Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30-talet och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» his Mill Ml EEAA MAMA ALARM b MAMA M 4M • i iti Lid MAAMAMi
30-TALET OCH POLITIK
flickorna: bland pojkarna fanns både de bästa och de sämsta, medan
flickorna mestadels var jämnstrukna. Men komiskt var det att se hur
Djursholmspojkarna stod i kö för att tentera statskunskap, som jag ju
alltid lagt speciell vikt vid: det gjorde att jag ofta fick stanna ett par
timmar efter lektionernas slut. En vildsint olycksfågel hade Anita anbe-
fallt åt min speciella omtanke, och som jag fann att han kunde förbättras
genom uppmuntran, använde jag detta medel med så gott resultat att jag i
studentexamen kunde ge honom AB i historia, där han förut hade haft
C. Under den tiden hände det inte så säll’an, att jag vid avfärden från
skolan fick hjälp med kappan av någon, som sorgfälligt höll sig bakom
min rygg och tydligen inte ville bli tackad ! Av skolans disciplin fick jag
ett gott intryck, men naturligtvis var det först i de högre klasserna man
märkte någon samhörighet mellan pojkar och flickor ute på den väldiga
skolplänen.
Vid min första studentexamen på Djursholm inträffade en episod som
var karakteristisk för tiden. En av censorerna var känd som fascist och
skröt vid en lunch, där jag var närvarande, över sin vänskap med Musso-
lini. Värre blev det, då han omedelbart efter examen i en grupp också affi-
scherade sin antisemitism genom att fråga ut lärjungarna om de visste
att namnet Cohen (som förekommit vid översättningen), var ett judenamn
vilket också förklarade den obehagliga roll mannen i fråga spelade i berättel-
sen ! Då det mycket väl kunde ha hänt att någon av examinanderna i grup-
pen varit jude, sammankallade rektor Söderberg samtliga examinatorer
och frågade oss om han inte hos Skolöverstyrelsen borde anhålla om att
mannen i fråga på grund av sin taktlöshet inte mer borde få användas
som censor, vilket vi naturligtvis biföll.
Vid följande års examen minns jag mest den släta roll, som nyutnämnde
biskop Andræ, som vid den tiden också var ecklesiastikminister, trots sina
höga värdigheter vid det tillfället spelade. Då censorerna eljest alltid bru-
kar diskutera de olika förhören med lärarna, höll han sig sorgfälligt undan
och visste inte hur fort han från examen skulle skynda in i censorsrummet.
Men så måtte han vid detta tillfälle ha funnit Djursholms samskola ha
varit något av ett getingbo : han hade nämligen med anledning av ett för-
hastat radiouttalande tidigare på våren råkat ut för tidningspolemik av
både rektor Söderberg och mig: den förre angrep hans yttrande om sam-
skolan och undertecknad hans försmädlighet mot kvinnosaken.
Detta blev min sista studentexamen, men det gav mig alls inte någon
längtan tillbaka till pedagogiskt arbete, fast jag trivdes gott med sam-
skolans kollegium. För rektor Söderberg fick jag stor aktning, att inte
säga vördnad. Denna vördnad var närmast besläktad med den jag hade
för Roosevelt, ty Söderberg var starkt puckelryggig och kunde knappast
röra sig ens mellan hemmet och skolan, men skötte sitt kall med både
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
