Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skola och rösträtt (1900—1903)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
" " __ _
SKOLA OCH RÖSTRÄTT (1900 — 1903)
hade vi en elev, som var så gott som okugglig på historiska detaljer
men visade sig så tystlåten i examen, att jag blev ängslig. Vi hade fått
Gustav III till ämne och kom därför in på franska revolutionen, och när
jag då frågade om han hade något intresse därav, fick jag äntligen det
förlösande ordet ur henne: »Jo, Fersen körde franska kungaparets vagn,
när de skulle fly.» Men när jag då undrade, om Gustav III hade något
med den saken att göra, fick jag ögonblickligen till svar, att »han stod
bakom». Det blev stor munterhet bland examensvittnena, när jag samman-
fattade situationen med orden: »Det var ju ett fint ekipage — Fersen
som kusk och Gustav III som lakej !» Och sedan var isen bruten och
flickans kunskaper kom fram i en ohejdad ström.
Sällan har jag haft tillfälle att »lysa» så med mina lärjungar som i
examen för professorerna Hans Larsson och Artur Stille. Som jag alltid
brukat ge högsta ringen en framställning av »Karl XII i historien och
dikten», där jag särskilt uppehöll mig vid de olika historikernas sväng-
ningar mellan beundran och kritik, verkade flickorna helt pigga när jag
sade dem, att Stille säkert skulle ge oss Karl XII i examen. Både
professor Stille och jag fick också roligt, när en av dem gladeligen räknade
upp »Hjärne, Hallendorff och Stille» som representanter för den nyaste
Karl XH-forskningen. Professor Stille var mig efter den betan synner-
ligen bevågen och bjöd mig en gång under en föredragsresa i Skåne
på en storartad middag med samtliga sina kolleger.
Vad beträffar Hans Larsson, så har jag aldrig fått så svåra ämnen som
av denne filosof, som var censor 1914. I den ringen var jag kriarättare
för inte mindre än nio stycken greker — det största antal vi någonsin haft,
och av dem hade tre fått högsta betyget i skrivningen över ämnet »Skill-
naden mellan grekisk och romersk kultur». De kom inte heller mina
förväntingar på skam, när Hans Larsson gav till ämne »Andliga
strömningar och deras inverkan på politiken». Vid den tiden hade jag
lärt mig ta studentexamen till den grad nonchalant, att jag rentav glömt
att fråga censorn om ämnet, ända tills jag stod på tröskeln till examens-
rummet, men så hade gruppen också från början uttryckt sin längtan
att, som det hette, »få några strömningar» ! Under den sista tiden hade
jag dessutom med hela ringen gått igenom några nyss utkomna tidnings-
artiklar om liberalismen av den kände Lundafilosofen. Direkt beröm gav
han sedan inte, men det var ju så gott som beröm, när han sade mig,
att alla lärare dittills hade bett att få slippa detta ämne. Men när jag
sade till grekerna att de hade skött det här svåra ämnet riktigt bra, brast
hela gruppen ut: »Var det svårtf»
Den enda gång jag verkligen nödgats be att få slippa ett ämne, var
tyvärr för Söderblom, när han ville spänna på oss den franska kyrkans
historia. Det grämde mig, därför att han uttryckligen sade mig, att han
II — Trotsig och försagd. 161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
