Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - anzäumen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 35 —
Armseligkeit
Är, "t men lom m&ttenh. 171. o. n. ai.
Ära, -ren, fl. ära, tidsskede.
Ar||aber, -, m. arab. -åberin, -nen, fl. arabisk
kvinna, -abéske, -n, fl. arabesk, -åbisch, a.
arabisk.
Arbeit, -en, fl. 1. arbete. Auf die ~ gehen:
gå till sitt arbete, auf oj gehen: gå på
dagsverke, in o> sein ei. stehen: a) om personer:
hafva arbete, arbeta, b) om saker: vara under
arbete, c) om maskiner: vara i gång, etw. in
oj nehmen: börja på med ngt, biid. seine ~
haben: hafva svårigheter, der Wein ist in
oj vinet är i jäsning. 2. skoi. lexa,
schriftliche ot skrifning. -en, sv. I. itr. h. 1.
arbeta, an etw. (dat.): på ngt. Jm in die Hand
oj gifva ngn en handräckning, underlätta
arbetet för ngn, bei welchem Schneider
lassen Sie ~ ? hvad för en skräddare har ni ?
2. jäsa. II. tr. 1. bearbeta, arbeta, utarbeta,
2. anstränga, III. rfl. 1. arbeta sig, t. ex.
durch den Schnee. 2. opers. es arbeitet sich
schlecht: det går illa att arbeta. :er, m.
arbetare. -erbildungs-Verein, m.
arbetareinstitut. -erbund = Arbeiterverein, -erin, -nen,
fl. arbeterska. -erschaft, fl. arbetsmanskap,
arbetarekår. -erverein, m. arbetareförening,
-geber, m. arbetsgifvare. -nehmer, m.
arbetstagare. -säm, a. arbetsam, -samkeit, fl.
arbetsamhet.
Arbeitsliaufseher, m. uppsyningsman. -beutei,
m. arbetsväska, sypåse, -böch, n.
handt-verksbok. -fähig, a. arbetsduglig. -frau,/
arbeterska, hjälphustru. -gerüst, n.
byggnadsställning. -kasten, m. arbetsask,
syskrin. -kittel, m. arbetsblus, -knecht, m.
dräng, arbetskarl, -kraft, fl. arbetskraft, pl.
arbetsstyrka, -kreis, m. verkningskrets,
-los, a. utan arbete, -saai, m. verkstad,
-scheu, I. a. rädd för arbete, lat. II. fl.
lättja. -stunde,,/. 1. arbetstimme. 2. lexläsning.
-tisch, m. 1. skrifbord. 2. verkbord.
-unfähig, a. ur stånd att arbeta, oduglig till
arbete. -zeug, n. a) arbetsdrägt, b) redskap,
verktyg.
Ardhaisllmus, -us, -en, m. föråldradt talesätt,
arkaism, -tisch, a. föråldrad, arkaistisk.
Archäoillog, -en, m. arkeolog, fornforskare.
■logfe, -\_e~\n, fl. arkeologi, fornkunskap.
Arche, -n,fl. 1. låda, kista. 2. Noas ark. 3. pråm.
4. kvarnränna, afloppsränna.
Archiüdiåkonus, -, -hånen, m. förste
komminister i större stadsförsamlingar, -pel, -, m.
arkipelag, öhaf. -tékt, -en, m. arkitekt,
byggmästare. -tektür, -en, f. arkitektur,
byggnadskonst.
Archiv, -e, n. arkiv, -år, -e, m. arkivarie.
Areal, -e, n. areal, yta.
Aréna, -nen, fl. arena, skådebana.
arg, I. -er f, a. 1. dålig, ond. 2. stor, svår.
Ein o»er Fehler: ett svårt, groft fel. 3.
obehaglig, förarglig, förtretlig. Was zu o>
ist, ist zu oj allting har en gräns. 4. illa,
farlig, i hög grad. Er wird es nicht so oj
machen, wie er sagt: han är inte så farlig,
som han låter, es wird nicht so ~ sein: det
blir nog inte så farligt häller, ~ nach ei.
hinter etw. her sein: vara galen i ngt, 5.
lättfärdig, lättsinnig. II. -en, 0, n.
misstanke, svek, ondt. -denkend, a. illatänkande,
illasinnad.
Ärger, -s, 0, m. förargelse, förtret, harm,
förtrytelse. -lich, a. 1. retlig. 2. förargad, ond.
3. retsam, förarglig. 4. anstötlig,
förargelseväckande. -lichkeit, fl. 1. retlighet, harm,
förtrytelse. 2. vedervärdighet, förarglighet.
3. anstötlighet. -n, sv. I. tr. 1. förarga,
reta. Jm die Schwindsucht an den Hals ~
reta gallfeber på ngn. 2. väcka anstöt,
förargelse hos. II. rfl. 1. förargas, bli
förargad. 2. taga anstöt, an etio. (dat.): af ngt.
-ni[f]s, -se, n. 1. anstöt, förargelse,
skandal. 2. förtret, harm.
Arg||list, fl. arglist, illistighet. -listig, a.
illi-stig. -los, a. menlös, öppenhjärtig,
oskuldsfull, intet ondt anande, -losigkeit,/. oskuld,
öppenhjärtigt sätt.
Argumént, -e, n. argument, bevis, stöd. -leren,
sv. itr. h. argumentera, anföra skäl.
argllwiliig, a. illvillig. -Willigkeit, fl. illvilja,
-wohn, -[e]5, 0, m. misstanke, misstroende,
-wöhnen, sv. tr. o. itr. h. misstänka, hysa
misstankar (till), -wöhnisch, a.
misstänksam, misstrogen.
Arie, -n, fl. aria.
Aristokrat, -en, m. aristokrat, -le, -[e]n, /»
aristokrati, -isch, a. aristokratisk.
Ark||ade, -n, fl. arkad. -tisch, a. arktisk.
Arm, I. -e, m. dim. t> arm. Ein ~ voll: en
famn, bild. die o*e frei haben: hafva fria
händer. II. -er f, a. 1. fattig. 2. stackars,
arm. -brust, -e [f], fl. armborst, -dick, a.
armstjock, -ée, -[e]rc,/. armé, här.
Ärmel, -, m. ärm. -los, a. utan ärmar.
Armenlianstalt,/. fattighus, -pfleger, m.
fattigföreståndare. -Steuer, fl. fattigskatt,
-sun-dergesicht, n. förtvifladt utseende,
-sunder-glocke, fl. klocka som ringer, när en
lif-dömd föres till döden, -sündermiene, fl.
förtviflad min. -suppenanstalt, fl.
soppkok-ningsanstalt för de fattige. -Verpflegung,
-Verwaltung, fl. fattigvård, fattigförsörjning.
Armllhut, m. chapeau-bas. -teren, sv. tr.
armera, beväpna, bevara, -i’erung, fl. -Ig, a. i
sms. -armad. -korb, m. korg med grepe.
-lehne, fl. armstöd, sidokarm.
ärmlich, a. torftig, skral, jämmerlig, ömklig,
-keit, fl. torftighet, elände, ömklighet.
Ärmling, -e, m. ärmhålk, underärm.
arm||los, a. utan armar, -polster, n. armdyna.
-selig, a. fattig, eländig, usel. -Seligkeit,/.
1. fattigdom, elände, uselhet. 2. lumpen
sak, lappri.
"v = föregående uppslagsord. * ftkta sms. 0 saknar plur. j" har omljud. F familjärt, P lägre sprlk. $ mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
