Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - notifizieren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
notifizieren
— 344 —
nymphenhaft
meddelande, -ifizſeren, sv. tr.
tillkännagif-va, meddela,
nötig, a. nödvändig, erforderlig. Ich habe etw.
m ei. mir thut etw. m jag behöfver ngt. -en,
sv. tr. nödga, truga. Lassen Sie sich nicht
m låt ej be er, krusa ej. -keit, /.
nödvändighet, erforderlighet. -ung, /. nödgande,
trugande.
NotTz, -era,/. 1. notis. 2. anteckning.
Not||jahr, n. nödår, missväxtår. -leidend, a.
nödlidande, -mittel, n. nödfallsmedel,
-na-gel, m. spik som begagnas i brist på en
bättre; bild. — Notbehelf,
notorisch, a. notorisk, allmänt bekant.
Not||pfennig, m. ** Notgroschen, -reif, a.
mognad utan att vara fullt utvecklad, mes
Korn: slösäd. -schrei, ra. nödrop, -stall, ra.
1. provisoriskt stall. 2. nödstall, nödspilta.
-stand, ra. tillstånd af allmän nöd. -taufen,* tr.
döpa med nöddop, -wehr, f. nödvärn,
-wendig, a. nödvändig, -wendigkeit, /.
nödvändighet. -werk, n. 1. nödvändig sak. 2.
nödfallsutväg. -zeichen, n. nödsignal, -zwang,
ra. 1. nödtvång. 2. våldtägt. -zwängen,* tr.
med våld tvinga; våldtaga.
Novllélle, -n, f. novell, -el I ist, -en, ra.
novellförfattare. -émber, -, ra. november, -itat,
•en, f. ngt nytt, nyhet, nouveauté. -fz[ej,
-en, ra., -fze, -n, f. novis,
nu, I. itj. nå, jfr na. II. oböji. n. o. ra. nu. Im m
i ett nu.
nubisch, a. nubisk.
nüchtern, a. nykter; måttlig; oförvillad,
förståndig; prosaisk, fadd,kälkborgerlig; fadd,
smaklös. Mit mem Magen: på fastande
mage. -heit, f. nykterhet m. m. se föreg.
Nücke, -ra, /. nyck.
Nud||el, -ra, f. 1. makaron, nudel, vermicejl.
2. deg att göda fjäderfä med. -ein, sv. tr.
göda fjäderfä med degbållar; biid. fullproppa
(med mat), -elung, /. -itåt, -en, f. nuditet,
nakenhet; blottad kroppsdel.
null, I. a. (utan komparation) 1. noll. 2. värdelös,
innehållslös, betydelselös. Für m und
nichtig erklären: förklara ogiltig, upphäfva,
annulera. II. -era, f. nolla,
num||erieren, sv. tr. numrera, -erierung,/.
numrering. -érisch, a. 1. uttryckt i siffror,
sif-fer-, t. ex. me Gleichung: sifferekvation. 2.
numerisk, -mer, -ra, f. nummer.
nQn, I. adv. 1. nu. ~ und nimmermehr:
aldrig någonsin. 2. nå, t. ex. das gestehe
ich: nå, det må jag säga. m? nå? und?
och sen ? 3. ofta oofversatt, t. ex. er mag m
kommen oder nicht: han må komma eller ej.
II. itj. m rxi/ nå nå! sakta i backarne! m
los! välan! gå på! III. konj. nu då, då nu,
t. ex. ~ du mich kennst: nu då du ei. då du
nu känner mig. -mehr (arv.–), adv. numera,
hädanefter, -méhrig, a. nuvarande.
Nuntiatur, -era, f. påflig beskickning, -us,
..ii ei. ..ien, ra. nuntie, påfligt sändebud,
nür, adv. 1. blott, endast, bara. 2. Wer m
hvem än, was m hvad än, wo m hvarhälst
än. 3. särskilda fall. Er mag m gehen: han
kan gärna få gå, wie kommt er m hierher t
hur kan han väl ha kommit hit? was sollen
wir m sagen? hvad skola vi väl säga? ort»
oöfyersatt, t. ex. so viel ich m kann: så mycket
jag förmår.
Nufs, -e t, /. nöt, vani. valnöt, -baum, ra.
valnötsträd. -bäumen, a. af valnöt(strä),
val-nöts-. -beize,/, valnötsbeta. -braun, a.
val-nötsbrun. -gebüsch, ra. hasselbuskar, -skog.
-häher, * -heher, ra. zooi. nötkråka, -holz, ra.
valnötsträ. -knäcker, ra. nötknäppare.
-Staude, f., -Strauch, ra.
hasselbuske-NÖster, -ra, f. näsborr i sht på (fnysande) hästar, -n,
sv. itr. h. vädra.
Nut[h][e], -en, f. spånt. -en, sv. tr. spånta.
nutschen, sv. tr. o. itr. h. suga.
nutz, I. äfv. nütz, a. nyttig, gagnelig. Das ist
zu nichts m det gagnar till intet. II. -es, 0,
ra. gagn. Sich etw. zu me machen: draga
nytta af, begagna sig af ngt. -anwendung,
f. praktisk användning, -bär, a. nyttig,
användbar, inkomstbringande, -barkeit,/.
nyttighet, användbarhet, nytta, gagn.
-barma-cliung,/. användande, -baum, ra. träd hvars
virke kan begagnas till snickring ei.
timring. -bringend, a. gagnelig,
inkomstbringande. -en, a) -s, 0, ra. nytta, gagn, fördel,
vinst. ~ aus etw. ziehen: draga nytta af
ngt. b) vani. nützen, sv. I. itr. h. gagna, vara
nyttig, zu etw.: till ngt, jm: (för) ngn. II.
tr. begagna, använda, begagna sig af.
-garten, ra. köksträdgård, -haft ■= nützlich, -holz,
ra. slöjd virke, jfr Nutzbaum.
nützlich, a. nyttig, gagnelig. -keit,/. nytta,
nyttighet, -keitsrücksicht,/.
nyttighetshän-syn. -keitssystem, ra. nyttighetssystem,
utilitarism.
nutz||los, a. gagnlös, onyttig, -losigkeit, /.
gagnlöshet. -niefsen,* tr. uppbära
inkomsten af, hafva nyttjanderätt till. -niefser,
ra., -niefserin, -raera, /. en som uppbär
inkomsten af, har nyttjanderätten tili ngt.
-nie-fsung, /. nyttjanderätt, -reich, a. mycket
nyttig, gagnelig.
Nutzung, /. 1. begagnande, användande. 2.
afkastning, vinst, inkomst, -srecht, ra.
nyttjanderätt. -swert[h], ra. (värdet af) en åkers
afkastning.
Nymphe, -ra,/, nymf. -nhaft, a. nymflik.
itr. intransitivt, rß. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben., s. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
