Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Geräusch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geräusch
— 194 —
Geröhrloht
Geräusch, -e, n. oregelbundet ljud, buller, brus,
sorl, oväsen, -los, a. tyst, utan buller,
ljud-lös. -losigkeit, /. tysthet, lugn. -macher, ra.
en som gör väsen (af sig), -voll, a.
väsnan-de, bullrande, sorlande.
Geråusper, -s, 0, n. harklande, harkling.
gerb||en, sv. tr. 1. garfva hudar. F jm den
Buk-kel ei. das Fell ei. die Haut ei. jn
prygla, klå ngn. 2. se g är b en. -er, m.
garf-vare. -eréi, -en, /. garfveri. -haus, n.
garf-veri. -säure, f. garfsyra. -stoff, m.
garfämne. -ung,/, garfning.
gerecht, a. 1. rättvis, rättmätig, laglig. Jm
nw werden: göra ngn rättvisa. 2. passande.
Jn alle[n] Sättel[n] sein: passa
öfver-allt. 3. hemmastadd, bevandrad. 4.
angenäm, behaglig, -igkeit, f. 1. rättvisa. 2.
rättmätighet. 3. rättfärdighet. 4. rättighet,
(yrkes)privilegium. -igkeitsliebe, f.
rättskänsla, rättsinnighet.-Igkeitsliebend, a.
rätts-älskande. -sàme, -«, f. = Gerechtigkeit 4.
Geljréde, -s, 0, n. prat, pladder. Sich ins
bringen: låta tala om sig. -régne, -s, 0, n.
oupphörligt regnande, -réibe, -s, 0, n. oupphörligt
rifvande. -réichen,* itr. h. lända, t. ex. etw.
gereicht jm zur Ehre, -reim[e], -e, -réimsel,
-, n. rimsmideri. -réifsfej, -es, 0, n.
rifvande, slitande. Es ist ein förmliches <v um
ihn: man riktigt slåss om honom,
-réizt-helt, f. uppretad, upprörd sinnesstämning,
-renne, -s, 0, n. F spring, ränn. -réuen,* tr.
▼ani. opera. Etw. gereut mich ei. es gereut mich
einer (gen.) Sache: jag ångrar ngt, sich eine
Sache «v lassen: ångra ngt. -rieht, -e,
n. 1. domstol, rätt. Jn vor ~ fordern ei.
laden: kalla ngn inför rätta, jn beim
verklagen: väcka åtal mot ngn. 2.
tingshus, rådhus, tingssal. 3. domstolssession,
ting, rättegång, dom. ~ halten: sitta ting,
/v halten ei. zu sitzen über jn: sitta
till doms öfver ngn, mit jm ins gehen:
gå till doms med ngn. 4. befogenhet tui
lagskipning. 5. domsaga. 6. (mat)rätt. -rtchtlich,
a. rättslig, laglig. Jn ~ verfolgen: vidtaga
laga åtgärder mot ngn, Medizin:
rättsmedicin.
Gerichtsllamt, n. tingshus, -barkeit, f.
lagskip-ning, domvärjo, domsaga, -beamte(r), m.
juridisk ämbetsman, lagkarl, domare,
rådman. -behorde, f. = Gericht 1. -bescheid,
-beschluis, m. domslut, dom. -bezirk, ra.
domsaga. -bote, m. rättstjänare, vaktmästare,
-büch, n. domstolsprotokoll, -diener =»
Gerichtsbote. -feier, f. -ferien, pl.
rättegångsferier. -folge, f. rättegångsordning, -ge*
bäude, n. domstols lokal, tingshus, rådhus.
•gebUhren, pl. rättegångsBportler. -halter,
ra. domhafvande, domare, -handel, ra.
rättegångssak, mål, process, -haus -
Gerichtsgebäude. -herr, ra. herre, ägare, husbonde
med domsrätt. -herrschaft, f, domsrätt.
-hof, ra. domstol, -kosten, pl.
rättegångskostnader. -Ordnung, f. rättegångsordning,
-person, /. - Gerichtsbeamter, -personal, n.
domstolspersonal, domarekår. -pflege, f.
lagskipning. -rat[h], ra. justitieråd. -saal,
ra. domsal, tingssal. -Sache, f. —
Gerichtshandel. -schöppe, ra. bisittare, rådman,
nämdeman. -Schreiber, ra. tingsskrifvare,
notarie, -schulze,ra.ugf. häradsdomare,
nämdeman. -Sitzung, f. domstolssession, ting.
•sporteln, pl. rättegångssportler. -spräche,
/. lagspråk, -sprenge|, ra. domsaga, -stand,
ra. domstol under hvilken ngn lyder och
förhållandet att lyda under densamma,
•statt, -Stätte, f. tingställe, domstol, -stil,
ra. rättegångsstil. -stube, f. => Gerichtssaal.
-Stuhl, ra. domstol, -tag, ra. rättegångsdag.
•termin, ra. tingstermin, -verfahren, n.
rättsprocedur. -Verwalter, ra. domhafvande.
«Verwaltung, f. lagskipning. -Vollzieher, ra.
rätts-betjänt, exekutionsbetjänt, -wesen, n.
rättegångsväsen. -zwang, m. domsrätt,
domvärjo.
Ge||riebenheit *» Durchtriebenheit, -riem, -e, n.
remtyg, -riesel, -s, 0, n. sakta sorlande.
gering, a. 1. ringa, liten. Nicht im <\*sten:
icke det ringaste, achten ei. schätzen:
ringakta, von jm «-v denken: hafva en låg
tanke om ngn. 2. af ringa halt, t. ex. *^es
Gold. Zu rs, underhaltig. 3. af låg härkomst.
Leute: småfolk, -achtung, f.
ringaktning. -el, -s, 0, n. ringlande, -fügig, a. ringa,
obetydlig, -fügigkeit, f. obetydlighet,
-haltig, a. af ringa halt. -haltung, f.
ringaktning. -heit, f. ringhet, -schätzig, a.
ringaktande. -Schätzung, f. ringaktning.
gerinn||bar, a. som kan löpna, stelna, -e, ».
1. 0, rinnande. 2. vätska, vatten. 3. ränna,
-en,* itr. s. löpna, ysta sig, lefra sig, stelna,
-ung, /.
Geripp||e, n. skelett, benrangel; stomme,
-t, a. försedd med refben; bot. ådrig, nervig.
German||e, -n, ra. german, -len, -$, 0, n.
Germanien, Tyskland. -In, -nen, f. germansk
kvinna, -isch, a. germansk, -isieren, sv. tr.
germanisera, förtyska, -isierung, f. -ismus,
-, ..men, ra. germanism, tysk ordvändning,
-ist, -en, ra. germanist, germansk
språkforskare. -istisch, a. german(isti)sk.
gern[e], adv. gärna, rs, oder un~ med eller
mot ngns vilja, etw. ** sehen, essen, trinken:
tycka om ngt, jn ~ haben ei. mögen: tycka
om ngn, diese Pfianze wächst in
feuchtem Boden: denna växt tycker om, trifs
bäst i fuktig jordmån, das ist ~ möglich:
det är mycket möjligt, -gelehrt, a. som
tycker om att anses för lärd. -gesehen, a.
gärna sedd, omtyckt, -gröis, a. som gärna
vill vara stor. -klug, a. snusförnuftig.
Gellréchel, -s, 0, n. rosslande, rossling(ar).
-réhrichft], -e, n. vass, med vass ei. rör be-
itr. iuirauhitivt, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tl\ transitivt »erb. h. har haben, S. bar scva ti1,i hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
