Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gehörn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gehörn
— 188 —
Geiz
Gehörn, -e, n. horn(par). -t, a. behornad.
Gehörrohr, n. hörlur, språkrör.
gehörsàm, I. a. lydig, under bref: Ihr *\>(st)er
Diener: eder ödmjuk(ast)e tjänare, iron.
Diener! tackar ödmjukast (kommer aldrig
i fråga)! II. -s, 0, ra. lydnad, lydaktighet.
Jm ~ leisten: lyda ngn.
Gehör||sinn, m. hörselsinne, -trichter, m.
hörlur. -trommel,/ trumhinna.
Gellhudel, -s, 0, n. = Hudelei, -höft, a. försedd
med hof(var). -hülfe, -n, rn. medhjälpare,
biträde, assistent, gesäll, -hülfenschaft, /
1. egenskap af biträde. 2. samtliga biträden,
-hülfin, -nen, f. medhjälperska, kvinnligt
biträde. -hüste, -s, 0, n. ihärdigt hostande.
Geier, -, m. gam. -ädler, m. skäggam
(Gypa-etus). -blick, m. girig, lysten blick.
Geifer, -s, 0, m. 1. dregel. 2. fradga kring
munnen. -er, -, m. 1. dreglare. 2. uppbragt,
rasände människa, -ig, a. 1. dreglig. 2.
vredgad, skummande af raseri, -n, sv. itr. h. 1.
dregla. 2. vara giftig, hätsk; smäda. Vor
Wut ’N/ sjuda af vrede, skumma af raseri.
Geige, -n, f. fiol. Biid. der Himmel hängt ihm
voll[er] r^n: han är i sjunde himlen, -n,
sv. I. itr. h. spela fiol. F bild. jm nach
Hause ~ afsnäsa ngn. II. tr. spela på fiol. Biid.
ich werde dir einen andern Tanz ^ det
skall bli annat af, skall du få se, jm die
Wahrheit ~ säga ngn sanningen, ej skräda
på orden, -nbogen, ro. (fiol)stråke. -nharz,
n. stråkharts, kolofonium. -nsattel, -nsteg,
ro. fiolstall, -nstrich, m. stråktag. -r, -, m.
fiolspelare, violinist, -réi, -en, f. ihållande,
plågsamt fiolspel.
geil, a. 1. om växtlighet m. m. yppig. <^>er Boden:
alltför fet jordmån. 2. om kött: alltför fet 0.
därför illasmakande o. illaluktande. 3. munter,
uppsluppen, yster. 4. kättjefull, lysten;
brunstig. -e, 0, /. kättja. -en, sv. I. itr. h. 1.
ystert springa omkring, galnas. 2.
tillfredsställa sin kättja. II. tr. kastrera. -heit, /.
1. yppighet, alltför stor fetma, jfr geil 1, 2.
2. uppsluppenhet, ysterhet. 3. kättja, brunst.
Geis se Geifs. -el, -, ro. -n, f. gisslan.
Geils, -e[w],/ get. -baum, ro. tysk lönn (Acer
Pseudoplatanus). -blått, n. kaprifolium. -bock,
ro. bock. -el, -n, f. gissel, piska, -elbruder,
ro. gisslare, flagellant, -elfahrt, /.
flagellantprocession. -elhieb, ro. gisselslag,
pisk-rapp. -ein, sv. tr. gissla, hudflänga. -[e-]
lung, / -ledern, a. getskinns-, -ler, -, ro.
-lerin, -nen, /. gisslare, i sht person som gisslar
sig själf, flagellant.
Geist, -er, m. 1. ande. Im ^e bei jm sein:
vara hos ngn i andanom. 2. själ, lif. Den
el. seinen ^ auf geben: gifva upp andan. 3.
anda, t. ex. der des Christentums. 4.
ande, spöke, rå. 5. eld, eldigt sinne. Das
Pferd hat viel ^ hästen är mycket eldig.
