Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Geschiebe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geschiebe
— 196 —
gesellig
a. 1. skicklig. 2. Zu etw. ^ lämplig,
passande till ngt.
Ge||schiebe, -s, 0, re. skjutande hit o. dit, fram
tillbaka, -schiefs[e], -es, 0, re. oupphörligt
skjutande med skjutgevär. -Schimpf[e], "[e]s, 0, W.
oupphörligt okvädande. -schirr, -e, re. 1.
redskap, husgeråd, kärl. 2. seldon. Sich ins ~
legen: taga i af alla krafter, cms Jero ^e
kommen: tappa koncepterna. 3. åkdon,
ekipage. 4. vissa till en maskin hörande delar,
t. ex. allt löst till en väfstol. -schirrkamm, m.
väfsked. -schi’rrmacher,ra. 1. sadelmakare. 2.
väfskedsmakare. -schsrrmeister, m. 1.
stallmästare, förste stalldräng. 2. postiljon,
diligenskusk. -schirrzeug, re. seldon,
-schlåm-p[ej, -[e]s, 0, re. usel soppa, vattenvälling,
blask.
Geschlécht, -er, n. 1. kön; gram. genus. 2.
slägt, ätt. 3. slägte. 4. slag, art.
-erge-schichte, /. slägthistoria. -erkunde, /.
genealogi. -erkundige(r), m. genealog, -lich, a.
1. köns-. 2. slägt-. -sadel, m. adel med
ärftligt adelskap. -salter, re. mansålder, -särt,
/. slägttecken. -sbaum, m. stamträd,
-sfor-scher, m. genealog, -skunde, /. genealogi,
-sreife, /. manbarhet, pubertet, -swahl, /.
könsurval, -swort, n. artikel.
Gellschleif[e], -[e]s, 0, re. 1. slipande,
slip-ning. 2. släpande, dragande, -schlénder, -s,
0, re. släpande gång. -schlépp[e], -[e]s, 0, re.
1. släpande, släp. 2. släp p& ki&dning.
-schlif-fenheit, /. egenskap att vara slipad,
polityr, skärpa, -schlinge, re. 1. 0, slukande,
glupskhet. 2. hopflätning, flätverk. 3.
hjärtslag lios slagtade djur o. vildt. -schlössen, a.
Bluten. -schlössenheit, /. slutenhet, [–schluchz[e],-] {+-schluch-
z[e],+} ’es, 0, re. snyftande.
Geschmack, -[e]s, -e[r] f, m. smak. ~ an
etw. (dat.) finden: tycka om ngt. -reich, a.
smaklig, smakfull, -swldrig, a. osmaklig,
smaklös, -swldrigkeit, f. osmaklighet,
smaklöshet. -voll, a. smakfull.
Gellschmatz[e], -es, 0, re. 1. smackande. 2.
oupphörligt kyssande, pussande, -schmauch[e],
-[e]s, 0, re. oupphftriigt rökande, bolmande,
•schmåuse, -s, 0, re. kalasande, -schméichel,
-s, 0, re. smekande, smekning(ar).
Geschméidlie, re. smycke, -ehandel, m. juvel-
• handel, -ehändler, m. juvelhandlare,
-ekäst-chen, n. juvelskrin. -Ig, a. smidig, böjlig,
mjuk, inställsam. -Igkeit,/. smidighet,
böj-lighet.
Gellschmélfs, -es, 0, re. t. exkrementer. 2.
maskyngel, maskar. 3. mänskligheten»’afskum.
-schmétter, -s, 0, re. smattrande, -schmiede,
-Sf 0, re. oupphörligt smidande, -schmier[e],
-[e]s, 0, re. 1. oupphörligt smörjande. 2.
klottrande, sudd, kräkfötter, -schmink[e], -[e]s,
O, ». oupphörligt sminkande, -schmoll[e], -[e]s,
0, n. trumpenhet, dåligt lynne, gnat.
