Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - anschwatzen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anspritzen
— 31 —
Anstofserreger
b) h. 4. hoppa först. II. tr. hoppa upp på,
rusa emot; jäg. komma inom skotthåll för.
-spritzen, I. tr. spruta, stänka på, bestänka.
II. itr. s. stänka, -spritzung, f.
Anspruch, m. 1. anspråk. Gro/se Ansprüche
machen: hafva stora anspråk, vara
anspråksfull. 2. Jn über ei. wegen etw. in oj
nehmen: stämma, anklaga ngn för ngt.
-sfrei, -sios, a. anspråkslös, -slosigkeit, /.
anspråkslöshet,
anllsprudein, tr. o. itr. s. spruta upp emot ei. på.
-sprühen, tr. o. itr. s. spraka, äfv. spruta på,
spruta eld mot. -sprung, m. ansats, anlopp.
-spucken, tr. spotta på. -spülen, tr. 1. skölja,
spola; äfv. itr. h.; an das Ufer oj skölja
stranden. 2. kasta, vräka upp. -Spülung, f.
•stacheln, tr. med pik pådrifva, sporra,
äg-ga. -stählen, tr. teim. ståla, härda, -stalt, -en,
fl. 1. anstalt, förberedelse, åtgärd, mått
och steg. 2. anstalt, inrättning, institut,
-stammen, tr. lemna i arf. Angestammt:
fä-derneärfd, ärftlig, -stampfen, I. itr. s. vani.
angestampft Jcommen: komma stampande.
II. tr. faststampa; stampa på. -stand, m. 1.
anständighet, skick, sätt, höflighet. 2.
tvif-vel, tvekan, betänklighet. ~nehmen: draga
i betänkande, tveka. 3. anstånd, uppskof.
4. med plur. -e f, resterande skuld. 5. jäg. håll.
Auf den ~ gehen: gå och ställa sig i håll.
anständig, a. 1. tillständig, passande,
lämplig. 2. anständig, sedig, passande, ärbar,
sedesam. 3. dugtig, riklig, ej ringa. -keit,/.
anständighet; god sed, anständig handling.
Anstandslibrief, m. bref om uppskof. -dame,/.
sällskapsdam, duenna, förkläde, -gefühl, n.
känsla för det passande, -voll, a. höflig,
höfvisk. -widrig, a. oanständig, opassande,
anilstängeln, tr. binda upp, t. ex. Bohnen,
-stapeln, I. tr. uppstapla. II. itr. s. F äfv.
ange-stapelt Jcommen: komma spetande. -starren,
tr. stirra på. -stått, prep. med gen. i stället
för. -stauben, -stäuben, itr. s. 1. damma P&,
afsätta sig På ngt i form af dam. 2. blifva
dammig, -stauen, tr. dämma upp.
anstaunüen, tr. med förvåning betrakta, [–ens-wert[h],-] {+-ens-
wert[h],+} -enswUrdig, a. förvånansvärd, -er,
-, m. förvånad betraktare, beundrare.
An||stauung, /. uppdämning, -stechen, tr. 1.
sticka fast, påsätta. 2. sticka h&i pà. 3.
sticka upp, t. ex. ein Fafs Wein; börja skära ar,
taga till. 4. Mit etw. angestochen kommen:
komma stickandes med ngt. 5. sporra,
äg-ga. 6. locka, förefalla lockande. 7. F
angestochen sein: vara litet på dimman,
-stek-ken, I. tr. 1. sticka fast, fastsätta, fästa. 2.
sätta på sig. 3. tända på, sätta eld på. 4.
smitta, ojd: smittosam. 5. — anstechen 3.
-Stecker, m. person som fäster m. m. ae föreg.
-steckung, /. smitta, -stehen, itr. h. o. s. 1.
stå intill. o*d: nästkommande, om tiden. 2.
jäg. stå i håll. 3. vara antecknad i »kuidkontot.
