Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gemüthserschütterung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genuſslos
193 —
Geranne
•los, a. ej innebärande ngn njutning, fadd.
-mensch, m. njutningelysten människa,
-mittel, n. njutningsmedel, födoämne, -reich, a.
njutningsrik. -sucht, /. njutningslystnad,
-süchtig, a. njutningslysten.
Geograph, -en, m. geograf. -i’e, -[e]»,/.
geografi. -isch, a. geografisk,
geöhrt, geohrt, a. försedd med öra ei. öron,
med handtag, med (nåls)öga ei. ögon.
Geolllég, -en, m. geolog, -logie, -[e]«,/.
geologi. -logisch, a. geologisk, -méter, -, m. 1.
geometer, matematiker. 2. landtmätare.
•metrie, -[e]ra, /. geometri, »metrisch, a. 1.
geometrisk. 2. landtmätar-.
Ge||orge|, -s, 0, ra. ib&iiande orgelspel, -orgfne,
-n, /. dalia, georgin. -påartheit, /, ordning
parvis, förekomst parvis, tvillingsbildning,
-pack, -e, n. packning, bagage, resgods,
-packannahme, -påckaufnahme, /. inlemning
af resgods, -påckausgabe, /. uti em ning af
resgods, -påckschein, m. (resgodsjpollett.
-påckträger, m. stadsbud, -påuke, -s, 0, n.
1. slående på puka. 2. stud. fäktande,
duellerande. -pféif[e], -[e]s, 0, n. pipande,
hviss-lande. -pfiogenheit, /. h8.ſdvunnen sed, bruk.
-pfusch[e], -es, 0, ». fusk. -piep[e], -[e]s, 0,
n. pipande, -plack[e], -[e]s, 0, ra. F plågeri,
plåga, vedermöda, släp. -plånkel, -s, 0, ra.
förpostfäktning, -plåpper, -s, 0, ra.
pladd-rande, pladder. -plärr[e], -[e]s, 0, ra.
slad-der, pladder. -plätscher, -s, 0, ra. plaskande,
•plåuder, -s, 0, n. samspråk, prat, skvaller,
•poch[e], -[e]s, 0, n. 1. bultande, hamrande,
klappande, knackande. 2. pockande, trots,
•pölter, -s, 0, n. buller, oväsen, -präg[e], -e,
». 1. prägling. 2. prägel, stämpel, -prahl[e],
-[e]s, 0, n. upprepadt prål. -prang[e], -[e]s, 0,
n. prunk, pomp, ståt, prål, prakt, -prassel,
-s, 0, n. prasslande, sprakande, smattrande,
-prickel, -s, 0, ra. stickning i huden, -puff[e],
-[e]s, 0, ra. 1. puffande. 2. knallande med
skjutgevär, -quak[e], -[e]s, 0, ra. kväkande.
-quäl[e], -[e]s, 0, ra. 1. plågeri. 2. käx. [–quiek[e],-] {+-quie-
k[e],+} -[e]s, 0, ra. pipande, skrikande.
Ger, -e, m. o. n. kastspjut.
gerad||e, I. a. 1. rak, rät. machen: räta ut,
in gerader Linie von jm herstammen: i rätt
nedstigande led härstamma från ngn, in
nm Widerspruche sein ei. stehen: stå i rak,
i skarp motsats, "w gegenüber: midt emot.
2. rättfram, öppen, ärlig, utan omsvep,
rent ut. Sagen wir es n heraus! för att
tala rent ut, för att gå rakt på sak. 3.
jämn, t. e*. zwei ist eine n Zahl. 4. precis,
på slaget, t. ex. um fünf Uhr; just, t. ex.
er war n eingeschlafen, er ist nicht n
mein Freund; alldeles, t. ex. das kommt mir
n so vor wie; –v das ei. das n Gegenteil:
raka motsatsen, heute ist es n ein Jahr: i
dag är det jämt ett år, nun sollst du es n
nicht haben: nu får du det rakt inte. 5. se
nachgerade. II. -ra, /. 1. = Geradheit 1. 2.
rät linie. -[e]an, adv. n kommen: komma
alldeles rätt, rakt på målet, -[e]aus, adv.
rakt fram, rätt ut; biid. öppet, uppriktigt,
•[e]halter, m. ställning för att hålla
kroppen rak. -[e]hin, adv. rättframt, utan
omsvep. -eswégs, adv. raka vägen, biid. =
geradezu. -[e]über, adv. midt emot. -[ejwég,
adv. utan omsvep, -ewöhl se Geratewohl.
