Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Allgegenwart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allgegenwart
— 18
Alter
All||gegenwart,/. allestädesnärvaro.
-gegenwärtig, a. allestädes närvarande, -gemach, adv.
så småningom, -geméin, a. allmän. Im
i allmänhet, -geméinheit, fl. allmänhet,
-ge-walt, /. allmakt, -gewaltig, a. allsvåldig,
allrådande, -gültig, a. allmängiltig, -gutig,
a. allgod. -heit, /. allhet. -hier, adv. här.
Alli||anz. -en, fl. allians, förbund, -gåtor, -s,
-ören, m. alligator. -leren, sv. I. tr. alliera,
förbinda. II. rfl. förbinda sig, sluta förbund.
alllljåhrig, -jährlich, a. årlig, hvarje år
återkommande; adv. årligen, -macht,/, allmakt,
-mächtig, a. allsmäktig. -mählich, a. skeende
så småningom, gradvis; adv. så småningom,
-månde, -ménde, -nt fl. allmänning,
-monatlich, a. månatlig; adv. månatligen, hvarje
månad, -nächtlich (afv. –-), a. hvarje natt
återkommande; adv. hvarje natt. -od, -e,
-odium, -ium[s], -ien, n. allod, odalgods.
-ödiål, a. allodial, odal-. -onge[n]perücke,/.
allongeperuk. -ötria, oböji. n. pl. ~ treiben:
syssla med saker som ej höra till ämnet,
ha dumheter för sig. -sehend, a. allseende,
-seitig, a. allsidig, -seitigkeit, fl. allsidighet.
-stund, adv. städse, -stündlich, a.
återkommande hvarje timme; adv. hvarje timme,
-tägig, -täglich (äſv. e - -), a. alldaglig, daglig,
-täglich, a. hvardaglig, trivial,
-tagsbeschäf-tigung, fl. hvardagsarbete, hvardagsbestyr.
-tagsgeschwätz, n. hvardagsprat. -tagsmensch,
m. hvardags-, dussinmänniska, -überall, adv.
öfverallt och allestädes, -umfassend, a.
alltomfattande. -väter, m. allfader,
-verständlich, a. allmänfattlig. -weise, a. allvis.
»wissend, a. allvetande, -wissenheit, fl. all ve t
enhet. -wisser, m. öfverklok person, -wisserei,
fl. öfverklokhet. -wö, »råidr. = wo.
-wöchentlich, a. hvarje vecka återkommande; adv.
hvarje vecka, -zeit, adv. alltid, -zu-, alltför,
t. ex. "vdnmm, r>uviel. -zumäl, adv. allihop.
Alm, -en, fl. 1. bärgsbete. 2. bärg, fjäll, alp.
Aimanach, -t, m. almanacka.
Älmöse, -n, fl. -n, -, n. almosa. -nanstalt, fl.
välgörenhetsanstalt, -nbüchse, fl.
fattigbössa. -nempfänger, m. almosehjon. -mer, -e,
-npfieger, m. almoseutdelare. -nstock, m.
fattigbössa.
Al||oe, -[e]», fl. aloe. -ose = Alse.
Alp, I. -e, m. mara. II. -en, fl. alp, fjäll, bärg.
-drücken, n. marridt. -e, -n, fl. «= Alp II.
älpeln, alpen, sv. itr. h. tillbringa sommaren i
fäbodar på Alperna, vara till säters.
Alpenllbirke, fl. dvärgbjörk, -führer, m.
vägvisare på Alperna, -glühen, n. morgon- och
aftonrodnad på Alperna, -horn, n. 1.
alphorn (bl&sinstrument). 2. bärgspets. -hütte,/.
alphydda, -pafs, m. pass öfver Alperna.
-Stange,/, alpstaf. -Steiger, m. alpklättrare,
-stock, m. 1. den kompakta delen af en
alpkedja, från hvilken smärre ryggar grena ut sig. 2.
alpstaf. -wirt[h]schaft,/. fäbod, säter.
Alphabét, -e, n. alfabet, -isch, a. alfabetisk.
alpin, a. alpin, alp-.
Älpler, Alp[n]er, m. 1. alpbo i aiimh. 2.
alpherde. -in, -nen, fl. säterjänta.
Alråun, -e, m., -e 0. Alrune, -n,fl. dim. [f], alrun,
alruna, a) bot. Mandragora officinarum, b)
af dess rot förfärdigad amulett, husgud, c)
Spåkvinna, häxa. -enhaft, a. alrunartad.
als, konj. 1. sätt. såsom, som, i egenskap af;
% i likhet med. Essig Wein
verkaufen : sälja ättika för vin, jn ~ Bedienten
nehmen: taga ngn till betjänt, sich ~
besiegt bekennen: erkänna sig vara besegrad.
Sowohl ... ~ [auch]: såväl ... som, både
... och, ro ob ei. ~ wenn: såsom om, es sieht
aus, ~ ob ei. "w wenn es regnen wollte ei. ~
wollte es regnen: det ser ut, som om det
skulle bli regn, nicht ~ ob: icke så att förstå
som om. 2. tid. när, då. 3. jämförelse, än. Sie
ist mehr «x, zwanzig Jahr: hon är öfver
tjugu år, ~ dafls: än att, för att, nichts ~
ingenting annat än. -bald, adv. strax,
genast. -dånn, adv. då, därefter, sedan,
sedermera, strax därpå.
Alse, -n, fl. stamsill.
alsö, adv. o. konj. så, sålunda, på det sättet,
alltså, således, följaktligen.
Älster se Elster.
alt, -er t, I. a. 1. gammal (vid en viss lefnadsålder).
Wie ~ ist ert hur gammal är han? für wie
n« halten Sie mich t hur gammal tror ni
mig vara? 2. gammal, till åren, ålderstigen.
f^es Übel: gammalt, inrotadt ondt, F das
ist etw. f^es: det är en gammal nyhet, det
känner man ju till, ordspr. jung gewohnt,
gethan: ugf. böj vidjan, när hon är grön,
så blir hon både fager och skön. 3.
gammal, forn. 4. gammal, gammalmodig,
begagnad, utsliten. 5. F gammal, hederlig,
och motsatsen: obehaglig, fördömd,
r^erSchwede ! gamle hedersknyffel! Esel!
fördömda åsna! II. -e, m. mus. alt.
Altan (äfv. –), -e, m. altan, balkong.
Altår (äfv. - -), -e [f], m. altare, -aufsatz, m.
altarpall. -bild, n. altartafla. -diener, m.
kyrkobetjänt, -gemalde, n. altartafla. -ist,
-en, m. 1. katolsk kapellan, tjänstgörande vid ngt
visst altare. 2. kyrkobetjänt.
alt||backen, a. om bröd: gammal, hårdnad; biid.
omtuggad, omkäxad. -berühmt, a. gammal
och berömd, -deutsch, a. forntysk. -e, (adj.
böjn.) /. 1. F gumma. 2. om djur: die "w mit
den Jungen: modern med ungarne. 3. F a)
gumman mor, morsgumman, b) gumman
(hustrun). 4. sjö. stor våg. -ehrwürdig, a.
gammal och ärevördig.
älteln, sv. itr. h. (börja) åldras.
Altllent[h]eil se Altteil. -e(r), (adj. böjn.) m. 1. F
gubbe, gamling. 2. a) F gubben far,
farsgubben. Meine n: föräldrarne,
gamlingarne, b) P gubben (äkta mannen). 3. 1 skolan:
itr„ intransitivt, rfl. rertexivt, St. gUrkt. SIK svagt, tr. transitivt »«rb. h. bar haben. S. h*r »ein till hjilpverb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