Es steht ein Termin auf den 20ten d. M. an:
en termin är faststäld till den 20* d:s. 4.
kläda, passa, anstå. 5. behaga, falla i
smaken. 6. dröja. Etw. oj lassen: uppskjuta
ngt. 7. tveka, draga i betänkande, -steifen,
I. tr. 1. stärka. 2. tekn. stötta. II. rfl. 1.
styf-na. 2. Sich gegen etw. oj motsätta sig ngt.
-steigen, itr. s. 1. stiga uppför. 2. F
angestiegen kommen: komma klifvande, mit etw.
angestiegen kommen: bringa ngt på
tapeten. 3. uppstiga, stiga, höja sig. 4. stiga,
växa, ökas.
anste||llen, I. tr. 1. anställa, tillsätta; tinga,
lega. 2. tillställa, föranstalta, anordna, göra.
Es «m bära sig åt. II. rfl. ställa sig, bära
sig åt, låtsa, -er, m. 1. en som anställer
ngn. 2. föranstaltare, arrangör. -Ig, a.
lämplig, skicklig, läraktig, -igkeit,/.
skicklighet, läraktighet, -ung, fl. anställning, plats,
-ungsberechtigt, a. kompetent, -ungspatent,
n. förordnande.
an||stemmen, I. tr. trycka emot, intill. II. rfl.
spjärna, taga spjärn, -sterben, itr. s. gnm
dödsfall ei. arf tillfalla, gå i arf. -steuern,
I. tr. sjö. ans Land ~ styra mot land. II.
itr. s. äfv. angesteuert kommen: komma i båt,
på sjön. -stich, m. 1. maskstyng. 2.
uppstickande, t. ex. eines Fasses, -sticheln, tr. o.
itr. h. börja sticka; biid. reta. -stiefeln, F I.
tr. ikläda skor. II. rfl. taga skor på sig. III.
itr. s. vani. angestiefelt kommen: komma
stöflande, traskande, -stieren, tr. starrbliga,
gapa på.
anstift||en, tr. 1. faststifta, med stift fästa. 2.
anstifta, förorsaka, vålla. 3. förleda. 4.
Falsche Zeugen ~ lega falska vittnen,
-er-(In), m. (fl.) anstiftare, upphofsman. -ung,
f. faststiftande m. m. se anstiften.
an||stimmen, tr. 1. stämma. 2. intonera,
an-gifva tonen till. 3. uppstämma. Einen
andern Ton ~ tala ur en iinnan ton.
-Stimmung, f. -stinken, tr. F skinka mot; biid.
misshaga, väcka leda hos. -stöhnen, tr.
stönande tilltala, -stolpern, itr. s. An etw. (ack.)
oj snafva, snubbla mot ngt, angestolpert
kommen: komma snubblande, med
klumpiga steg. -stopfen, tr. fullstoppa.
Anstofs, m. 1. stöt emot, biid. påstötning. 2.
angrepp, anfall; anfäktelse. 3. hinder, anstöt,
förargelse. Ohne oj lesen: läsa obehindradt,
ein Stein des **es: en förargelseklippa, -en,
I. tr. 1. stöta, stöta emot, till, ihop. Die
Gläser o, skåla, auf js Wohl oj dricka ngns
skål. 2. skjuta intill, sammanfoga, sy ihop,
skarfva. 3. tillstöta, träffa, drabba. II. itr.
a) h. 1. stöta emot; snafva. 2. Bei jm o>
väcka anstöt hos ngn. 3. hacka, stamma.
4. bryta, begå ett brott mot ngt. 5. stöta,
gränsa intill, ojd: angränsande, b) s. 6.
angripas, börja skämmas, -erreger, ra,
förargelseväckande person.
1=1 föregående uppslagsord. * äkta sm*. O saknar plur. f har omljud. F familjärt, P lägre »präk. $ tnfndr» brukligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
