Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nahrsam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
näseln
— 339 —
Nebenlinie
•werde ich ihm unter die reiben: det
Bkall han få i sig, skall jag inpränta i
ho-honom; jm vor der «v/ framför näsan på
ngn.
näseln, sv. itr. h. 1. vädra. 2. tala gnm
näsan.
Nasüenbein, n. näsben, -enbluten, n.
näsblödning, näsblod, -enklemmer, -enkneifer, m. F
pincenez. -enlaut, m. näsljud. -enloch, n.
näsborr, -enring, m. näs ring, nosring.
-en-schneller, ro. näsknäpp, -enspitze,/. nästipp.
-enstüber,ro. näsknäpp, -enstübern,* tr.
knäppa på näsan, -erümpfen, n. näsrynkning,
-eweis, a. näsvis. Jungfer ~ näspärla,
-e-weisheit, f. näsvishet, -führen,* tr. draga
vid näsan, -horn, n. noshörning,
-nasig, -näsig, a. i gm», -näst, t. ex. lang»*.
Nasler, m., -in, -nere,/. en som talar i näsan,
nafs, I. -er f o. $ -er, a. våt. Bis auf den
letzten Faden ei. bis auf die Haut "w sein:
ej hafva en torr tråd på sig. ~er Bruder:
en som brukar taga sig en tår på tand. II.
-es, 0, n. väta, vätska.
Nassauer, -, m. 1. nassauare. 2. F a) genomvåt
person, b) en som tycker om att fukta
strupen, c) matfriare, snyltgäst, -n, sv. itr. h.
F snylta, snugga.
Nässe, 0, f. väta. -In, sv. itr. h. o. tr. vara
fuktig, fukta,
nassen, nässen, sv. I. itr. h. 1. vara våt, fukta,
vätska sig. 2. opers. es näfst: det duggar.
II. tr. vani. nässen: väta, fukta,
nässig, a. fuktig,
naiskalt, a. kall och våt.
näfslich, a. fuktig.
Nation, -en, f. nation, folk. -ål, a. national,
nationell, -åle, -[s], -[s], n. beskrifning på
ngns egenskaper o. härkomst, personalier.
-äifarbe, /. nationalfärg. -älgarde, f
nationalgarde. -alisferen, sv. tr. nationalisera,
-alisierung, f. nationalisering. -alitåt, -en,/,
nationalitet.
Nativitåt, -en, f. nativitet, horoskop. Jm die
stellen: ställa ngns horoskop.
Natter, -n, f. 1. snok. 2. huggorm, -nzunge,
/. ormtunga; blid. giftig tunga.
Natur, -en, /. natur. Die Schuld der ~
bezahlen: gå all världens väg, dö. -ålien, pl.
natur al i er. -alisatiön, -en, f. naturalisering.
-alisieren, sv. tr. naturalis era. -alisierung,/.
naturalisering. -alfstisch, a. naturalistisk,
-ålleistung,/. naturaprestation, -begebenheit
» Naturerscheinung, -beschreibung, /. 1.
naturlära. 2. naturskildring, -éll, -e, n.
naturell, lynne, -ereigni[ſ]s, n., -erscheinung,
/. naturföreteelse, fenomen, -forscher, m.
naturforskare, -forschung,/. naturforskning,
-gäbe, /. naturgåfva, talang, -gemåls, a.
na-turenlig. -geschichte,/. naturhistoria, -lära.
-geschichtlich, a. naturhistorisk, -körper, m.
naturföremål, -kunde, /. naturkunnighet.
•kundig, a. naturkunnig. Ein *\*er: en
naturforskare,
natürlich, a. naturlig, medfödd, -erweise, adv.
naturligtvis, -keit,/. 1. natur(en)lighet,
naivitet. 2. naturlig, empirisk erfarenhet.
Natürllseltenheit,/.sällsynt naturföremål.-spiel,
n. naturens lek. -wahr, a. natursann,
-trogen. -widrig, a. naturvidrig, -stridig,
-wuchsig, a. naturlig, naturfrisk, naiv.
-wüchsig-keit,/. naturlighet, naturfriskhet, naivitet.
Naulje, -n, f. båt, lastbåt, -pe, -re, f. nyck,
besynnerlighet, ondska, -tisch, a. nautisk.
Navigation, 0,f. navigation, sjöfart.
NB. ei. N. B., förkortn. — nota bene.
nd., förkortn. = niederdeutsch: lågtysk.
’ne = eine se ein A.
Nebel, -, m. dimma, töcken -éi, -en,/,
oklarhet, sv am mel. -fern, a. aflägsen, liksom
dim-höljd. -ferne,/. dimmigt fjärran, -feucht, a.
fuktig af dimma, -fleck, m. 1. astron.
nebulösa. 2. fläck för ögonen, -grau, a. dimmig,
dimhöljd. -haft = nebelig, -horn, n. mistlur,
-icht, -ig, a. dimmig, oklar, -kappe,/. 1.
ka-pusjong, kappa mot dimma. 2. hatt af dimma
kring b&rgstoppar. 3. mössa, kappa, som gör
dess bärare osynlig, -krähe, /. vanlig kråka,
-n, sv. itr. h. 1. utsända, uppsända, alstra
dimma. Opers. es nebelt: det blir, är
dimmigt, dimma, luften tjocknar. 2. vid
ortförändring s. sväfva som en sky. 3. vara oklar,
sväf-vande; svamla. -rauch, m. dimma, -regen,
m. fint, silande duggregn, -stern, m. nebulösa,
-streif, m. dimstrimma, dimbälte, dimma,
sky. -trübe, a. dimmig,
neben, I. prep. med dat. o. ack. jämte, bredvid,
utom. II. adv. därjämte, bredvid, dessutom,
-absieht, /. biafsigt. -allee,/. parallel allé,
sidoallé. -ån, adv. strax intill, här- ei.
där-bredvid, i angränsande rum, hus m. m.
-ar-beit, /. biarbete, samtidigt arbete, arbete
därjämte, -artikel, ro. biartikel. -bau, ro.
sidobyggnad, -bedeutung, /. bibetydelse,
-begriff, ro. bibegrepp. -béi, adv. 1. —
nebenan. 2. tillfälligtvis, i förbigående. 3.
därjämte, dessutom, -blått, n. bot. stipel.
-buh-ler(in), ro. (/.) medtäflare (-erska), rival,
konkurrent, -buhlerisch, a. rivaliserande,
konkurrerande, medtäflar-. -ding, n. bisak,
-einander, adv. jämte, bredvid hvarandra.
-einkunft, -einnähme, /. biinkomst,
biförtjänst. -essen, n. birätt. -figur,/. bifigur,
-flufs, ro. biflod, -frau, / fri 11 a. -gäng, ro.
sidogång, -gasse, /. sidogränd, -gebäude,
n. sidobyggnad, flygel, -gedanke[n], ro.
baktanke. -gericht, n. birätt. -geschmack, ro.
bismak. -geschöpf, n. medskapad varelse,
-gewinn, ro. bivinst, biförtjänst, -handlung,/.
bihandling, -hör, -hin, adv. 1. = nebenbei 2,
3. 2. bredvid, -hof, ro. mindre gård, sidogård.
-kammer,/. sidokammare, -kosten, pl.
biom-kostnader. -land,re. grannland, -linie,/. l.pa-
r*, — föregående uppslagsord. * äkta »ms. 0 saknar plur. j" har omljud. F familjärt, P lägre språk. ^ mindre bruklift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
