Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Heidereiter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heidereiter
— 224 -
Heinrich
Eerauch. -reiter =* Heidehereiter, -rose, /.
vild törnros. -schnucke, /. hedfår,
heidlli, itj. häj, häjsan. F alles ist m allt är
förlorad t. -in, -nen,f. hednisk kvinna, -nisch,
a. 1. hednisk. 2. F ofantlig, grufiig,
helvetisk. -schnucke, -n, fl. hedfår. -ück (&r». - -),
-en, m. hejduk, a) betjänt i ungerskt livré,
b) ungersk infanterist, c) polisbetjänt.
heikel, heik[e]iig, a. 1. svår att tillfredsställa,
kinkig. 2. brydsam, kinkig, grannlaga,
vansklig.
Heil, I. -[e]s, 0, n. 1. hälsa, välgång, lycka.
Sein m versuchen: pröfva lyckan. 2.
frälsning. Im Jahre des ms 1889: i nådens år
1889. II. a. hel, oskadd; frisk, werden:
läkas, seine Wunde ist m hans sår är läkt.
III. itj. hell, -and, -e, m. frälsare, -anstalt,
fl. sjukhus, klinik, kurort, -ört, /. läkares
behandlingssätt, kur(metod). -bad, n. badort,
-bär, a. som kan läkas, -barkeit,/*.
möjlighet att läkas, -bringend, a. hälsosam,
-bringer, m. frälsare, -brunnen, m. hälsobrunn,
-en, sv. I. itr. h. o. 8. samt rß. läkas, helas,
botas, tillfriskna. II. tr. bota, kurera, jn
von einer Krankheit, von einem Irrtum: ngn
för en sjukdom, för en villfarelse. Schäden,
Fehler m afhjälpa skador, fel. -er, -, m.
•erin, -nen, fl. en som läker, helår ngt, -froh,
a. högst förnöjd, -gymnastik,/,
sjukgymnastik.
heilig, a. helig; helgad. halten: helighålla,
mer Abend: högtidsafton, i sht julafton, ein
mer, eine me: ett helgon; F ein
wunderlicher mer: en besynnerlig människa, ett
original, -en, sv. tr. 1. helga, heliggöra.
Geheiligt arv helig. 2. heligh ålla, förklara
helig, kanonisera, förgud a. -enbein, n. I.
med. heligbenet, korsbenet. 2. helgonben,
relik, -enbild, n. helgonbild, -endienst, rn.
helgondyrkan, -enfresser, rn. F skenhelig
person, läsare, -engeschichte, /. 1.
helgon-historia. 2. (helgon)legend. enholz, n.
poc-kenholts. -enlegende, / (helgon)legend.
-en-nische, /. nisch med et. för en helgonbild,
-ensage = Heil i g enlegende. -enschein,m.
helgonsken, -gloria, -enschrein, m. helgonskrin,
•enverehrung, fl. helgondyrkan, -haltung, fl.
helighållande, -keit, /. helighet, -machend,
a. helgande, heliggörande, -macher, m.
belgare. -machung, /. helgelse, -sprechung,/,
kanonisering.
Heiligt[h]um, n. 1. helgedom. 2. helig sak,
relik, -sentweih- =» Heiligtumsschänd-.
-s-SChänder, m. helgerånare, -sschänderisch, a.
helgerånande, -sschändung, /. helgerån.
Hei||ligung, /. helgande m. m. se heiligen,
-kräftig, a. läkande, läkekraftig, -kraut, n.
läkeört. -kunde, / läkekonst, -kundige(r), m.
läkare, medicinare, -kunst,/. läkekonst,
-künst-ler, m. läkare, -los, a. 1. som ej kan läkas,
ohjälplig. 2. gudlös. 3. F ofantlig, grufiig,
fördömd, -losigkeit,/. ohjälpligt, förtvifladt
läge ei. tillstånd, -methode, /. kurmetod,
-mittel, n. läkemedel, medikament, -pflanze,
/. läkeört, -pflaster, n. plåster, -quell(e), m.
