Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något för barnen att få.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 461 —
folkets läppar i det bekanta ordspråket "i Grefvens tid", som
anföres, när något lyckosamt händer, ty i hans tid var landet
blomstrande och lyckligt.
Under vår vistelse i Åbo besågo vi ock St. Marié och St. Karins
kyrkor, hvilka anses såsom de äldsta kristna kyrkor i Finland. Den
vackra, rena götiska stilen var ännu väl bibehållen i det inre, ehuru
det yttre var ganska skröpligt. Också fanns den källa kvar, hvari
Erik den helige af Sverige genom biskop Henrik döpte de första
finnarne till kristendomen. Här var således vår älskade frälsare tidigt
känd och predikad i Norden. Så skulle också vi, kommande från
gamla Sverige, få bära vittnesbörd om honoir, hvilket vi ock gjorde
söndagen derpå infor både små och stora.
Jag hade så länge önskat se "de småu i Finland. Nu fick jag
denna min önskan uppfylld. Der sutto barnen på söndagsmorgonen så
glada och uppmärksamma i Betelkyrkan. Litet bäfvande steg jag
fram och helsade dem från er, deras små kamrater i Sverige. Visst
voro vi litet främmande för hvarandra i början, ty det finska
national-lynnet är ej så "hux flux" som det svenska, utan mera begrundande
och tillbakadragei.
Snart voro vi dock bekanta med hvarandra, och sutto sedan i en
förtrolig syskonring omkring Sikarsbrunnen och lyssnade till Jesu
samtal ided den samaritiska kvinnan.
Det var en skön stund, och jag tror, att de flesta af barnen
instämde med den längtande kvinnan i hennes bön:
"Herre, gif mig alltid af det vattnet!"
Och I veten, barn, att när en af eder får vatten, så viljen I gerna ha
vatten allesamman. Och det mån I tro, barn, att onkel Eric ej tycker
illa om. Ack nej! Han ville så gerna föra alla de små lammen både
i Sverige och Finland till den gode herden, att han måtte få gifva dem
att dricka af det eviga, glädjeskimrande vattnet ur lifvets källa för
hvarje dag. Af Åbobarnen fån I såsom helsning:
Om någon törstar, han komme till mig och dricke!
Gud välsigne barnen i Åbo. Måtte Karl Fredrik, Anna och
Harriet, alla, alla hålla sig tillsammans såsom en skön syskonring omkring
Mästaren vid brunnen, så skall aldrig törsten efter de usla brunnarne
i verlden infinna sig. Älskade föräldrar! Lefven så helt för Gud, att
barnen genom edert trogna föredöme må få lust att vandra samma väg
som I. Då fån I också möta dem hos Gud en gång. Herren välsigne
eder med nåd dertill!
Från det gästvänliga Åbo ställdes färden till det täcka Ekenäs,
som liksom var ett stycke Sörmland midt i Finland. Här doftade
"mandelblommor och löf i Herrens gårdar". Här ilade den
fosterlandsälskande "Castalia", den lifligt sorlande källan, fram till våra hjertan
med "sina rika flöden. Här logo de bleka barnen i barnhemmet sitt
soliga löje i den kristusälskande systerns vård. Här fanns ännu en
skymt af sommar kvar, innan den klädt sig i höstens gyllene
afskedsskrud. Äfven här möttes vi af sympati och fingo vittna om vår fr al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
