Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Heidereiter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heiiit
— 225 -
Heller
beskedlig karl. 3. bot. guter lungrot,
god Henrik, -t, adv. i natt, a) förra natten, b)
b Ila ta natt. -Z, -c[w], m. smeknamn, förkortn. af
Heinrich, 1. npr. Henrik. und Kunz: ugf.
Andersson och Petersson. 2. benämn. på
åtskilliga husdjur ss. oxe, katt, kanin,
-zelmänn-chen, n. 1. tomte. 2. leddocka, marionett,
-zelmännisch, a. tomtaktig.
Heirat[h], -en, f. giftermål. Auf die ~ gehen:
vara stadd i friareärenden. -en, sv. I. tr.
Jn gifta sig med ngn. II. itr. h. o. rß.
gifta sig. -sfähig, a. giftasvuxen. -sfähigkeit,
fl giftasvuxen ålder, -sgedanken, pl.
giftas-tankar. -sgut, n. hemgift, -siustig, a.
giftaslysten. -svermittler(in), m. (fl.)
äktenskapsmäklare (-erska). -svertrag, m.
äktenskapsförord, -kontrakt,
heisa, itj. häj san.
heisch[|en, sv. tr. fordra, begära, kräfva. -ung,/1,
heiser, a. hes. -keit, fl. heshet,
heifs, a.het. Mir istu jag är mycket varm, det
är hett, *»es Blut haben: vara hetlefrad, jm
die Hölle ~ machen: göra ngn svår förtret,
was ich nicht weifls,macht mich nichts hvad
mitt öra ej hör,det mitt hjärta ej rör. -a, itj.
häjsan. -blütig,a.hetlefrad. -en,s£.I.£r.l.bjuda,
befalla. Jn etw. thun »v- ei. )fc jm etw. zu thun
** befalla ngn att göra ngt, wer hat Ihnen
das geheiflsenf hvem har bedt er därom?
wer hiefls mich auch alles wagen! att jag
också skulle våga allt! 2. kalla, benämna.
Etw. gut ~ godkänna ngt, jn willkommen <v
bedja ngn vara välkommen. 3. se hissen. II.
itr. h. 1. heta, kallas. Ich will nicht N. N.
wenn: jag vill ej vara, den jag är, om.
2. heta, betyda. 3. opers. es hei fl st: det
heter, det säges, det gäller. 4. Das heiflst
(förkort, d. A.): det vill säga. 5. vara af samma
Tärde som, t. ex. Arbeit heiflst Reichtum. 6.
särskilda fall. Das will etw., wenig det har
ngt, föga att betyda, das heiflst mir gleich
viel: det är mig likgiltigt, was ~ tausend
Schritte t hvad ha tusen steg att betyda ?
da sieht man, was es heiflst reich sein: där
kan man se, hvilken roll rikedomen spelar,
was soll das hvad skall detta betyda?
das heiflst geschlafen: det kan man kalla
att sofva. -erfleht, a. ifrigt efterlängtad,
-geliebt, a. innerligt älskad, -hunger, m.
häftig hunger, -hungrig, a. häftigt hungrig,
glupsk, -sporn, rn. en som är het på gröten,
hetlefrad person,
-heit, -en, subst. sujfix, -het.
heiter, a. I. om vädret: klar, vacker. 2. munter,
glädtig, glad, leende, rolig, lustig, iron. das
wird <v det blir just trefligt. -e, -n, fl.
klarhet. -keit, fl. 1. klarhet. 2. munterhet,
glädtighet, lustighet,
-heitlich, adj. sujfix, -hetlig.
Heiz||apparat, m. värmeapparat. -bSr, a. som
kan eldas, -en, sv. I. itr. h. elda. II. tr. elda,
uppvärma. III. rfl. Sich gut, schlecht ^ vara
lätt, svår att värma upp. -er, -, m. eldare.
-kraft, fl. värmekraft, -material, n. bränsle,
-röhre,/, värmeledningsrör. -ung,/, eldning.
