Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - schützen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
schützen
— 406 —
acliwankweise
a) damlucka, b) skyttel, »n, sv. tr. 1.
skydda, vor (med dat.) ei. gegen ei. wider etw.: mot
ngt. 2. uppdämma. Die Mühle «n* medel»
dam-luckor uppdämma vattnet framför kvarnen,
•nbruder, ro. medlem af ett skyttegille,
skarpskytt, -nfest, n. (skarp)skyttefest, ett
skyttegilles, ett jägarförbunds årshögtid,
-ngesellschaft, -ngilde, /. skyttegille,
jägar-förbund. -nhaus, n. skyttehus, ett
skyttegilles hus. -nkette,/. mii. skyttelinie. -nkönig,
ro. skyttekonung, -nplan, -nplatz, ro.
skjutplats, skjutbana. -nschaft, fl., -nt[h]üm, n. 1.
egenskap af (skarp)skytt;
(skarp)skyttevä-sen. 2. skyttegille, jägarförbund. -r, ro.
beskyddare, -rin, -nen, fl. beskyddarinna.
Schutz||falle, /. damlucka, -gatter, n. 1.
fäll-galler. 2. skyddsgaller, -geleit, n.
säkerhetsvakt, eskort, -gift, n. vakcin. -gitter, n.
kakelugnsgaller. -heiiige(r), ro. skyddshelgon,
-herr, ro. skyddsherre, beskyddare.
Schützling, -e, ro. skyddsling.
schutz||los, a. ntan skydd, försvarslös,
-losigkeit, fl. saknad af skydd, försvarslöshet.
-mann, ro. polisbetjänt, -mannschaft, f. 1.
säkerhetspolis. 2. = Schutzgeleit, -mittel, n.
skyddsmedel, preservativ. -ort, ro. tillflykt,
asyl. -pfand, n. underpant, -rede, /.
försvarstal. -redner, ro. försvarstalare,
-ver-wandte(r), ro. främling som ej förvärfvat
medborgarrätt, där han är bosatt. -ZOlI, ro. skyddstull.
-Zöllner, ro. skyddstullsvän. -zöllnerisch, a.
sky ddstull vän! i g, protektionistisk.
Schwabacher[schriftJ, 0,fl. schwabaeb(stil).
schwabb se schwapp, -eléi, -en, fl. F prat,
plad-der. -elig, a. obehagligt mjuk, lös;
obehaglig, illamående, -ein, sv. itr. h. F 1. skälfva
som gelé, gunga; slå emot, skvalpa. 2. prata,
pladdra. -er, -, ro. sjö. 1. svabel. 2. svabelgast.
-ern, sv. I. tr. sjö. svabla. II. = schwabbeln.
Schwabe, -n, I. fl. kackerlacka. II. ro.
schwa-bare, invånare i Schwaben; enfaldig karl,
fårskalle. -nalter, n. 40:e året vid hviiken ålder
sehwabarne först anses få förstånd. -nStreiCh, ro.
dumhet, upptåg.
Schwäb||in, -nen, fl. schwabiska, schwabisk
kvinna, -isch, a. schwabisk.
schwach, -er f, a. svag, klen, dålig.
Schwäche, ~n,f. svaghet, klenhet; svag sida.
-In, sv. itr. h. vara klen. -n, sv. I. tr. 1.
försvaga, göra kraftlös. 2. förföra, skända. II.
rfl. försvagas, -r, -, ro. 1. försvagare. 2.
förförare.
schwachllgläubig, a. klentrogen, -heit, fl. =
Schwäche. Särskilda fall: eine ~ flür jn haben:
vara svag för, ha en klockarkärlek till ngn,
bilden Sie sich keine ^en ein: inbilla er
inga dumheter, -herzig, a. klenmodig, svag,
karaktärslös, -kopf, ro. inskränkt, enfaldig
person, -köpfig, a. svag till förståndet, in
skränkt, enfaldig, -köpfigkeit,/.
inskränkthet, dumhet.
schwäch||lich, a. klen, svag. -lichkeit,/.
klenhet, svaghet, -ling, -e, ro. klen, svag
person, stackare.
Schwach||matikus, -, -se, ro. F = Schwächling.
-mut[h], ro. klenmod. -müt[h]ig, a.
klenmodig. -sichtig, a. svagsynt. -sinn, ro.
klenmod. -sinnig, a. klenmodig.
Schwächung,/, försvagande m. m. se schwächen.
Schwad, -en, -en, -, ro. 1. (slåtter)^träng,
lieslag. 2. ånga; dimma; barg, grufgas. 3. bot.
mannagräs.
Schwadron, -en, fl. skvadron. -éur, -c ei. -5, ro.
skrodör. -i’eren, sv. itr. h. 1. svärma;
drifva, ströfva omkring. 2. slå, hugga till
höger och vänster, omkring sig. 3.
skvadro-nera, skrodera.
Schwager, -f, ro. 1. svåger; slägting gnm
giftermål, god vän. 2. kusk, postiljon.
Schwäger||in, -nen, fl. svägerska, -lich, a. ss.
svåger, broderlig, i all vänskap.
Schwagerschaft, Schwägerschaft,/, svågerskap,
svågerlag.
Schwäher, -, ro. 1. svärfar. 2. personer
hvil-kas barn äro gifta med hvarandra. -schaft,
fl. egenskap af svärfar, jfr föreg.; svågerlag,
slägt.
Schwalbe, -n, fl. dim. f, 1. svala. 2. F örfil,
munfisk. -nschwanz, ni. 1. svaistjärt. 2. F
frack.
Schwall, -[e]s, 0, ro. svall, flöde, mängd, -en
se schwellen.
Schwamm, -e f, ro. 1. svamp. stud. der ganze
rsj hela smörjan. 2. fnöske. -icht, -ig, a.
svampig, svampaktig, -igkeit,/.
svamp(ak-t)ighet.
Schwan, -e f ei. $ -en, ro. svan. -en, sv. opers.
Mir (ei. % mich) schwant etw.: jag anar, har
en dunkel aning om ngt. -enbett, n.
svandunsbädd, -bolster, -täcke, -engesang, ro.,
-enlied, n., -ensang, ro. svanesång.
Schwang, -[e]s, 0, ro. In ~ bringen, gehen,
kommen, sein: bringa, gå, komma, vara i
svang, -er, a. haf vande. Biid. mit Unglück
olycksdiger, mit groflsen Plänen ** gehen:
hvälfva stora planer i sitt sinne.
Schwängerlter, -, ro. lägersman. -n, sv. tr. 1.
lägra, göra hafvande. 2. befrukta; uppfylla,
impregnera.
Schwangerschaft, fl. hafvandeskap, grossess.
Schwängerung, fl. lägersmål; befruktande m.
m. se schwängern.
Schwänm, -nen, fl. svanliona.
schwank, I. a. vacklande, svigtande, rankig,
ostadig, osäker. II. -e f, ro. puts, spektakel,
narri, skämt, fars. -en, sv. itr. h. vackla,
fluktuera, variera, darra, svigta, gifva efter,
böja sig, bölja, slingra, rulla. -heit,/.
vacklande, ostadighet m. m. se schwank I. -ig ==•
schwank I. -macher, ro. spektakelmakare.
-ung,/, vacklande m. m. se schwanken, -weise,
adv. på skämt.
itr. intransitiv t, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. II. har haben, S. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
