Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Allgegenwart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alter Ämtertausch
kvarsittare. 4. Die ~n: de gamle, forntidens
folk, unsere ~n: våra förfäder, -er, n. 1.
ålder, lefnadsålder. Im ~ von zwanzig
Jahren: vid tjugu års ålder, mittleren ~s: i
medelåldern, medelålders. 2. ålder,
ålderdom. Im ~ på ålderdomen. 3. tidsålder. 4.
forntid. Von ~s her, seit ~s: af gammalt,
vor ~s: förr i världen. 5. tjänsteålder.
Nach dem ~ efter tjänsteår,
älterǁlich se elterlich, -mutter, f. 1. farfars el.
farmors el. morfars el. mormors mor. 2.
stammoder. -n el. vanl. altern, sv. I. itr. h. o. s.
åldras, blifva gammal. II. tr. låta åldras,
t. ex. den Wein, -n, pl. se Eltern.
Altersǁgenoſs, m. -genossin, f. 1. jämnårig
person. 2. samtida, -grau, a. grå af ålder,
-schwach, a. ålderdomssvag. -schwäche, f.
ålderdomssvaghet, ålderdomskrämpa. -schwer,
a. tyngd af år. -versorgung, f. ålderdomsförsörjning, pension. -versorgungsanstalt, f.
gubbhus, enkehus.
Altert[h]ūm, n. 1. forntid, gamla tiden. 2. plur. antikviteter.
Altert[h]ṻmǁeléi, -en, f. 1. försök till konstlad
likhet med forntida förhållanden. 2. antikvitetsvurm. -eln, sv. itr. h. 1. försöka framkonstla forntida förhållanden. 2. vurma för
antikviteter. -[|]er, -, m. 1. person som gör
sig skyldig till Altertümelei. 2.
antikvitetskännare, antikvitetshandlare, -lich, a.
gammaldags, antik, -lichkeit, f. fornåldrighet, fornåldrigt sätt.
Altert[h]ūmsǁforscher, m. fornforskare.
-forschung, f. fornforskning, arkeologi, -händler,
-krämer, m. antikvitetshandlare, -kunde, f. fornkunskap, arkeologi.
Ältervater, m. 1. farfars el. farmors el. morfars el. mormors far. 2. stamfader.
altǁfränkisch, a. fornfrankisk; F föråldrad,
urgammal. -fürstlich, a. af gammal
fursteslägt. -gebacken = altbacken, -gesell[e], m.
åldgesäll. -gläubig, a. rättrogen, ortodox,
-händler, m. lumphandlare, -hergebracht,
-herkömmlich, a. häfdvunnen, gammal,
-hochdeutsch, a. fornhögtysk. -íst, -en, m. -ístin,
-nen, f. altist, altsångare, altsångerska,
-jüngferlich, a. lik gamla ungmör, sipp.
-júngfernstand, m. en gammal ungmös
ställning, ungmöstånd, -katholisch, a.
gammalkatolsk. -kirchlich = altgläubig. -klug, a.
lillgammal, snusförnuftig.
ältlich, a. ngt gammal, ej ung mer;
lillgammal. -keit, f. begynnande ålderdom;
lillgammalt sätt.
Altǁmeister, m. ålderman, -modisch, a.
gammalmodig, omodern, -mutter, f. farmor,
mormor, gammal gumma, -nordisch, a.
fornnordisk. -sitzer, m. person, som lefver på
undantag, jfr Altteil. -stadt, f. gamla staden
(älsta delen af en stad). -t[h]eil, n. undantag, som
föräldrar förbehålla sig, när de afträda sin egendom åt
barnen. -vater, m. farfar, morfar, stamfader;
ärevördig gammal man, patriark, -väterisch,
a. gammalmodig, föråldrad, -väterlich, a.
patriarkalisk, uråldrig, -vordern, (adj. böjn.)
pl. förfäder, -wéibergeschichte, f.
-wéibermǟrchen, n. käringsaga. -wéibergeschwätz,
n. -wéibergewäsch, n. F käringprat.
-wéibersommer, m. 1. eftersommar. 2. spindelväf,
som flyger i luften om hösten, -weibisch, a.
käringaktig.
Alǁumnát, -e, n. pension, uppfostrings- och
undervisningsanstalt, -úmne, -n, -úmnus,
-us, -en, m. lärjunge i ett Alumnat, alumn.
am, smndragn. af an dem. Vid superlativa adv. lemnas
det oöfversatt, t. ex. ~ besten, ~ tiefsten: bäst,
djupast.
Amalgám, -e, n. amalgam.
Amazónǁe, -n, f. amazon, -enhaft, -isch, a.
amazonlik.
Ambǁer, -, m. äfv. * -n, f. ambra. -itiös, a.
ärelysten. -oſs, -e, m. dim. [+], städ. -oſsschmied,
m. grofsmed.
Ambrǁa, -[s], -s, m., f. o. n. ambra. -ósia, 0, f.
ambrosia, gudaspis. -ósisch, a. ambrosisk.
Ambulánz, -en, f. mil. ambulans, fältlasarett.
Ameise, -n, f. myra. -nbär, -nfresser, m. zool.
myrslok, -nhaufen, m. myrstack, -nkriechen,
-nlaufen, n. krypande känsla i huden.
Amen, -[s], n. o. adv. amen.
Amerikánǁer, -, m. amerikanare, -erin, -nen, f.
amerikanska, -isch, a. amerikansk.
Ammann, -er +, m. amtman i Schweiz.
Amme, -n, f. dim. +, amma. -nmärchen, n.
amsaga.
Ammer, -n, f. Ämmerling, -e, m. gulsparf, sparf.
Amnestíe, -[e]n, f. amnesti, -ren, sv. tr. gifva
amnesti.
Ampel, -n, f. 1. ampel. 2. hänglampa. -n, sv.
itr. h. sprattla med händer och fötter efter ngt.
Ampfer, m. bot. syra, surbill, rumex.
Amphíbǁie, -n, f. -ium, -um[s], -en, n. amfibie,
-isch, a. amfibisk.
Amphitheátǁer, n. amfiteater. -rálisch, a.
amfiteatralisk.
Amputǁation, -en, f. amputation, amputering.
-íeren, sv. tr. amputera, -ierung, f.
Amsel, -n, f. trast, kramsfågel.
ämsig se emsig.
Amt, -er +, n. 1. ämbete, tjänst, kall, syssla,
uppdrag, plats. Das ist nicht deines ~es:
därmed har du ej att skaffa, thun, was
seines ~ ist: ej lägga sig i andras affärer,
sköta sina egna åligganden, von ~ wegen:
å ämbetets vägnar. 2. byrå, ämbetslokal.
3. amt, fögderi. 4. domstol; domsaga. 5.
gudstjänst, i sht hos katolik. mässa, hos protest.
nattvard, -éi, -en, f. 1. amt, fögderi. 2. en
amtmans bostad, -en, sv. = amtieren.
Ämterǁhandel, m. handel med ämbeten.
-süchtig, a. fikande efter ämbeten, -tausch, m.
ämbetsbyte.
~ föregaende upplagsord. * äkta srus. 0 saknar plur. + har omljud. F familjärt, P ihgre språk. * mindre brukligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