(fl.) hälsobrunn, -ruf, m. hellrop. -salbe, fl.
läkande salfva. -säm, a. hälsosam, gagnelig.
-samkeit,/. hälsosamhet, gagn. -sglaube[n],
m. tro på frälsning, på nåd. -smittei, n.
nådemedel, -sordnung, fl. nådens ordning,
•trank, m. läkedryck, -ung. fl. botande m. m.
se heilen. -verfahren, n. kurmetod, -vcll, a.
hälsosam, gagnelig, frälsande. -Wissenschaft,
f. läkarevetenskap.
Heim, I. -e, n. hem. II. adv. hem.
Heimat[h], -en, fl. hem, hemtrakt, hemland,
-berechtigt, a. som har hemortsrätt, -dorf,
n. by där ngn är hemma, födelseby, -fem,
a. fjärran från hemmet, -kunde, /
kännedom om hembygden, -lich, a. som har
afseende på, rör, tillhör, påminner om
hemmet el. hembygden; hemtreflig. Meine men
Berge: min hembygds bärg. -Iichkeit, fl.
hemtrefiighet; hemkärlek, kärlek till
hembygden. -recht, n. hemortsrätt.
heim||begeben, rfl. begifva sig hem. -begleiten,
tr. ledsaga hem. -bezahlen, tr. återgälda,
-bringen, tr. hembringa, -chen, -, n. syrsa’»
•eilen, itr. s. skynda hem. -elich, -eiig, a.
hem-, hemtreflig, behaglig, förtrolig,
-fallen, itr. s. hemfalla, -fällig, a. hemfallande,
hemfallen, -finden, itr. h. o. s. samt rfl,. hitta
hem. -führen, tr. hemföra, -gang, m. gång
hem, hemväg; Mid. hädanfärd, död. -geben,
tr. återgälda, -gehen, itr. s. gå hem; biid.
aflida. -holen, tr. hämta hem. -isch, a. 1.
infödd, hemma, boende. 2. hemmastadd,
hemmavand. 3. = heimelich. -kehr, fl. 1.
hemkomst. 2. återvändande hem, hemväg,
-kehren, itr. s. återvända hem. -kommen,itr.
s. komma hem. -kunft,/. hemkomst,
-leuchten, itr. h. Jm m a) lysa ngn hem, b) F biid.
köra bort, afvisa, afspisa ngn. -lich, a. 1.
hemlig. ~ thun: vara hemlighetsfull. 2. ss
heimelich. -Sichhalfung, fl. hemlighållande.
-Iichkeit,/. hemlighet, -lichthuerei, /
-lich-thun, n. hemlighetsfullhet,
hemlighetsmakeri. -los, a. hemlös, -nehmen, tr. taga med
sig hem. -schicken, tr. a) skicka hem, b) jn
= heimleuchten b. -schiffen, itr. s. segla
hem. -sehnen, rfl. längta hem. -stätte, fl.
hemort, hem, härd. -suchen, tr. uppsöka,
besöka, hemsöka, -süchung, / hemsökelse.
-trägen, tr. bära hem. -treiben, tr. drifva,
köra hem. -tiicke, fl. lömskhet, bakslughet,
illistighet. -tückisch, a. lömsk, bakslug,
il-listig. -wärts, adv. hemåt, -weh, n.
hemlängtan, hemsjuka, -wesen, n. hem med hvad
därtill hör, hemlif. -zahlen, tr. återgälda,
betala. -ziehen, itr. s. draga, tåga, flytta hem.
Hein, -s, 0, m. Freund m döden, mannen med
lien. -rich, -e, m. 1. npr. Henrik. 2. F sanflter
itr, intransitivt, rfi. r«-flei;i»t. St. »tarkt, SV. ivagt, tr. transitivt verb. h. har haben, s. har »«in. til] hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
