Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nebenmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nebenmann
— 340 —
Nesuji
rallel linie. 2. sidolinie; bibana, -mann, m.
sidoman. -mensch, ra. medmänniska, -mönd,
ra. vädermåne. -ordnend, a. samordnande,
-person, /. biperson., -pfarre, /.
dotterförsamling, annex, -pferd, ra. löshäst, -rolle,
/. biroll, underordnad roll, -saal, ra.
sido-sal. -sache, /. bisak, -sächlich, a.
underordnad, obetydlig, bi-, -satz, ra. gram, bisats,
-schiff, ra. sidoskepp, -sitzer, ra. granne,
-sonne,/. vädersol. -stehend, a. bredvidstående.
•stimme, /. andra stämman, -strafse,/
sidogata. -stube,/. sidorum, -stunde, /
hvilo-stund, rast, -thür[ej, /. 1. sidodörr. 2.
löndörr. -tisch, ra. sidobord, -treppe,/,
sido-trappa, mindre trappa, -ton, ra. biton,
»umstand, m. biomständighet. -Unkosten =
Nebenkosten. -Ursache,/, biorsak, medverkande
orsak, -verdienst, ra. biförtjänst, -vörmund,
ra. andre förmyndare, -vort[h]eil, ra.
ytterligare fördel, -weg, m. biväg, sidoväg,
parallel väg. -Winkel, ra. mat.
supplementsvinkel. -zimmer, n. sidorum.
n&bl- se nebel-,
nebst, jorep. med dat. med, jämte, -béi — nebenbei.
neck||en, sv. I. tr. reta. II. rß. Sich mit jm ~
retas, gnabbas med ngn. Sich (rpr.) ~ retas,
gnabbas. -er, -, m. en som tycker om att
retas, att gnabbas, retsticka. -eréi, -era, /.
retsamhet, gnabb, skämt, -erin, -nen, f. se
Necker. -isch, a. 1. lustig, komisk. 2.
retsam, förarglig. 3. egen, besynnerlig.
Neffe, -ra, m. bror-, systerson, nevö. -ngunst,
/. nepotism.
neg||ativ, a. negativ, -er, -, m. neger, -erin,
-nen, f. negerkvinna, -i’eren, sv. tr. förneka,
-ligé (-é), -s, n. negligé, morgondrägt.
-li-gferen, sv. tr. försumma, negligera, -ociieren,
sv. itr. h. underhandla; handla.
nehm||en, st. I. tr. 1. taga, den Augenschein von
etw.: ngt i skärskådning, jn als ei. zum
Gehülfen: ngn till medhjälpare, sich eine
Frau: sig hustru, jm Mafs: mått på ngn,
gar kein Ende: aldrig slut, jn beim Worte:
ngn på ordet. 2. särskilda fall. Preufsische
Dienste m inträda i preussisk tjänst, das
Mönchskleid el. die Tonsur m gå i kloster,
blifva munk, einen Entschlufs ~ fatta ett
beslut, die Flucht m gripa till flykten,
Anstalten ~ vidtaga åtgärder, sich die Mühe
~ gifva sig möda, sie ~ sich beide nichts:
de äro båda lika goda, Anstofs, Ärgernis
an etw. (dat.) ~ taga anstöt af, blifva stött,
förargad öfver ngt, [mit] etw. für gut ~
hålla till godo med ngt, etw. für ungut, für
übel ~ blifva stött öfver ngt, von etw.
Abstand m afstå från ngt. II. rß. Sich gut m
a) uppföra sig väl, b) taga sig bra ut. -er,
-, 77i., -erin, -nen, f. en som tager ngt. -iich se
nämlich.
Nehrung, /. smal landtunga framför ett hafE,
Jfr Baff,
Neid, -[e]s, 0, m. afund. -en, sv. -» beneiden.
-er, ra., -erin, -nen, f. afundsjuk person,
afundsman. -haft = neidisch, -hammel, -hart,
-e, m. afundsjuk person, -ig, -isch, a.
afund sam, afundsjuk. Mit etw. m sein: vara
nidsk om ngt. -kragen = Neidhammel, -los,
a. utan afund, fri från afundsjuka. -nagel
se Niednagel, -voll, a. afundsam, afundsjuk.
Neig||e, -n, f. 1. bugning. 2. sluttning,
lutning; biid. upphällning, slut, t. ex. der Tag
ist an der ei. geht auf die m dagen närmar
sig sitt slut, es geht mit jm zur ~ det går
utför, lider mot slutet med ngn, etw. geht
zur ~ ei. auf die m ei. ist auf der m det är
på upphällningen med ngt. 3. rest,
återstod, slick, skvätt, -en, sv. I. tr. 1. luta,
böja, vända, sänka. Biid. [zu] jm sein Ohr
m låna ngn sitt öra, höra på ngn. 2. göra
sig bevågen, vinna för sig. jfr geneigt. II.
itr. h. o. rfl. slutta; luta, böja, buga, sänka
sig, sjunka, närma sig slutet, sjunkande
närma sig. [/SicA] zu etw. m vara böjd för ngt,
luta åt ett håll. -er, m. bugning, -ung,/.
1. sluttning, lutning. 2. böjning, bugning.
3. böjelse, lust, håg, smak, tycke. 4. böjelse
för, dragning tili ngn, sympati.
nein, I. adv. II. -[s], -[s], n. nej.
Nekrolog, -e, m. nekrolog, dödsruna.
Nektar, -s, 0, m. nektar.
Nelke, -n,f. näjlika. -nstock, ra. näjlikstånd.
nennilbär, a. som kan nämnas, nämnbar. -en,
oreg. sv. I. tr. o. rfl. nämna, kalla (sig),
upp-gifva (sig). Das nenn’ ich [ge]schlafen: det
kan man kalla att sofva. II. rfl. 1. se I. 2.
kallas, heta. -er, -, m. mat. nämnare, -ung,
/. nämnande. -Wert[h], ra. nominelt värde.
Nepot||e, -n, ra. bror-, systerson, nevö,
släg-ting. -ismus, 0, m. nepotism.
Nergellléi, -en, f. F brummande, gr um sande,
-ig, a. F knarrig, brummande, -n, sv. F I.
itr. h. knorra, brumma, grumsa, häckla,
gräla. II. tr. förarga, förtreta, plåga,
trakassera.
Nerv, -[e]s ei. -en, -en, ra., -e, -n, f. nerv.
-en-aufregend, a. nervretande, irriterande,
-en-aufregung, /. nervretning, -enfieber, ra.
nervfeber. -enkrankheit,/., -enleiden, ra.
nervsjukdom, -lidande, -enreiz, ra. nervretning,
-en-schwach, a. nervsvag, nervös, -enschwäche,
/. nervsvaghet, -enstärkend, a.
nervstyr-kande. -ensystem, ra. nervsystem, -ig, a. 1.
nervfull, kraftfull. 2. bot. nervig. -Ös, o.
nervsvag, nervös.
Nerz se Nörz.
Nessel, -ra,/.nässla, -ausschlag, ra.
nässelut-slag. -fieber, ra. nässelfeber. -n, I. a. af
nät-telduk, nättelduks-. II. sv. tr. o. itr. h.
bränna som nässlor, -sucht,/. kronisk nässelfeber.
-tüch, ra. nättelduk.
Nest, -er, ra. bo, fågelbo, bale, rede, näste,
håla, tillhåll; F säng. -ei, ra, balägg, lock-
itr. intransitivt, rß. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. Ii. har haben, S. h»r »ein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
