Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Frühstück ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fund
— 177 —
Fürstlichkeit
2. fyllning, fyllnad. 3. ruta, fält, t. «v
einer Thüre: dörrspegel.
Fund, -e [f], m. dim. f, fynd.
Fundamént, -e, n. grund, grundval, grundmur,
stenfot. Biid. etw. aus dem ~e verstehen: i
grund förstå ngt. -ål, a. grundläggande,
-älsatz, m. fundamentalsats. -ieren, sv. tr.
grunda, grundlägga, lägga grundvalen till.
-i’erung,/.
Fundllatiön, -era,/. grundläggning, -gebühr,/,
-geld, n. hittelön. -grübe, /. grufva,
fyndort; biid. guldgrufva. -ieren, sv. tr. grunda,
grundlägga, stödja. Fundierte Schuld: skuld
för hvars betalande säkerhet finnes, -i’erung,
fl. -ort, m. fyndort.
Füne, -ra, m. invånare på Fyen. -n, -s, 0, ra.
Fyen.
fünf, utan följ. «übst. äfv. $ fünfe, I. a. (oböji.
grundtal) fem. ~ gerade ei. eine gerade Zahl sein
lassen: låta udda vara jämt. II. -en, f.
femma. Betr. sms. jfr sm«, med drei, -er, -, m. 1.
femma. 2. femtal. 3. ledamot af ett af fem
personer bestående samfund, fem-man. 4.
soldat från femte regimentet. 5. vin från år 5.
6. ngt som kostar fem Pfennig el. mark m. m.
-erlei, oböji. a. fem slags, -te, a. (ordningstai)
femte, -tehalb, a. fyra och en half, -tel, -,
n. femtedel, -tens, adv. för det femte, -zehn,
fünfzehn, I. a. (oböji. grundtai) femton. II. -era,
/. siffran femton. Betr. sms. jfr sms. med drei.
-zehner, Funfzehner, m. femtontal m. m., jfr
Fünfer, -zehnerlei, funfzehnerlei,oböji. a.
femton slags, -zehnte, fünfzehnte, a. (ordningstai)
femtonde, -zehntel, Fünfzehnte|, n.
femtondel. -zehntens, funfzehntens, adv. för det
femtonde, -zig, fünfzig, I. a. (oböji. grundtai)
femtio, jfr dreifsig. II. -era,/, femtia. Betr.
■m«. jfr sms. med drei, -ziger, Fünfziger, I. -,
m. 1. femtiåring. 2. In den sein: vara
på femtiotalet (öfver femtio år). 3. jfr Fünfer
3—6. II. oböji. a. Die Jahre: femtiotalet,
åren mellan 50 och 60. -zigerin, Fünfzigerin,
-raera /. femtiårs kvinna, femtiåring.
-ziger-lei, funfzigerlei, oböji. a. femtio slags, -zigste,
fünfzigste, a. (ordningstai) femtionde, -zigstel,
Fünfzigste|, -, ra. femtiondedel. -zigstens,
funfzigstens, adv. för det femtionde.
fungieren, sv. itr. h. fungera, tjänstgöra.
Funk||e[n], -ra[s], -ra, m. dim. f> gnista, -ein, sv.
itr. h. glänsa, gnistra, skimra, tindra, [–el-[nagei]neu,-] {+-el-
[nagei]neu,+} a. splitterny, -en, sv. itr. h.
gnistra, spraka, -enähniich, a. gnistrande,
-enfänger, m. I. eldskärm. 2. gnistsläckare.
-ensprühen, ra. sprakande, -ensprühend, a.
gnistrande, sprakande, -tion, -era, /.
funktion, förrättning, förvaltning, göromål.
-tionär, -s ei. -e, m. funktionär, tjänsteman.
för, I. prep. med ack. 1. för. Das ~ und
Wider: skälen för och emot; was ^ ein: hvad
för en, t. ex. was ein Mann ist dasf hvad
för en ei. hurudan karl är det? was Ab-
sichten er auch haben mag: hvad för
afsig-ter han än må hafva, was elende
Entschuldigungen ! hvilka usla ursäkteri 2.
