Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schiller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
schläfrig
— 393 —
S cülangentr äg e r
schläfrig, a. sömnig, -keit, /. sömnighet.
Schlaf||rock, m. nattrock, -saal, m. sofrum.
-sessel, m. sofstol, hvilstol. -statte, -stelle,
/ hvilostad, läger. -Stube,/, sängkammare.
-Stuhl, m. = Schlafsessel, -sucht, f.
sömn-sjuka, -süchtig, a. sömnsjuk. -trank, -trunk,
w. sömndryck, -trunken, a. sömndrucken,
yrvaken, -trunkenheit, f. sömndrucket
tillstånd. -wachend, a. somnambulisk. -wagen,
m. sofvagn. -wirkend, a. sömngifvande. -zeit,
f. softid. -zimmer, n. sofrum.
Schlag, -e f? m- 1* slag, rapp, hugg, stöt;
åskslag. Ein m aus blauer Luft: en blixt
från klar himmel, halter m åskslag som ej
tänder, elektrischer m elektrisk stöt, m
zehn Uhr: på slaget tio, auf einen m med
ens. 2. slag, drill, sång. 3. slag, art, sort,
ras. Dieser m von Weibern: denna sorts
kvinnor, kvinnor af den sorten, die Heirat
ist nach meinem me: giftermålet är i min
smak. 4. slagbom, fotsteg som slås upp, klaff,
lucka; dörr, dörrflygel. 5. med. slag,
apo-plexi. 6. skog. hygge. 7. åbr. gärde,
åkerskifte, vall. 8. sjö. a) slag, b) ~ des Ruders:
årtag. -ader, f. pulsåder, -bär, a. lämplig
till hygge, tillräckligt mogen (om skog), -brücke,
f. fällbro, fäl Ib rygga.
Schlägel se Schlegel.
schlag||en, st. I. tr., itr. h. o. s. 1. slå. Drein m
hugga in, gå löst, Mein m slå sönder i
bitar, zu Tod ei. tot m slå ihjäl, darauf lief se
ich mich tot m det kan jag våga hufvudet
på, Geld tot m göra af med pengar, die
Zeit tot m fördrifva tiden, Falten m falla i
veck, bilda veck, vecka sig, eine
geschlagene Stunde: en hel timme. — Med prep.: die
Welle schlägt ans Ufer: vågen slår mot
stranden, ein Ton schlägt ans Ohr: en ton,
ett ljud träffar örat, ans Kreuz m
kors-fästa; mit dem Kopf auf den Stein m slå
hufvudet mot stenen, Steuern auf etw. m
lägga skatt på ngt, etw. auf die Zeit m
uppskjuta ngt; es schlägt Feuer aus dem
Boden: det slår upp eld ur marken, sich
(dat.) etw. aus dem Kopf m slå ngt ur
tankarne, aus einander m veckla, slå upp, isär,
aus der Art m vanslägtas; die Tinte schlägt
durchs Papier: bläcket slår igenom; der
Preis der Ware ei. die Ware schlägt in die
Höhe: varan stiger i pris, in Falten m
lägga i veck, in Fesseln m fjättra, in den Wind
m ej bry sig om, strunta i; sie schlägt nach
ihrer Mutter: hon brås på sin mor; über
die Stränge m hoppa öfver skacklorna,
alles über einen Leisten m skära allt öfver en
kam; einen Mantel um den Leib m svepa in
sig i en kappa; der halte Brand ist zu der
Wunde geschlagen: det har slagit sig
kallbrand i såret. 2. kämpa, strida, slåss. 3.
slå ihjäl, döda. 4. hugga, hugga i, fälla. 5.
träffa, nå. 6. explodera, t. ex. mde Wetter:
exploderande grufgas. II. rß. 1. Sich rechts,
seitwärts m taga af, vika af åt höger, åt
sidan, sich auf die Seite der Verschwornen
m gå öfver, sälla sig till de sammansvurna,
sich ins Mittel m träda emellan, söka
medla, sich zu jm m sälla sig till ngn. 2. slå
sig fram, taga sig fram. 3. slåss, kämpa,
strida, duellera.
Schläger, -, m. 1. en som slår. 2. häst som
slår bakut. 3. fågel som slår, sjunger,
drillar bra. 4. slagskämpe. 5. (fäkt)sabel. -éi,
-en, f. slagsmål.
Schlag||etot, -s, m. slagskämpe, mördare, -fafs,
n. fat, tunna till inpackning, fastage.
-fe-der, f. 1. vingpenna. 2. slagfjäder, -fertig,
a. slagfärdig, -fertigkoit, f. slagfärdighet,
-flufs, ni. slag, slaganfall, -gewicht, n.
slaglod. -goid, n. bladguld. -holz, n. 1. till
hygge bestämd skog. 2. trä att siå med ss. sälträ,
skäktträ m. m. -lawine, f. slaglavin, bildas rid
töväder af kram snö. -leiste, f. slaglist. -licht,
n. stark, skarpt begränsad dager, -lot[h],
n. slaglod. -pulver, n. 1. med. slagpulver. 2.
knallpulver, -sahne,/1, vispad grädde,
-schatten, m. slagskugga, -seite, /. hammarban.
-stock, m. sälträ. -wald, m. till trakthygge
indelad skog. -werk, n. 1. pålkran. 2.
slagverk. -wunde,/, kontusion.
Schlamm, -[e].?, 0, m. slam, dy, gyttja.
Schlämmarbeit, /. slamning.
schlämm||en, schlämmen, sv. I. tr. 1. muddra,
rensa från slam. 2. slamma, vaska. II. itr.
1. s. rinna, vältra sig fram afsättande slam.
2. h. se schlemmen, -ig, a. slammig, dyig,
gyttjig.
Schlämmkreide,/, slammad krita.
Schlamp, -e f, m. släp. -åmpen, sv. itr. h. F
kalasa, -e, -n,f. 1. slampa, slamsa. 2. = följ.
Schlämpe se Schlempe.
schlamp||en, sv. itr. h. 1. sörpla, slafsa. 2.
hänga lös, röra sig, gå ostadigt, -er, m.
osnygg, snuskig person, -eréi, -en, f.
oordning, osnygghet, -ig, a. 1. mes Essen: röra,
smörja, slask, skval. 2. regnig, våt. 3.
slam-pig, slamsig, slarfvig.
Schlange, -n, f. dim. f, orm; biid. ringel,
sling-ring, krökning, bugt.
Schlängellléi,-ew,/. slingrande, slingring. -icht,
-ig, a. som slingrar sig, går i krökningar.
-n, äfv. schlangen, sv. I. tr. vrida
spiralfor-migt, leda i slingringar. G eschläng elter
Weg: väg som går i krökningar. II. itr. h.
o. rß. slingra sig, gå i bugter.
Schlangenilanbeter, m. ormdyrkare. -busen, m.
falsk barm. -gewinde, n. ormslinga,
-ge-zisch, n. ormkväsning. -gezücht, n.
ormyn-gel. -haft, a. ormaktig, ormlik, -herz, n
falskt hjärta, -krümmung, -linie,/. ormslinga,
-mann, m. 1. ormtämjare, ormtjusare. 2. astron.
ormkarl. -rohr, n., -röhre, /. spiralformigt
rör. -ståb, m. merkuriestaf. -träger, m. astron.
rik» = foregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar piur. "J" har omljud. F familjärt, P lägre språk. $ mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
