Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schiller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schiller
— 392 —
SehlafratzQ
Schiller, ro. skimmer, glans, färgskiftning,
färgspel, -n. sv. itr. h. skimra, glittra.
Schilling, -e men »om myntenhet efter räkneord -, m.
I. skilling (efter ort o. tid varierande mynt). 2. kok
stryk.
Schimm|]el, -, ro. 1. mögel. 2. skimmel. 3. F
gråhårs man, gubbe, -elicht, -elig, a. möglig,
-ein, sv. itr. h. o. s. mögla. -er, -, ro.
skimmer, sken, glans, -erglück, ra. skenbar lycka,
-erhaft, a. skimrande, -erkäfer, ro. lysmask,
-erlös, a. glanslös, -ern, sv. itr. h. skimra,
skina, glittra, tindra.
Schimpanse, -ra, ro. chimpans.
Schimpf, -e, ro. skymf, förolämpning, -en, sr.
itr. k. o, tr. skymfa, smäda, o k vada, träta,
gräla, -er, ro. skymfare, smädare, -eréi,
-en, /. skymfande, okvädande. -ieren, sv. F
- schimpfen, -lich, a. skymflig, neslig, -lied,
ra, nid visa. -name[ n], m. öknamn, -wort, n.
skymford, okvädinsord.
Schind||anger, m. ställe där as utlägges, -el,
-n,f 1. takspån. 2 spjäle. -eidach, n.
spåntak. -eldecker, ro. spåntäckare. -elhauer,
-el-macher, in. spånspäntare. -ein, sv. tr. 1,
täcka med takspån. 2. spjälka benbrott, -elreifser,
m. spånspäntare. -en, st. I. tr. o. itr. h. 1.
flå. 2. skafva skinnet af. 3. stubba,
vanställa. 4. skrapa ihop, vara snål, girig. 5.
öfveranstränga, sk in na, plåga, förtrycka.
II. rß. öfveranstränga sig, plåga sig,
knoga. -er, m. 1. hndafdragare, rackare. 2.
skinn are, plågare. 3. gnid are, girigbuk.
-e-réi, -en, f. 1. rackaryrke. 2. rackarbostad.
3, skinnande, trakasseri. 4. gnideri,
girighet. -erkarren, m. rackarkärra. -ermatsig,
a. F ofantlig, gruflig, helvetisk, -grübe, /.
grop där as utlägges, -kracke, -mähre, /. P
skinkmärr.
Schinken, -, m. dim. Schinkchen, -lein, 1.
skinka» F blid. mit einer Wurst einen
abwerfen: gnm en liten gåfva uppnå mycket. 2.
F nedrökt boklunta.
Schinn, -e, m. mjäll.
Schippe, -n,f. skofvel.
Schirm, -e, m. 1. skydd, beskårm. 2. skärm.
3. paraply, parasoll, -dach, n. tak till skydd
för ngt, lider, skjul; soltält, -en, sv. tr.
skydda, beskydda, -er, -, m. beskyddare,
-erin, -nen, f. beskyddarinna. -fabrik, /.
paraplyfabrik, -herr, m. skyddsherre,
beskyddare. -herrschaft, /. skyddsherreskap,
beskydd, -lampe./. lampa med skärm,
-ständer, ro. paraplyställ, -hållare, -ung, /.
skyddande. -vögt, m. skyddsherre, -wand, f.
skyddsvägg.
schirr||en, sv. tr. sela på, spänna för. -meister
«=• G eschirr meister.
Schirting, -s, ro. skirting.
Schisma, -s, -s ei. -ta, n. skism, söndring.
schlabbern, sv. tr. o. itr. h. slafaa, sörpla.
Schlacht, -era, / 1. slag, slagtning. 2. slagt.
-bank,/, slagtbänk. -bär, a. lämplig till slagt,
slagt fet. -beil, n. slagtaryxa. -bericht,m.
underrättelse om, redogörelse för ett slag.
-berühmt, a. berömd gnm fältslag, -en, sv.
I. tr. slagta. II. itr. h. Nach jm ~ brås på
ngn. -enkühn, a. djärf i strid, modig,
-en-maler, ro. bataljmålare, -er, Schlächter
-Fleischer.
Schlächterei,-era,/. 1. slagtaryrke. 2. slagte-
ri. 3. slagtande, blodbad.
Schlacht||essen, ra. måltid, kalas vid slagt.
-feier, j. minnesfest un minne af »gt fältslag,
-leid, n. slagfält, -fertig, a. slagfärdig,
strids-färdig. -fest, n. 1. - Schlacht feier. 2.
-Schlachtessen, »gefslde, ra. slagfält, -gemälde,
b. bataljmålning, -yesang, m. stridssårig.
-geschrei, n, stridsrop, -getümmel, -gewühl,
n. strids vi mm el. -häufen, m. 1. hop
slagt-djur. 2. trupp t ett siag. -haus, ra., -hof, m.
slagteri. -linie, /. slaglinie. -maske,/.
slagt-mask. -messer, ra. slagtarknif. -plan, m.
stridsplan. -reihe = Schlachtlinie, -ruf, m.
stridsrop, -schwèrt, ra. slagsvärd, -stück, n.
1. bataljmålning. 2. slagtdjur. -tag, m. 1.
slagt da. g. 2. dagen för ett fältslag, -vieh,
ra. slagtboskap.
Schlack||e, -ra,/, slagg, -en, sv. itr. h. I. opers.
regna ihållande «& att marken bin- uppblott, 2.
bilda slagg, -enhaft, a. slaggartad. -erig, a.
regnig, våt. -ern, sv. itr. k. 1. hänga slapp,
fladdra sakta. 2. = schlacken 1. -erregen, m.
ihållande regn. -erwetter, ra. ihållande
regnväder. -icht, -ig, a. 1. - schlackerig. 2.
slaggig.
Schlaf, -[e]s, 0, m. dim. f, 1. sömn, lur. In den
o» sinken: falla i sömn, somna. 2. se
Schläfe. -apfei, m. 1. al runa. 2. = föij. -beere,/,
dvalbär. -bett, ra. säng. -bringend, a.
sömn-gifvande.
Schläfe, -ra,/, tinning.
schlaf||en, st. itr. h. sofva. «v, gehen: gå till
sängs, eine wohl^de Nacht wünschen: önska
god natt. -engchen, ra. att gå till sängs.
Beim n» när man går till sängs, -en[s]zeit,
f. softid; liggdags.
Schläfer, ro. sofvande. -lg(keit) se
Schläfrig[keit). -in, -raera, /. sofvande. -n, sv. tr.
sofva. vani. opers. es schläfert mich: jag känner
mig sömnig.
schlaff, a. slapp, slak, lös. -heit, /. slapphet.
Schlafiigefährte, ro., -gefährtin, /. sängkamrat,
-geld, n. betalning för natthärbärge,
-ge-mach, ra. sofgemak. -genofs, -gesell,
-kame-rad, ro. sof-, sängkamrat. -Kammer,/,
sängkammare. -krank, a. sömnsjuk. -krankheit,
/. sömnsjuka, -lied, ra. vaggvisa, -los, a.
sömnlös, -losigkeit, /. sömnlöshet, -lust,/,
sömnbegär, -mittel, ra. sömnmedel, -mütze,
/. nattmössa, -mützig, a. F sömnig, dåsig,
slö, trög. -pelz, ro. pälsfodrad nattrock,
-ratz, ro., -ratze,/, F sjusofvare, sömntuta.
lÉr. Intransitivt, rß. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. 11. har haben, S. har sein
till hjälpverb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