Hekt|[ar, -(e), m. ©. n. hektar, 100 ar, jfr Ar.
-iker, m. hektiker. -Isch, a. hektisk.
Held, -en, m, hjälte, -enalter, n. hjälte-,
sagoålder. -endichter, m. episk skald,
-endich-tung, fl. 1. episk poesi. 2. = raij. -engedicht,
n. hjältedikt, epos. -enhaft, a. hjältelik,
-modig, -enkühn, a. hjältemodig, -enlied, n.
hjältesång. -enmSdchen, n. hjältemodig
flicka. -enmäfslg, a. hjältemodig, -enmüt[h]ig,
a. hjältemodig, -enschaft,/. 1. egenskap af
hjälte, hjältemod. 2. hjälteskara, -enspieler,
m. skådespelare som spelar hjälteroller,
-enthat, fl. hjältedåd, -bragd, -ent[h]üm, n.
= Heldenschaflt 1. -in, -nen, fl. hjältinna.
helf|[en, st. I. itr. h. 1. hjälpa, jm: ngn. Ihm
ist nicht mehr zu ~ han kan ej mer hjälpas,
jm auf ein Wort **>* hjälpa ngn att komma
på ett ord, jm hinter die Geheimnisse ~
af-slöja hemligheterna för ngn, jm ins Grab ^
bringa ngn i grafven, jm von etw. ^ hjälpa
ngn att komma ifrån, befria ngn från ngt,
jm zu etw. förhjälpa ngn till ngt, er hat
dazu geholfen: han har bidragit därtill. 2.
gagna. II. rfl. Sich (dat.) zu wissen: veta
råd, sich nicht zu wissen: vara rådvill,
ej veta hvad man skall göra, ich kann mir
nicht «w jag vet mig ingen råd, Sie haben
Unrecht, ich kann mir nicht ni må säga
hvad ni vill, men ni har orätt, -er, m.
hjälpare, medhjälpare, biträde, assistent,
adjunkt, -erhand, fl. hjälpsam hand. -erin,
-nen, fl. se Helfer, »ershelfer, m.
medhjälpare, handtlangare.
Heliotrop, -e, n. heliotrop.
hell, a. 1. klar. 2. ljus. Am *%>en Tage: midt
på ljusan dag, machen: upplysa, es wird
~ det ljusnar, det dagas, es ist schon ’v det
är redan dager. 3. gäll, klar, skarp. **es
Gelächter: klingande skratt, gapskratt,
auflachen: brista ut i gapskratt. 4. In
Haufen: i stora skaror, die <\*en Thränen
stehen ihm im Auge: han är gråtfärdig,
-äugig, a. ljusögd, klarögd; klarsynt, -blau,
a. ljusblå, -blickend - helläugig, -denkend,
a. klartänkande. -dunkel, I. a. halfmörk.
II. n. halfmörker; måi. ljusdunkel,
klärob-skyr. -e, I. 0, fl. klarhet, ljus, dager. H.
a. — hell, -ebårde, -ebàrte, -to, fl.
helle-bard. -ebardier, -e, -ebardist, -en, m.
helle-bardier. -en, sv. I. tr. göra klar, upplysa.
II. rfl. klarna, ljusna, -éne, -n, m. hellen,
grek. -enent[h]öm, n. helleniskt väsen,
välde, inflytande, -énisch, a. hellenisk.
-enisie-ren, sv. tr. gifva hellenisk prägel,
-enisie-rung, /. -emst, -en, m. hellenist. -er, m.
heller (skiljemynt, vani. «» ^ Pfennig). Keinen
roten »* haben: ej hafva ett enda öre, aufl
*V * föregår«de uppila^nord. * Iki*. »ms. 0 saknar piur. "f" har omljud. F faiiutj&ri, P la*r« »v>rfck. $ ir.nuirv brukligt.
15—i95271. Tysk-svensk skolordboh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
