Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - erzählen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erzählen
— 154 -
etwas
tall i aiimh. 8. koppar. 4. brcns. II. rcrstafv.
ärke-,
erzähl||en,* tr. berätta, omtala, förtälja. Man
erzählt sich: det berättas, -er, m.
berättare. -ung,/, berättelse.
Erzlibild, n. bronsstaty. -böse, a. riktigt ond,
mycket dålig,
erzéigllen,* tr. visa, betyga, -ung,/.
erzen(äfv.erzen),a.af koppar, koppar-, brons-,
metall-.
erzéugllbär, a. möjlig att frambringa, -en,* I.
tr. afla, föda, alstra, frambringa,
åstadkomma. II. rß. uppkomma, uppstå, -er, -, ra.
fader, -erin, -nen,/, moder, -ni(T]s, -se, n.
alster, produkt, -ung, /. alstring m. m. se
erzeugen.
Erzhütte, fl. hytta, masugn,
erzieh||en,* tr. uppfostra, uppdraga, -er, -, ra.
uppfostrare, guvernör; informator, -erin,
-nen, f. uppfostrarinna, guvernant, -erisch,
-lich, a. rörande uppfostran, uppfostrings-,
pedagogisk, -ung, /. uppfostran,
er||zielen,* tr. sigta på, syfta till, afse,
efter-sträfva; uppnå, ernå. -zielung, fl. -zittern,*
itr. s. o. h. börja darra.
Erzllkämmerer, ra. förste kammarherre,
-kanz-ler, ra. ugf. rikskanslär. -marschall, ra. ugf.
riksmarskalk, -mundschenk, ra. öfverste
munskänk. -truchsefs, ra. förste hofjunkare,
förskärare vid hoftaffeln.
erzürnen,* I. tr. uppreta, förtörna. II. itr. s.
o. rß. vredgas, blifva vred, förtörnas. Sich
mit jm ~ blifva osams med ngn.
Erz||vater, ra. patriark, -väterlich, a.
patriar-kalisk.
erllzwécken,* tr. syfta till, eftersträfva; uppnå,
-zwingen,* tr. framtvinga, tilltvinga sig,
aftvinga, etw. von jm: ngn ngt. Erzwungen:
a) aftvungen, b) tvungen, sökt, konstlad,
-zwingung, fl.
es, förkort, ’s ei. S, n. pers. pron. jfr er. 1. det.
Ich bin ~ det är jag, ~ lebe der König!
lefve konungen ! 2. öfversättes ej i vissa talesätt,
t. ex, ~ mit jm halten: hålla med ngn, ~
jm bieten: trotsa ngn. 3. stundom står es i vänd-
ningar, hvilka, när ett närmare bestämdt förhållande
angifves, fordra gen. el. prep., t. ex. satt haben:
vara mätt, trött därpå, ~ froh, müde,
zufrieden sein: vara glad däråt, trött därpå,
tillfreds därmed. 4. stundom betecknar es ett
obestämdt ngt; svenskan fordrar vani. omskrifning, t.
ex. *v> rifs mich hinunter: jag drogs ned i
djupet af en öfvernaturlig makt, ~ tanzt sich gut:
det går bra att dansa.
Esche, /. ask (Fraxinus). -n, a. af ask,
ask-.
Esel, -, m. 1. åsna. Vom Pferd auf den
kommen: få det sämre. 2. trähäst
(gymnastik-samt tortyrredskap), 3. ställning, Underlag
hvar-pà ngt h vi lar. -éi, -en, fl. åsneaktighet,
dumhet. -haft, a. åsneaktig, dum, -in, -nen, f.
ås n in na. -n, sv. itr. h. F 1. arbeta strängt,
trä i a, plugga. 2. bära sig dumt åt, begå
dumheter, -sarbeit, fl. tungt arbete, -sbank,
fl. nedersta bänken i en klass, pà hvilken de
la-taste lärjungarne sitta -Sbrücke, /. hjälpreda för
lata, lathund. -Stritt, m. åsnespark; biid. feg,
lömsk hämd.
Esklladron, -s, f. skvadron. -amotieren, sv. tr.
gnm taskspelarkonster, oförmärkt
borttaga, trolla bort. -imö, -[sJ, -s, ra. eskimå,
-örte, -n, fl. eskort, betäckning, -ortieren,
sv. tr. eskortera, följa.
Espe, -n, f. asp, -n, a. af aspvirke, asp-,
elsbär, a. ätlig, matnyttig, -keit, fl. ätlighet.
Esse, I. -n, fl, 1. skorsten i sht i smedjor. 2.
(smedje)härd. II. oböji. n. In seinem ^ sein:
vara i sitt esse, -n, I. st. tr. o. itr. h. äta,
spisa. Zu Mittag o- spisa middag, zu Abend
spisa kvällsmat, supera, gut ~ äta bra,
lefva godt, sich (dat.) etw. zuwider ~ få
af-smak för ngt. II. -, n. 1. ätande. 2. mat,
spis, maträtt. 3. måltid. Das ist fertig:
bordet är serveradt. -nszeit, fl. mattimme.
Essénz, -en, fl essens.
Esser, m. ätande, spisande person.
Elsllgier, fl. glupsk matlust, glupskhet.
-gierig, a. glupsk.
Essig, -e, ra. ättika, -braten, m. surstek.
Elsllkartoffeln, pl. hushållspotatis, -kastanie,
fl. ätbar kastanj, -kober, -korb, ra.
matsäckskorg. -löffel, m. matsked, -lust, fl. matlust,
-tisch, ra. matbord.
Esthlle, -n, ra. invånare i Estland, ester, -in,
-nen, fl. estnisk kvinna, -länder(in) = Esthe
(Esthin), -ländisch, -nisch, a. estnisk.
Estr||ade, -n, fl. estrad, -ich, -e, ra. (sten)golf.
etabliiieren, sv. I. tr. etablera, anlägga, sätta
upp. II. rfl. 1. bosätta sig, slå sig ned. 2.
etablera sig, öppna en affär, -issemént, -s,
n. etablissement.
Etag||e, -»,/. våning, -ére, -n,fl. etagère, hylla.
Etät, -s, ra. budget.
etatisieren, sv. tr. upptaga i budgeten.
Ethik, 0, fl. etik, sedelära.
ethisch, a. etisk, moralisk, sedlig.
Etikétt, -s, n. = Etikette a), -e, -n, fl. etikett,
a) (lapp med) påskrift af innehållet, b) höfvisk
umgängessed, -i’eren, sv. tr. förse med
etiketteer).
etlich => einig II. ètsch se ätsch.
Etüde, -w, fl. studie, etyd.
Etui, -s, n. etui, fodral.
etw||a, t -an, adv. 1. ungefär, omkring. 2.
kanske, kanhända, möjligen,till
äfventyrs,händelsevis. Denken Sie nicht ~ ni må icke
tro, nicht ~ dafs: icke så som om. -aig, %
-ånig, a. möjligen inträffande, eventuell,
möjlig, Falls: möjligen, -as, förkort,
was, I. obest, pron. 1» något, någonting. So
^ något sådant, nein, so har man sett
på maken l es ist Schönes um einen
itr. intransitivt, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S. har »«t» till hj&lpv«rfe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