-schmun-xel, -s, 0, n. småskratt ande af förnöjelse. -Schnä-
bel, -s, 0, re. hugg ei. smekning med
näbben, kyssande, -schnarch[e], -[e]s, 0, n.
snarkande, -schnåtter, -s, 0, re. snattrande;
pladdrande. -schnauf[e], -[e]s, 0, re.
frustande, fnysande, -schnérkel, re. cirklar,
slängar » skrift, -schnüffel, -s, 0, re. vädrande,
nosande, snokande, -schnurr[e], -[e]s, 0, re,
surrande, snurrande, -schöpf, -e, re. skapad
varelse; foster, -schöfs, -e, re. 1. projektil,
kula, skott. 2. skott pi växter. 3. våning
-schråubtheit, /. skrufvadt, konstladt sätt,
förkonstling, tillgjordhet. -schréi, -e, re. 1.
skrik, ekri. 2. väsen., larm, bråk. 3. dåligt
rykte. Jn ins ~ bringen: bringa ngn i
misskredit. -schréibe, -s, 0, n. mkt skrifvande,
skrifveri. -schréibsel, -s, 0, re. usel skrift,
fuskverk, -schrill[e], -[e]s, 0, re. gälla,
skärande ljud, gäll (a) hvissling(ar). -schütte, -s,
0, re. oupphörligt ösande, hällande, -schütte|,
-s, 0, re. npprepadt skakande, skakning(ar).
-schütz, -e, re. artilleripjes, kanon; kon.
artilleri. -schützdonner, m. kanonernas åska.
-schützpforte, /. skottglugg, -schwåder, re.
eskader, -schwanke, -s, 0, re. oupphörligt
vacklande. -schwatz, -e, re. prat, pladder.
-schwåt-zig, a. pratsam, pladderaktig.
-schwåtzig-keit, /. pratsamhet, pratsjuka, -schwéigen,*
itr. (h.) v*ni. blott inf. o. pre», förtiga, einer (gen.)
Sache: en sak. Dessen zu dafs: för att
ej tala om att, geschweige denn: mycket
mindre, t. ex. ich thäte es nicht als Freund,
geschweige denn als Feind, -schwelge, -s,
0, n. fråssande, fråsseri. -schwömm[e],-[e]«,
0, n. flöde, svall.
geschwind, a. hastig, snabb, hurtig, rask. Er
wufste nicht, was er ** sagen sollte: han
visste i hastigheten icke, hvad han skulle
säga. -igkeit, /. hastighet, snabbhet,
raskhet. -marsch, m. hastig, forcerad marsch,
ilmarsch. -schlüssig, a. raskt beslutsam.
-schritt, m. hastiga steg, hastig, rask takt.
Gellschwirr[e], -[e]«, 0, re. surrande, susande,
hvinande. -schwfster, pl. syskon, -schwister*
lich, a. syskon-, broderlig, systerlig.
Geschwör[e]nell(r), (adj. böjn.) m. 1. edsvuren
juryman; die »*n: juryn. 2. edsvuren
tjänsteman, i sht grufingeniör. -ngerlcht, re. jury.
-nobmann, m. jurypresident.
Gellschwülst, -e t> /• ©• svullnad, -schwur,
-e, re. bulnad, böld. -schwürlg, a. full af
bölder, bulnande. werden: bulna. -ségnen,*
tr. 1. för&idr. välsigna. 2. taga af sked af, t.
ex. das Zeitliche, die Welt säga världen
farväl, aflida.
Gese||ll[e], -ere, m. 1. kamrat, sälle. 2. gesäll,
•en," sv. I. tr. sammanföra, förena. II. rfi.
sälla sig. Gleich und gleich gesellt sich gern:
lika harn leka bäst. -enhaft, a. gesäll aktig.
-enschaft, /. 1. egenskap af gesäll,
gesällgrad. 2. samt|ige gesäller Inom ett yrke el.
ea »rt, gesäll k år. -Ig, a. sällskaplig, Umgang-
itr. latrmnattlvt, rfi. reflexivt, åt. starkt. SV. |Ta|t, tr. tvanvftivt »«rb. h. har haben.
till hjllp»«rk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
