Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skola och rösträtt (1900—1903)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYDIA WAHLSTRÖM
uppfriskande verkar hon i detta urvattnade Stockholm, och jag tycker
bra om henne, fast hon är något för robust för att riktigt duga till
koketteri.» I mitt missnöje med de liberala fick jag stöd av min äldre
historiekamrat Alexandra Skoglund, som jag hjälpte med korrekturläsning
av hennes doktorsavhandling.
Rösträttsrörelsen tog nu upp allt mer av min tid, allrahelst som den
började sammankopplas med den kommunala valrörelsen i Stockholm,
där de liberala ville att kvinnorna skulle uttala sin ståndpunkt. På detta
sätt kom jag »på mångas begäran», att den 13 mars 1903 tala för professor
Bendixsons inval i stadsfullmäktige. Valmöteslokalen, Jakobs kyrksal, var
mycket för trång för massan av karlar i tjocka ytterrockar, som till största
delen inte fick plats att sitta och som totalt skymde de sju närvarande
kvinnorna. Den kände folkskolläraren Emil Hammarlund presenterade
mig som doktorinnan Wahlström! Några vältalighetsprov behövde man
inte befara — jag blev häpen över deras hackiga anföranden. En
rekommenderade grosshandlare Stockman som »en självstående man» !
Tidningen Social-Demokraten sjöng sedan hymner över mitt »sympatiskt
och kraftigt framförda tal, hälsat av starka bravorop, varpå Bendixsons
kandidatur enhälligt antogs» — som om det varit särskilt min förtjänst.
— Jag tillägger i ett brev, att jag väl nu är »så prisgiven i ’hyggligt folks’
mening, att det är så gott jag börjar hålla föredrag på Folkets hus».
I slutet av mars 1903 grundades Landsforeningen för kvinnans politiska
rösträtt, varvid Hilma Borelius var med. Härom skriver jag:
Jag är mycket glad åt att ha spelat Lindhagen & Co det sprattet att ha kallat hit
en så fullfjädrad och slagfärdig högerakademiker som hon — till på köpet grundare
och ordförande för Kvinnliga studentföreningen — och styrelseledamot för Kristliga
studentförbundet — min fullkomliga motsvarighet vad Lund angår.
Ungefär i samma dagar bad mig Gertrud Adelborg att ingå i Lands-
foreningens verkställande utskott. Jag var dock inte i stånd att åta mig
oavlönat extraarbete och behövde dessutom tid att syssla med forskning.
Slutligen kände jag mig inte hemmastadd med de många intrikata parti-
och personförhållandena i Stockholm och fick därför fröken Adelborg
att åtaga sig platsen för ett år.
Med en förvånande fart ryckte jag dock in på de områden, där jag
sedan hade en stor del av min verksamhet. Rösträttsrörelsen krävde snart
föredrag, och i början av 1903 satt jag i styrelsen för den nyinrättade
Centralbyrån för populärvetenskapliga föreläsningar, där jag blev enda
kvinnliga medlem tillsammans med män sådana som G. H. von Koch,
Ernst Beckman och Fridtjuv Berg. Snart fick jag också förfrågan om
jag ville anmäla mig till föredrag i historia och kvinnosak. Med undantag
för ett enda år, då jag inte tillhörde kommittén, har jag sedan 1906 i fyrtio
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
