen /
134

(1949) [MARC] [MARC] Author: Lydia Wahlström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erotik, estetik och Klara Johanson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LYDIA WAHLSTRÖM
depescher på Utrikesministeriets arkiv på Amalienborgs slott, där oredan
var så stor, att jag gott hade kunnat sopa med mig ungefär allt vad jag
haft lust till. Det var ett virrvarr av pappersbuntar på alla golv och stolar,
som omgav mig. Under frukostrasten brukade jag skaffa mig en privat
andaktsstund i den närbelägna Marmorkirken.
Under denna tid bodde jag på ett pensionat på Vesterbro, där jag
råkade en historikerkamrat, dr Ambrosiani, och dessutom gjorde bekant-
skap med en medelålders danska, Camilla Beck-Friis, som hade utpräglat
filosofiska intressen och brukade gå på Höffdings föreläsningar. Vi tre
använde sedan vår lediga tid till besök i Tivoli och på museer och till
vandringar i parkerna, men jag fortsatte också mitt umgänge med familjen
Lange. Den underliga blandningen av vetenskapsman och Inre Mission
hos denne egyptolog hade jag svårt att förstå, i synnerhet sedan jag
en söndag hört honom hålla friluftspredikan i Røenborg Have. I Sverige
skulle väl en sådan företeelse som denna ha varit otänkbar.
Först den 18 augusti reste jag till Barkarö, och pappa hann lagom hem
från sin semester i Gävle för att höra mig hålla ett föredrag om Danmark
i skolhuset. Det var mitt första »populärvetenskapliga» föredrag, och jag
skriver därom till Clara:
Skolhuset .var alldeles fullpackat, det stod folk i tamburen också, och det var
både vemodigt och roligt att se den spända uppmärksamheten. Före och efter sjöngo
skolbarnen »Den tapre ’Landsoldat» och »Der er et yndigt Land» riktigt bra, och
så sjöngs unisont 500, v. 7, sedan jag berättat, att denna psalm även fanns i norska
och danska (?) psalmboken. Jag beskrev Själland och Köpenhamn och talte om
språket och gudstjänsten.
Det var första gången jag gick till ett längre föredrag utan att ha koncept med
mig. Stackars Barkaröbor! När jag beskrev Thorvaldsens Kristus, kände jag en
sådan lust att predika vidare över texten »Christus Consolator».
Sista dagarna av augusti var jag åter i Stockholm, där jag på genom-
fart till Uppsala ville råka Söderbloms och vara med om den religions-
vetenskapliga kongress, som han länge förberett tillsammans med sina
vänner Sam Fries och rabbinen Klein. Men samtidigt pågick också ett
studentmissionsmöte, som besöktes särskilt av de från Herlufsholmsmötet
återvändande finnarna. Jag, som var med på bägge hållen, märkte genast
att de båda mötena inte var mycket besläktade med varandra.
Under den tid Söderblom nu var hemma, råkade jag honom åtskilliga
gånger, både under kongressen i Stockholm och på det svenska student-
mötet i Uppsala i september. Han var ständigt i farten : skrev artiklar för
svenska och franska tidningar under pågående utfärder, introducerade
franska vetenskapsmän för svenska teologer, som den tiden hade en smula
svårt att förstå franska, och var full av roliga historier om alla de intres-
santa personligheter han mött, bl. a. fonetikern Paul Passy, som han tagit
lektioner för, och den sedan så kände religionshistorikern Loisy. Vid
134

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 14:55:55 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trotsig/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free