6. sprit, -bildend, a. (själs)bildande. -erähn-
lich, a. spöklik, -erbann, m.
andebesvärjelse. -erbanner, -erbeschwörer, ro.
andebesvär-jare. -erbeschwörung,/.
andebesvärjelse.-erbleich, a. dödsblek, spöklik, -ererscheinung,
f. andeuppenbarelse, spökeri, spöke,
-er-furcht, f. spökrädsla, -erfürst, ro. =■
Geisterkönig. -ergeschichte,/ spökhistoria, -erhaft,
a. ande-, spök-, spöklik, öfvernaturlig.
-er-klopfen, n. -erklopferei, f. andeknackningar,
-erkönig, ro. andarnes beherskare; hög, stor
ande; konung i andens rike. -ersehend, a.
andeskådande, -erseher, ro. andeskådare.
-erseherei,/, andeskådande, -erstünde,/",
spöktimme. -erwelt, / andevärld, -erwonne,
/. saliga andars fröjd, salighet,
-esabwe-send, a. frånvarande; tankspridd, -esabwe*
senheit, /. tankspriddhet, -esarbeit,/.
tankearbete. -esaufschwung, ro. själslyftning,
-esblitz, ro. snilleblixt, -esentfaltung,/
själsutveckling. -esflug, ro. andens flygt.
-es-freiheit,/ 1. andens, 2. tankens frihet,
-es-gabe, / själsgåfva. -esgegenwart,/. sinnes-,
själsnärvaro, -esgestörtheit, /
sinnesförvirring. -esgrölse, / själsstorhet, -eskraft,/.
andens kraft, intellektuell förmåga,
-es-krank, a. sjuk till själen; sinnesrubbad,
svagsint. -eskrankheit,/ själssjukdom;
sinnesrubbning. -esnahrung, /. näring för
anden, själaspis. -esreicht[h]um, ro.
snillrikhet. -esrichtung, / andens, tankens
riktning. -esruhe,/ sinnesro, själsro,
-esschär-fe, /. andens, snillets skärpa, -esschwach,
a. sinnessvag. -esschwäche, /.
sinnessvaghet. -esstärke, /. själsstyrka, -esstumpf, a.
slö tm förståndet, -esstumpfheit, /. slöhet.
-es-thätigkeit, / tankeverksamhet, -esträge, a.
trögtänkt, -esverwandt, a. andligen
besläg-tad, subst. själsfrände, -esverwandtschaft, /.
själsfrändskap. -esverwirrt, a.
sinnesförvirrad. -esverwirrung,/. sinnesförvirring,
-es-welt, /. andens värld, den öfversinnliga
världen, -eswerk, n. andlig produkt,
literärt alster, snillefoster, -eszerrüttung, /.
sinnesrubbning, -eszwang, ro. andligt tvång,
-ig, a. 1. andlig (mots.: kroppslig), andens,
tankens, själs-. Kraft: själsstyrka,
Liebe: platonisk kärlek, Nahrung:
själaspis. 2. sprithaltig, Getränke: sprit-,
rusdrycker, -igkeit, /. 1. andlighet, andlig
natur. 2. andeväsen, ande. -leer =
geistlos. -lich, a. 1. andlig (mots.: världslig), t. ex.
Lieder. 2. kyrklig, hörande till kyrkan,
t. ex. Güter; prästerlig, t. ex. Tracht.
Minister der <^en Angelegenheiten:
ecklesiastikminister, ein <^er: en präst(man),
die f^en: prästerskapet, -lichkeit,/.
prästerskap. -los, a. andetom, andefattig,
-losigkeit, /. andetomhet, -reich, a. snillrik,
anderik. -reichheit, /. snillrikhet. -voll =
geistreich.
Geiz, -es, 0, ro. girighet, snålhet, gnideri; åtrå,
itr. intransitivt, rfi. reflexivt, j&t. j»tarKt, SV. svagt, tr. transiti vt verb. h. h»r haben, S. har »ein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
