Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skola och rösträtt (1900—1903)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLA OCH RÖSTRÄTT (1900 — 1903)
innanför och utan någon utsikt. I alla händelser gick jag så upp i mitt
arbete, att jag knappast bekymrade mig mycket om mitt hemliv.
Det blev nu Hedda Åhlin, som ibland följde mig hem till Barkarö på
våra lov. Där hade vi också fått vår nya, mycket avhållna värdinna,
Maria Eriksson, som hörde till Anna Höjers vänner. Julen 1901 läste
vi Selma Lagerlöfs nyutkomna »Jerusalem», och jag måste sedan, vid mitt
första närmare sammanträffande med författarinnan i Falun, berätta för
henne hur vår gamla far reagerade för den boken. En dag på nyåret, då
vi just läst om dopet hos Ingmarssönerna, hade lian själv haft ett dop
hemma i prästgården — troligen hans sista kyrkliga förrättning. När vi
vid middagsbordet sedan talade härom och jag frågade honom vad pojken
fick heta, så svarade pappa med ganska frånvarande röst : »Ingmar.» Han
levde alltså mera i boken än i den omgivande verkligheten, och det slog
oss alla som högst märkvärdigt för en 8o-åring.
I skolan hade jag nu 13 timmar i veckan : full tjänstgöring ville jag
aldrig ha för att få tid till föredrag och författarskap, och fast detta
sedan skaffade mig lägre pension, skulle jag önska att alla lärare hade
någon syssla bredvid undervisningen. Det är onaturligt att begära sex
timmars intellektuell tjänstgöring om dagen plus skrivboksrättning och
lektionsförberedelser. För att inte råka ut för nervöst sammanbrott, måste
man i så fall söka göra arbetet maskinmässigt. Mitt timantal har under
olika år växlat mellan 11 och 18, (beroende på lärartillgången, som
Stockholms privatskolor konkurrerade om) och jag har på så sätt kunnat
komma till skolan med nya intryck från bibliotek och föredragsresor.
Men så kunde också gymnasiets schema vid höstterminens början ta
hela fem dar, fast jag därvid hade trogen hjälp av klassföreståndarinnan
Lilly Rosenberg, som i hög grad underlättade mina expeditionsgöromål.
Konkurrensen om lärarna blev inte minst kännbar vid studentexamen.
Jag brukade alltid efter notisen i tidningen om dagarna för examen i
Stockholm gå upp på Norra Latin för att råka våra blivande censorer
vid deras möte med skolöverstyrelsens representant. I regel var censorerna
tacksamma för att jag själv satte upp examensschemat i samråd med dem.
Hade jag väntat tills Kungl. Maj :ts nådiga tågordning behagat ge mig
underrättelse, hade jag varit såld, ty en gång hände det till och med att
jag fick Överstyrelsens skrivelse om när vi skulle få examen först två
dygn efter det den gått av stapeln ! Ett år hade Överstyrelsen ställt så till
att alla Stockholms privata gymnasier fått sin examen på samma dag.
För Åhlinum betydde denna anordning helt enkelt att vår fransklärare
skulle vara på tre olika håll samma timme. Nu räddades situationen dock
genom att vi det året hade en censor som hette Nathan Söderblom och
som inte tvekade att själv ta en timme franska i examen till både vittnenas
och flickornas stora förtjusning.
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
