Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något för barnen att få. - En helsning från Zulu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— 374 —
annat än le igenom sina tårar vid gossens enfaldiga tillit till Herren
och lät honom öppna dörren.
Nu styrde Gud det så, att stadens borgmästare, som var en
gudfruktig och ömhjertad man, just i detsamma gick förbi. Då han såg
dörren stå öppen och ljusskenet strömmade ut på gatan, fann han det
besynnerligt och styrde sina steg deråt. Derpå gick han in och
frågade, hvarför de läto dörren stå öppen en så kall afton som denna.
"Ack", svarade den förlägna kvinnan, "min lille gosse gjorde det
i tron, att Elias korpar skulle komma med bröd till oss, ty vi hafva
intet att äta." — "Ära vare Gud," sade borgmästaren gladt, "då är
ju "korpen" redan här, fastän jag ej visste, att den käre Guden ville
begagna mig dertill." Derpå tillade han: "Kom nu med mig hem, du
lille gosse, så skall du snart få bröd."
Han skyndade hem med gossen, som snart återvände till det
fattiga hemmet med en stor korg med bröd och kött och andra
matvaror. O, hvilken skön måltid de fingo den aftonen! När barnen
läste sin aftonbön, tillade Georg så enfaldigt: "Tack käre Gud för
korpen och allt hvad han sände oss!"
Sedermera styrde borgmästaren om, att denna fattiga enka fick
plats som husmoder på ett barnhem, der hon fann en god bergning
för sig och sina barn och äfven tillfälle att lära andra barn åkalla
Herren i nödens stund. Så lönar Gud dem, som inga andra gudar
hafva än Honom allena.
Må vi aldrig såsom de tio stammarne affalla ifrån honom, beder
och önskar af allt hjerta Onkel Erie.
P. S. Alla de kära barnen i Vireda, Boarp och Frinnaryd
helsas så hjertligen. Det var mig så kärt att lära känna de små
smålänningarne. Glömmen ej edert löfte att bedja för mig! D. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
