Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring religiösa problem 1910—1912
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRING RELIGIÖSA PROBLEM 1910—12
skada det svenska prästerskapet, »vars facktidning skapat prejudikat
därpå».
I själva verket hade både Dagens Nyheter och Göteborgs Handels-
tidning skarpt uttalat sig mot detta slags journalistik, och Västmanlands
Läns Tidning hade dessutom i en ledare sakligt om också i mycket
försiktig form, bemött biskop Lövgrens uppträdande. Stockholms Dagblad,
som lär ha förlorat prenumeranter på mig, kom senare med ett par
skäligen tama avslutande ledare.
I hela trettionio år har hithörande papper fått ligga i ett paket med
påskrift »1910», som jag gärna lånat till mina yngre teologvänner men
inte själv vågat titta på — så starkt hade minnet av alla dessa obehag
fastnat inom mig. Men när jag nu äntligen undersökt denna dossier,
har mina motståndare inte längre förefallit mig fullt så »bakom» som
jag trott att de skulle göra. Visst inte så som skulle jag velat ha de
omdebatterade artiklarna oskrivna. Manfred Björkquists överlägsna ord
i »Vår Lösen» : »Allt det där ha vi vetat i femtio år och mera», som
plågade mig mer än det mesta av hela polemiken, bekräftade ju endast
att de borde skrivas. 1918 uttalade han också privat till mig sitt beklagande
av dessa ord. Vad jag ångrade var endast den onödigt generaliserande
titeln på mina artiklar och bristen på reservationer i den »novellistiska»
skildringen av den stackars Smålandsprästen. Jag skulle ju bara med
några inskjutna förbehåll ha kunnat avvärja alla misstankar och därigenom
gjort mitt uppträdande vida mer verkningsfullt.
Chocken år 1910 bröt emellertid ut i en rent fysisk nervsjukdom,
ischias, följande år påskyndad av en förkylning. Den utbröt under en
föredragsresa till Filipstad och botades grundligt genom sju veckors
hästkur på Skodsborgs sanatorium under sommaren. Så raskt skulle det
dock inte ha gått, om jag inte på våren hade fått den bästa tänkbara
behandling av en vältränad gymnast, Karin Wahlberg, som bodde på
nedre botten i mitt hus och sedan blev min vän och alltjämt fortfar att
vara det, i trots av att hennes teosofiska åskådning skaffade oss åtskilliga
dispyter. Med längre vistelser i Paris och Rom bakom sig, hade hon
en god allmänbildning och var för övrigt på flera sätt en överlägsen
karaktär.
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
