- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok : skolupplaga /
60

(1920) [MARC] Author: Otto Hoppe - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - austuschen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

austusoliexi

— 60 —

anszerren

hvitmena, -tuschen, tr. tuscha; färglägga,
-tuten, tr. tuta. -üben, tr. utöfva, föröfva.
Rache /v hämnas, -über, m. utöfvare,
för-öfvare. -Übung, /. 1. utöfning. 2. utförande,
verkställighet. In ~ bringen: sätta i
verkställighet, verkställa, -verkauf, m. hand.
slutförsäljning, realisation, -verkaufen, tr. 1.
utsälja. 2. hand. slutförsälja, realisera,
-wachsen, I. itr. s. o. h. 1. »fr. rß. utbildas, bli
fullväxt. 2. växa ut, få utväxter. 3. växa
igen, gro igen. II. tr. växa ur. -wachsung, f.
•wagen, rß. våga sig ut. -wägen, tr. 1. väga
ut, väga till, utminutera. 2. biid. väga,
bedöma, uppskatta, -wägung, f. -wähl, f.
urval. -wählen, I. tr. utvälja. II. itr. h. sluta
välja, göra sitt val. -wählung, fl. -walken, tr.
färdigvalka. -walzen, I. tr. utvalsa. II. itr.
h. sluta valsa.
Auswander||er, m. -In,/, utvandrare, emigrant,
-n, itr. 1. s. utvandra, emigrera. 2. h. om
gesäller : sluta vandra, sluta vandringsåren,
-ung,/, utvandring, emigration,
aus||wärmen, tr. fullständigt uppvärma, -warten,
tr. af vakta, vänta på. -wärtig,a. främmande,
utländsk, från annan stad ei. ort ei. land,
utrikes. ~er Berichterstatter einer Zeitung:
korrespondent till en tidning, Minister des
~»en: utrikesminister, -wärts, adv. 1. utåt.
^w gehen: gå ut med fötterna. 2. ute,
utomhus, utom staden, utomlands, annorstädes,
-waschen, tr. 1. urtvätta, skölja ur. 2.
tvätta invändigt, tvätta ur. 3. bortspola,
un-dergräfva. -Waschung, f. -wässern, tr.
urvattna, vattenlägga. -Wässerung,/,
-wattieren, I. tr. vaddera. II. rß. F stoppa upp
sig. -wechseln, tr. utväxla, utbyta, [–wech-s[e]lung,/.-] {+-wech-
s[e]lung,/.+} -weg, m. utväg, utgång, -wehen,
I. itr. 1. h. upphöra att blåsa. 2. s. släckas
af vinden, slockna. II. tr. blåsa ut, släcka.
Ausweichllegeleise, n. växelspår. -en, a) st. itr. s.
1. gå ur vägen, jm: för ngn; undvika,
undgå. 2. h&lla ur vägen, hålla åt sig. 3. gifva
efter, bugta sig. 4. gå öfver. b) sv. tr.
uppblöta, vattenlägga. -eplatz, m. -estelle, fl.

mötesplats för järnvägståg m. m.
ausweillden, tr. 1. af beta. 2. jäg. uttaga
inälf-vorna ur. -dung, /. -nen, itr. h., tr. o, rfl.
gråta ut. -s, -c, m. vittnesbörd, intyg,
dokument, legitimering, -sen, I. tr. 1. utvisa,
förvisa. 2. utvisa, intyga, bevisa. II. rfl. 1.
visa sig, blifva klar. 2. legitimera sig. -fsen,
tr. hvitmena. -Isung, / -sung,/. utvisning,
-sungsbefehl, m. utvisningsorder, -ten, I. tr.
utvidga. II. rfl. utvidgas, vidga sig. -tung,/
aus||wendig, a. 1. utvändig, yttre, utanpå. 2.
adv. utantill, -werfen, tr. 1. slå ut, sönder,
in. 2. kasta ut, upp. 3. kasta upp, gräfva
upp. 4. hand. särskildt anteckna. 5. gnm
på-kastning släcka, -werfung, fl. -wettern, itr. h.
o. rfl. Es hat [sich] ausgewettert: ovädret
har upphört, biid. er hat [sicA] ausgewet-

tert: han har rasat ut. -wetzen, tr. slipa
bort. -wichsen, tr. 1. smörja, blanka
(invändigt). 2. F jn slå, klå ngn. -wickeln,

