Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frågan om kvinnliga präster. Anita Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYDIA WAHLSTRÖM
att ha en karl i huset. Och när han i april skulle ge sig till sjöss, fick han
av mitt hembiträde det betyget, att maken till hygglig herre knappast
fanns. För övrigt hade vi en präktig nordisk snövinter, som drev mig ut
på skidor i Lilljansskogen.
Trettondagen 1922 hade Hjärne avlidit, och hans utomordentligt hög-
tidliga begravning vid fackelsken på Uppsala kyrkogård väckte längtan
efter att återigen få bli historiker. Främst måste jag dock effektuera nio
beställningar på föredrag i Stockholm om nutida katolicism och protestan-
tism. Småningom blev allt detta till en resebok, som också innehöll en
längre studie över den 1914 avlidne romanförfattaren Hugh Benson
— han, som redan är omtalat, stått modell till Frank i »Daniel Malm-
brink».
Efter ett Gagnefsbesök, som denna gång gav mig en oroande känsla av
att min syster Clara börjat åldras, måste jag emellertid bege mig till Sig-
tuna, där jag lovat föreläsa på en kurs i början av augusti. Min största
upplevelse här var professor Einar Billing: »Det är en ren uppbyggelse
att se, likaväl som att höra honom», skriver jag. — Men denna gång
talte han om den generösa glädjestämningen, som den källa ur vilken
goda gärningar framgår, snarare än ur lidandesstämningen. Egentligen var
det Scheeler han predikade, och han blev överraskad, när jag ansåg, att
Adlers mindervärdeskänsla sammanfaller med »Ressentiment» hos
Scheeler.
Själv hade jag i Sigtuna åtagit mig att skissera religiösa personlig-
heter som gjort intryck på mig, och därför talte jag särskilt om Ellen
Ammann. Men vid detta tillfälle var jag kanske i rädslan att vara
salvelsefull mera frispråkig än som ansågs passande för religiösa ämnen,
och detta bidrog nog till att jag sedan inte på 14 år blev ombedd att åter-
komma dit.
Desto ivrigare var jag åren 1922—23 sysselsatt med frågan om kvinnliga
präster. Detta var den frågans första period. En kortare dylik period kom
1938, och en sista pågår som bäst, framkallad 1946 genom motion av pas-
tor J. W. Johnsson i riksdagen. Som det var jag som skrivit Fredrika
Bremer-förbundets inlaga till Kungl. Maj :t om behörighetslagen 1918
i vad den rörde prästfrågan, var det självklart, att jag måste åtaga mig
genomförandet därav, och från 1922 reste jag oupphörligt i detta ämne,
som jag alltid började med en inledning om kvinnan i den äldsta kyrkan.
Mitt utförligaste inlägg i frågan har jag gjort i tidskriften Vår Lösen
1941 och slutligen i Samtid och Framtid 1946.
Den vänlighet varmed jag under 20-talets första år på dessa föredrags-
resor blev mottagen även av prästerskapet gjorde mig i början mera hopp-
full än jag hade skäl att vara. Det blev mig klart att det var kvinnorna,
som måste föra upp saken på ett andligt plan. När männen av rädsla
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
