Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreläsningar och rösträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Est hi i a • bil Ki h
LYDIA WAHLSTRÖM
fru på Uddeholm haft en betydande social verksamhet. Aldrig har ett
Sokratesansikte till den grad överstrålats av själens nobless som hos
denne gamle värmländske brukspatron. Han medförde till riksdagen en
ingående erfarenhet av särskilt arbetarhustrurnas liv som på ett originellt
sätt framträdde i hans tre motioner om kvinnorösträtt. Om jordbrukar-
hemmets husmoder säger han: »Vem räknar hennes arbetstimmar och
trötta fjät, vem tänker på hennes behov av vila, var skall hon ens få en sön-
dag ifrån utan möda och arbete?» Och han slutar med orden, »att det hu-
vudsakligen är på henne som kommande generationers hälsa och krafter
vila och att det därför är viktigare att något göres för henne med de
många arbetstimmarna än för mannen med de få.» Trots den starka
högerreaktionen 1909 och 1911 kom han de åren med ytterligare två
motioner för kvinnorösträtten.
Albert Bergström släppte f. ö. icke kontakten med mig även sedan
rösträtten blivit en verklighet. Vi hade också andra intressen gemensamma,
och som bosatt på Djursholm sedan han dragit sig ifrån bruksrörelsen,
ägnade han sig åt filosofiska och teologiska studier, som resulterade i
längre uppsatser som han lät mig få del av.
1908 blev ett märkligt år i min rösträttshistoria, genom att jag då i juni
blev ledare för den av sex personer bestående svenska delegationen på den
kvinnliga rösträttskongressen i Amsterdam 15—20 juni. I Amsterdam bod-
de jag på samma ställe, Binnenkant 3, som den norska delegationen, vilket
gjorde att jag nära nog höll på att kvävas av deras lite väl flödande
artighet. Unionsbrytningen låg ju ännu så nära, och det föreföll nästan
som om norskorna velat be mig om ursäkt för det sätt, på vilket den
skedde. I synnerhet deras ordförande, den gamla statsrådinnan Qvam,
som både genom sin klädsel och hela sitt lite komiska uppträdande bar
spår av sin höga ålderdom, blev mig ibland i all välmening en smula
besvärlig.
Kongressens sammanträden hölls i det stora konserthuset, som dock
knappast räckte till och där fönstren i den starka sommarhettan inte gick
att öppna, ända tills den dominerande ordföranden, Mrs. Chapman Catt,
befallde holländskorna att krossa dem. Däremot hade kungahuset i detta
land med kvinnlig regent och tronföljare inte kunnat lära sig av det
tyska exemplet fyra år förut att iaktta enkel hövlighet mot ett möte om
tusen personer, som syftade just till kvinnans del i den politiska makten.
Man fick vara tacksam att man ej som drottning Victoria av England
direkt uttalade sig mot kvinnlig rösträtt.
Desto större uppmärksamhet rönte vi däremot från Amsterdams stads-
fullmäktige, speciellt vid den stora avskedsmiddagen på rådhuset, där var
■och en av kongressens utländska delegerade hade fått en stadsfullmäktig
till bordskavaljer. Som svensk kände man sig rätt hemmastadd, då man
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