Tag ’s* Tag: dag efter dag, Mann ~ Mann:
a) en och en i sänder, b) hvarenda en, alles
Stück ~ Stück besehen: betrakta allt det ena
efter det andra, hvareilda Sak. 3. för&ldr. =» VOry
t. ex. ~ Schrecken bleich: blek af
förskräckelse. II. adv. ~ und ~ allt framgent,
alltjämt. -bafs, adv. för&idr. framåt, vidare,
-bitte, fl. förbön. einlegen ei. thun: fälla
förbön. -bitten, itr. h. fälla, göra förbön,
-bit-ter(in), m. (fl.) förebedjare (-erska).
Furch||e, -ra,/, fåra. -en, sv. tr. fåra, plöja,
draga fåror i. -enärtig, -enformig, -ig, a. fårad. •
Furcht, 0, /. fruktan, rädsla. In ^ setzen:
skrämma, injaga fruktan hos. -bär, a.
fruktansvärd, förskräcklig, -barkeit,/.
förskräcklighet. -bild, ra. = Furchterscheinung.
fürcht||en, sv. I. tr. frukta, vara rädd för. II.
rfl. vara rädd, vor jm: för ngn. Ich fürchte
mich dies zu thun: jag är rädd för att, törs
ej göra detta. III. itr. h. vara rädd, für jn:
för ngn att ngt skaii hända honom, -erlich, a.
förskräcklig, ryslig, -erlichkeit, fl.
förskräcklighet, ryslighet. :
Furchtllerscheinung, fl. af fruktan framkallad
fantasibild; spöke, -frei, a. ej rädd. -hase, m.
förskrämd stackare, -los, a. icke rädd,
oförskräckt. -iosigkeit, fl. oförskräckthet. -säm,
a. rädd. -samkeit,/. rädsla.
Furchung, fl. fårande, plöjning,
fürder, I. a. vidare. II. adv. 1. vidare, framåt.
2. äfv. -hin, framdeles, hädanefter,
fürérst, adv. först, till att börja med.
Furie, -ra,/. 1. furie. 2. raseri.
Furier se Fourier. Furke se Forke.
fürheb, adv. Mit etw. ~ nehmen: hålla till
godo, låta sig nöja med ngt.
fürnehm se vornehm.
Furöre, -[s], 0, ra. ^ machen: göra furor.
Furråge m. m. se Fourage m. m.
für||s, smndragn. af für das. -sorge, /. försorg,
omsorg, -sorgend, a. dragande försorg,
förutseende. -sorglichkeit, fl. förutseende,
omsorg. -spräche, /. förord,
rekommendation. -sprechen, itr. h. vara förespråkare.
-sprecher(in), m. (fl). förespråkare (-.erska).
Fürst, -era, m. furste, -en, sv. tr. upphöja i
furstligt stånd, -enknecht, m. krypande
furstetjänare. -enmäfsig, a. furstlig, -enschaft,/.
1. furstligt stånd, furstevärdighet. 2.
samt-lige furstar i ett land. -enschule,/ fursteskola,
af ngn furste stiftad skola, -ensinn, m. furstligt
sinne, högsinthet. -ensitz, m. residens,
-en-spiegel, m. furstespegel (bok med råd för furstar),
-entag, m. fursteförsamling, furstemöte. [–en-t[h]üm,-] {+-en-
t[h]üm,+} ra. furstendöme. -in, -nen, fl.
furstinna. -lich, a. furstlig, -lichkeit,/. 1. furstligt
sätt, beteende. 2. i tilltal: höghet. 3. furstlig
person, furste.
o* = föregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar plur. "j" har omljud. F familjärt, P lägre språk. ^ mindre brukligt.
12—195271 Tysk-svensk skolordbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
