Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anfalla Danmark, hvartill denne, förbittrad öfver de danska rustningarna, kände
sig starkt frestad. För att betaga England hvarje skäl till inblandning
föreslog den franska regeringen, att de trupper, med hvilka Frankrike ämnade
bispringa Sverige i kriget, skulle afhemtas med svenska fartyg; den var villig
att ingå ett aftal, enligt hvilket England ej skulle understödja Ryssland, om
detta angrepe Sverige, och Frankrike ej skulle understödja Sverige, om Gustaf
III böljade striden, men den sökte tillika, ehuru förgäfves, öfvertala England
att sjelft medverka till Sveriges skyddande.
Emellertid fingo de första månaderna efter statshvälfningen’ förflyta i
lugn. För Katarina var det en missräkning, att ingen insaga inom Sverige
höjdes mot statshvälfningen och att hon sålunda ej fick tillfälle att gifva
fullbordan åt sin 1769 uttalade afsigt att försvara den siste svensk, som hölle
fast vid 1720 års regeringsform, äfven om den af ständerna blifvit afskaffad;
men vigtigast af allt var dock, att Polens delning och det turkiska kriget
hindrade henne från att odeladt rikta
sin uppmärksamhet på de svenska
angelägenheterna. Genom hennes tvekan
och de svenska rustningarna afskräcktes
Danmark från det tillämnade anfallet,
och i november 1772 fann dess
regering för godt att afgifva försäkringar
173. Sexton öre silfvermynt (•/. rikadaler) 1773. om &ina fredliga afsigter. Under vinter-
månaderna 1772—1773 blef emellertid
Katarinas hållning mera hotande än någonsin. Hon vägrade att mottaga ett
utomordentligt svenskt sändebud; hon besvärade sig lifligt öfver Sveriges
rustningar mot Danmark; hon förnyade sina försök att vinna England, och hon
började så omfattande-krigsrustningar, att man både i Frankrike och i Sverige
med säkerhet väntade krigets utbrott. Då det mötte svårigheter att erhålla
polackarnes såmtycke till delningsfördraget, då alla försök att bringa det
turkiska kriget till ett slut visade sig fruktlösa, och då dessutom ett svårt uppror
vid denna tid utbröt i Ryssland, fann emellertid Katarina tor godt att
åtminstone tills vidare afstå fråif sina hämdplaner mot Sverige, och ett uttryck
häraf var, att hon (mars 1773) med artighet mottog ett svenskt sändebud,
som bragte hennes son serafimerordens hederstecken. Då den makt, som var
.själen i den fiendtliga ligan, gaf sig till tåls, försvann fullständigt äfven den
från Preussen och Danmark hotande krigsfaran, och Gustaf kunde sålunda vid
.denna tid äfven i förhållande till utlandet anse sitt verk någorlunda betryggadt.
1772 års statsskick.
Det nya gtatssklckets grundlagar. — Konungens och konungahusets ställning. — Rådet. — Stånden*.
— Statsskickets allmänna beskaffenhet.
Sedan vi settH huru revolutionen genomfördes och betryggades, följer att
undersöka, hvilka förändringar den samma medförde med afseende på
samhällsskicket. Vid sina öfverläggningar med Sprengtporten om den blifvande for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
