Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingen än deras ekonomiska hushållning erbjuder sig deremot i deras
förhållande till konst och vetenskap, såsom man också kan vänta af ett parti, som
bland sina främsta män räknade en Tessin och Höpken. Då vi längre fram
blifva i tillfälle att i ett sammanhang öfverskåda tidhvarfvets arbete på dessa
områden, behöfva vi dock ej här närmare inlåta oss på denna sak.
Konung Fredriks sista är (1747—1751).
Konung Fredriks sjuklighet. — Namnstämpeln. — Tessin på htfjden af makt. — Riddarerdnaraas
instiftande, den 17 april 1748. — Rysslands oeh Danmarks hotande upptrSdande. — Prins Gustafs firlefning,
jan. 1751. — Brytningen mellan tronftljarparet oeh hattrådet. — Fredrik l:s död, den 25 mars 1751.
Allt sedan tronföljarparets ankomst hade den gamle konungen mer och
mer blifvit skjuten å sido. Det osedliga lefnadssätt, hvaråt han äfven efter
fröken Taubes död (1744) och oaktadt sin höga ålder fortfarande hängaf sig,
beröfvade honom också all aktning, liksom hans lätja och tilltagande
ålderdomsskröplighet gjorde
honom allt mer
oförmögen att utöfva något
inflytande på styrelsen. I
februari 1748 träffades
han af ett slaganfall,
hvilket sedermera
for-nyadt beröfvade honom
all kraft. Det oaktadt
lät man honom dock
snart till namnet
återtaga regeringen, och då
han ej längre förmådde
underteckna besluten,
användes en
namnstämpel, som han sjelf
redan förut plägat af
beqvämlighet låta
använda.
Tronföljaren hade
neta Strömfelt,^ g. hl.gener*! Adlerfelt, Charlotta Fredrika deremot, såsom vi Sett,
Sparre, g. m. grefveK, R. von Fersen, och Ernestine Qrlsheim, ’ ’
på sätt och vis varit
medelpunkten för den förflutna riksdagens strider. Hans namn hade varit
fosterlands vännernes lösen, och hattarne hade öfverhopat honom med ynnestbevis.
Att blifva styrelsens verklige ledare, dertill saknade dock äfven han tillrack-
liga egenskaper, och denna ställning tillföll derför obestridt den nye
kanslipresidenten Tessin, i hvars historia åren mellan riksdagen 1746—1747 och
konung Fredriks död också bilda det ärofullaste bladet.
En angelägenhet, som vid denna tid tog regeringens uppmärksamhet i
anspråk, var inrättandet af svenska riddarordnar. Sedan den under medel-
88. Hönstaflan, målad 1747 af Tararal på föranstaltande af
K. G. Tessin, på Gripsholms slott i Södermanland.
Hufvudena föreställ», de två öfversta från höger Henrik» Lleven,
gift Hårleman, och Charlott» Tanbe, g. m. P. de la Gardle; de fyra
nedersta från venster Ulrika Strömfelt, g. m. riksr. K. Sparre, Ag
eral Adlerfelt, Charlotta Fr
_____» __„____________ .jn Fersen. och Ernestin
g. m. hofmarskalken Palmfelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