-ezü,adv. rätt på sak, utan omsvep. -flUgelig,
a. booi. rätvingad. -heit,/. 1. räthet, rakhet,
rätlinighet. 2. rättframhet, rättskaffenhet,
öppenhet, -linig, a. rätlinig. -nasig, a. som
har rak näsa. -richten, ra. -richtung,/. rätande,
rätning. -sinn, m. rättframhet, öppenhet,
uppriktighet, -sinnig, a. rättfram, öppen,
uppriktig, -wink[e]lig, a. rätvinklig.
Gellrank[e], -[e]s, 0, ra. 1. slingrande. 2.
rankor. -råse, -s, 0, ra. raseri, rasande, -rassel,
-s, 0, ra. rasslande, rassel, -rät[ h], -e, ra. 1.
husgerådssak, kärl; servis. 2.redskap,
verktyg, material, attiralj, -rat[h]aufseher, m.
materialförvaltare.-rat[h]en,I.* itr.s. X. råka,
komma. An jn n råka, stöta på ngn, an
einander n råka ihop, i handgemäng; auf den
Einfall, den Gedanken n få det infallet,
den tanken, auf den Grund n råka, sätta på
grund; auf ser sich n blifva utom sig; in
Angst n blifva ängslig, gripas af ångest,
in Brand n fatta eld, sich (dat. rpr.) in die
Haare n råka i lufven på hvarandra, in js
Hände n falla i händerna på ngn, in Hitze
n blifva varm, uppbragt, in Schulden n
blifva skuldsatt, in Schweifs n komma i
svettning, in Streit n blifva osams, in Wut
ei. Zorn n blifva uppbragt; das Schiff
geriet durch den Sturm nach Schottland:
skeppet drefs af stormen till Skottland;
wenn er über die Bücher gerät: när han
får fatt i böckerna; unter die Feinde n
komma i fiendens våld, råka i fångenskap.
2. lända, t. ex. etw. gerät jm zum Ärgernis:
ngt länder, blir till förargelse för ngn, zum
Tode: blir ngns död. 3. utfalla, lyckas.
Wohl n arta sig väl, schlecht n vanartas;
part. perf.: wohl ne Kinder: välartade barn,
schlecht n vanartig. II. a. 1. «e 3. 2.
råd-lig, lämplig, -rat[h]ewöhl, ra. Aufs n på
vinst och förlust, på försök, på måfå.
•rät[h]holz, ra. trä, virke, lämpligt att bear
betas till allehanda redskap, -rat[h]kammer
/. materialbod, -rat[h ]kästen, m. verktygs
låda. • rät [h ]seh af t, /. = Gerät, -rlt[h]tur
nen, n. -rät[h]übungen, pl. redskapsgymna
stik, -öfningar (mot», fristående), -rauf[e], - [e]s, 0,
ra. slagsmål, -råum, a. 1. rymlig. Die ne
See: öppna sjön. 2. Eine ne Zeit: en lång
tidsrymd. Vor nen Jahren: för många år
sen. -räumig, a. rymlig, n wohnen: ha en
rymlig bostad, -råumigkeit,/. utrymme, rum.
•raune, 0, ». hviskande, hviskning.
™ fftregàeniie uppslagsord. * fcfct» «ms. 0 ankn&r plur. f har omljud. F familjärt., P la<re »pràk. £ ttmxSre hrukltgt
IB —/.r/»727/. Tysk-svensk skolordbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