1. tr. veckla ut, upp, reda ut. II. rfl. reda
sig. -Wick[e]lung, fl. -wiegen = auswägen.
-windein, tr. linda upp, aftaga lindorna af.
-winden, I. tr. 1. vrida ut, ur. 2. vinda ut,
upp. II. rfl. reda sig. -winseln, itr. h.
upphöra att jämra sig, att gnälla, att kvida,
-wintern, I. tr. 1. utsätta för vintern. 2.
bevara, föda under vintern, vinterföda. II.
rfl. o. itr. s. öfvervintra. -wirken, I. itr. h.
upphöra att verka, att handla. II. tr. 1.
utverka. 2. verka ei. virka slut på. -Wirkung,
fl. -wirren, tr. reda ut, upp. -wischen, tr. 1.
torka ur, torka. Sich (dat.) den Schlafl aus
den Augen ^ gnugga sömnen ur ögonen på
sig. 2. stryka ut, bort, utplåna. 3. F jm
eins ~ slå till ngn. -wittern, I. tr. 1. vädra
upp, uppspåra. 2. låta vittra, utsätta för
luftens påverkan. II. itr. s. vittra,
förvittra. -Witterung, fl. -witzen = ausklügeln,
-wölben, tr. kvälfva, öfverhvälfva. -Wölbung, fl.
hvälfning, hvalf. -wuchern, I. tr. gnm
ocker utplundra. II. rfl. frodigt utbreda sig,
frodas, -wüchs, m. 1. utväxande. 2. utväxt,
-wühlen, tr. gräfva, rota, böka ut, ur, upp.
-wundern, rfl. upphöra att förvånas.

Auswurf, m. 1. utkastande. 2. det utkastade;

hvad hafvet kastar ut el. upp ss. tång, strandgods;
upphostadt slem. 3. utskott, af skum;
ma-kulatur. -spapier, n. makulatur. -sstoff, m.
exkrementer. -swa[a]re, fl. utskottsvara.

aus||würgen, tr. med stor ansträngning
kräkas upp. -wüt[h]en, I. itr. h. rasa ut, om
stormen: lägga sig. II. rfl. urladda sin
vrede, rasa ut. -zacken, tr. udda ut. -zackung,
fl. -zahlen, tr. 1. utbetala. 2. Jn <x> betala
till ngn hela hans fordran, -zählen, tr. räkna
till, ut, upp. -Zahlung, fl. utbetalning.
-Zählung, fl. ut-, uppräkning, -zähneln, -zahnen,
tr. t an da, udda ut. -zahnung, fl. -zanken, F I.
tr. o. itr. h. träta, gräla (på). II. rfl, 1.
gräla slut. 2. rpr. träta på hvarandra, kifvas.
-zapfen, tr. 1. aftappa. 2. utskänka.
-zappeln, itr. h. upphöra att sprattla, -zausen,
tr. 1. Jm die Haare »x, slita af ngn håret.

2. Jn ~ lugga, illa tilltyga ngn. -zechen,

1. itr. h. sluta kalaset, upplösa
dryckeslaget, ej dricka mer. II. tr. dricka ur,
tömma. -zehren, I. tr 1. förtära, göra slut på.

2. tära, af tär a; utsuga, utarma. II. rfl.
täras, aftäras, utmärglas. III. itr. 1. s. => II.
2. h. sluta förtära, sluta äta. -zehrung, fl.
utmärgling, afmagring, tvinsot, -zeichnen,

I. tr. 1. teckna, rita färdig. 2. utmärka,
förse med märke, märka, känneteckna. 3.
utmärka, behandla med utmärkt aktning.

II. rfl. utmärka sig. -Zeichnung,/. 1.
märke, tecken, etikett. 2. utmärkelse, -zerren,
tr. slita, draga ut, af.

itr. Intransitivt, rfl. refiexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S. bar tein tili hj&lpverb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:48:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tshoppe/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free