Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hergebieten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hergebieten
— 230 —
Herrenstand
men m låna sitt namn tili ngt. II. rß. Sich
zu etw. m låna sig, nedlåta sig till ngt.
•gebieten, tr. hitkalla, framkalla, frammana,
-gehen, itr. s. 1. gå hit, komma hitåt. 2.
Hinter jm m följa efter ngn, neben einander
m gå bredvid hvarandra, vor jm m gå
framför ngn. 3. Über etw. (ack.) ~ taga itu med,
gå öfver ngt. 4. oper». es geht über jn her:
turen kommer till ngn, ngn får sin del af
»näsor, förebråelser el. dyl. 5. opers. tillgå, t. ex. SO
geht es in der Welt her: så går det till i
världen, så är världens gång, hier geht es
hoch her: här lefver man högt, festar man,
går det gladt till, bei ihm geht es knapp her:
för honom är det knappt, han lefver
tarf-ligt, es ging scharf her: det gick skarpt,
hett till. -gehören, itr. h. höra hit. [–gera-t[h]en,-] {+-gera-
t[h]en,+} itr. s. råka, komma hit. -haben, tr.
hafva ngnstädes ifrån, jfr her 2. -halten, I. tr.
hålla hit, fram, sträcka ut. II. itr. h. släppa
till skinnet, lida. -helfen, itr. h. o. t tr. Jm
ei. % jn m hjälpa ngn att komma hit. -holen,
tr. hämta, föra hit. Etw. irgendwo *v taga
ngt ngnstädes ifrån.
Heribann se Heerbann.
Hering, -e, m. sill. F biid. armer m stackare,
er ist ein wahrer m han är mager som
en skrika, -seinleger(in), m. (/,) sillsaltare
(-erska), sillpackare (-erska). -sfänger,
-sfi-scher, m. sillfiskare, -sfischerei,/. sillfiske,
•spacker — Heringseinleger, -sweib, n.
sill-månglerska.
herlijagen, I. tr. jaga, drifva hit(åt). Vor sich
m jaga, drifva framför sig. II. itr. s. jaga,
spränga, galoppera hit(åt). -kommen, I. itr.
s. komma ngnstadeg ifrån, komma af ngt,
härleda sig. II. n. tradition, sed, bruk, vana,
häfd, slentrian, -kömmlich, a. traditionell,
häfdvunnen, fäderneärfd, bruklig, vanlig,
-können, itr. h. kunna komma hit. -kriegen,
F = herbekommen.
herkulisch, a. herkulisk, jättelik, jätte-.
Her||kunft, 0,/. 1. hitkomst, ankomst. 2.
härkomst, ursprung, -lallen, tr. framlalla,
framstamma. -langen, I. tr. langa, räcka hit. II.
itr. h. räcka, nå hit. -lassen, tr. släppa hit.
-laufen, itr. s. 1. springa, rinna hit. 2.
Hinter, neben, vor jm m springa bakom, jämte,
framför ngn. 3. Hergelaufen: utan fast
bostad, hergelaufener Kerl: lösdrifvare.
-le-gen, tr. lägga hit. -leiern, tr. F entonigt
framsäga, uppläsa, -leiten, tr. 1. leda hit.
2. härleda, -leitung, f. härledning, -lesen,
tr. uttryckslöst uppläsa, -ling, -e, ra. sur
druf-va. -locken, tr. locka hit. -machen, rß. Sich
über jn m angripa, öfverfalla ngn, sich über
etw. m taga itu med ngt. -marsch, m.
hit-marsch. -marschieren, itr. s. marschera hit.
Herme, -n, f. herm, hermesstod.
hSrmelden, tr. (här) anmäla, inberätta.
Herm||elin, -e, n. o. t m. hermelin.
Hermétllik, 0,/. hermetisk konst, alkemi. -Isch,
a. hermetisk.
hSrllmurmeln, tr. frammumla, -müssen, itr. h.
vara tvungen att komma hit, måste hit.
hernåch, adv. härefter, hädanefter. -mäls,acZv.
en gång i framtiden,
hirtlnehmen, tr. taga ngnstädes ifirån. Den Beweis
von etw. m hämta sitt bevis från ngt.
-nennen, tr. uppräkna, -nöt[hjigen, tr. Jn m
nödga ngn att komma hit.
hernieder, adv. hit ned. — Anm. ordet har en
mera högtidlig prägel än herab o. herunter; med
bortseende härifrån äro sms. med hernieder liktydiga
med «ms. med herab o. herunter, hvarför de här ej
särskildt anföras.
Heroenllalter, n. hjälteålder, -dienst, m.
hjältedyrkan. -haft = heroisch.
Her||olde, -n, f. heroid, hjältebref. -oin, -nen,
•oine, -n,f. kvinnlig heros; hjältinna, -oisch,
a. heroisk, hjälte-, hjältemodig, -oismus, -,
0, to. heroism, hjältemod.
Herold, -e, m. härold.
Heros, -, Heröen, m. heros, half gud, hjälte.
hSrilpflanzen, tr. plantera, uppställa här.
-plappern, tr. rabbla upp.
Herr, -[e]n, -en, m. 1. herre, herr. Den mn
spielen: spela herre. 2. herre, husbonde,
herskare. Über etw. (ack.) sein: befalla
öfver, beherska ngt, der m der Familie:
familjefadern. 3. bibi. der m Herren, der m
m Herren, Herren, i utrop ofta me, t. ex. F me
du meine Güte! Herre Gud!
hSrllrechnen, tr. uppräkna, -reichen, tr. 0.
itr. h. räcka hit, fram. -reise, /. hitresa.
-reisen, itr. s. resa hit. -reiten, itr. s. rida
hit.
Herren||anzug, m. herredrägt. -arbeit, f. 1.
dagsverke. 2.arbete åt herrar. Dieser
Schneider macht nur m denne skräddare syr blott
åt fint folk. 3. arbete för herrar, -bank, /.
herrarnes, adelns bänk fordom i riksdagen, -brot,
n. I. fint hvetebröd. 2. ~ essen: äta andras
bröd; tjäna. -burg,/. herresäte, -diener, m.
betjänt; slafvisk, krypande person, -dienst,
m. af husbonden fordrad tjänst, i sht
dagsverke; herre tjänst, -essen, n. fin, läcker
rätt ei. måltid, -gebot, n. husbondes
befallning. -gerechtsäme,y. adlig husbondes (doms-)
rätt. -gesellschaft,/. herrsällskap, -hand,/,
de stores, de höge herrarnes makt. -haus,
n. 1. en herres bostad, herrgård. 2.
herrehus, första kammaren I preussiska o. österrikiska
riksdagarne. -hof, m. herrgård, -huter se
Herrn-huter. -knecht, m. herrgårdsdräng, tjänare
hos en herre. -leben, n. 1. herrelif. Ein m
führen: lefva som herrskap, slå på stort. 2.
latmanslif. -los, a. 1. som är utan husbonde.
2. som ar utan ägare, herrelös, -recht, n.
husbondes rätt. -reiten, n. gentlemanridt. -schaft,
f. egenskap af herre, -sonntag, m.
fastlagssöndag. -stand, m. 1. herrestånd. 2. adel.
itr, intransitivt, rfi. r«-flei;i»t. St. »tarkt, SV. ivagt, tr. transitivt verb. h. har haben, s. har »«in. til] hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
