Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sezieren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sezieren
Silberzeug
sezieren, sv. tr. dissekera.
S. g. förkortn. = so genannt: så kallad (s. k.),
Sgr. förkortn. = Silbergroschen.
Shaw|, -[e]s, -s, ro. dim. f, 1. sjal. 2. (lång-)
halsduk.
Sibylle, -n, f. sibylla, spåkvinna.
Sich, I. rß. pron. 1. sig. 2. öfversättes ofta med
opera. el. passiv el. intransitiv konstruktion, t. ex. hier
geht e’s gut: här är det bra att gå, här är
vägen bra, hier sitzt es gut: här sitter man
bra, es singt e schön im Wald: det går bra
att sjunga i skogen, die Thür that e auf:
dörren öppnades, dörren gick upp. II. rpr.
pron. hvarandra.
Sichel, -ra, / skära; lie. -beinig, a. krokbent,
hjulbent. -haft, a. i form af en skära,
lie-form ig, krökt, -krumm, a. krökt som en
skära, -n, sv. I. tr. 1. skära, slå, mäja. 2.
Gesichelt: a^ försedd med en skära, en lie,
skäror, liar, b) = sichelhaft. II. rfl. blifva
lik en skära, t. ex. der Mond sichelt sich.
-wagen, m. stridsvagn, med lieblad.
sicher, a. säker, trygg, pålitlig, viss,
tillförlitlig. Seiner (gen.) Sache e sein: vara viss
på sin sak, seines Lebens nicht e sein: ej
vara säker för sitt lif, ~ stellen: skydda,
trygga, etw. von eer Iland haben: veta ngt
ur säker källa, -heit, /. säkerhet m. m. se
föreg. -heitsbehörde, / polis, -heitsgeleit, n.
säkerhetsvakt, eskort, -lich, adv.
säkerligen, förvisso, -n, sv. I. tr. (be)trygga,
skydda, vor (med dat.) ei. gegen etw.: mot ngt. II.
itr. h. j&g. om djur: spana, vädra, lyssna, -ung,
/. (be)tryggande m. m. se föreg.
Sicht, -era, /. 1. % påseende. 2. sigte, synhåll.
3. hand. sigt. -bär, a. synlig, synbar,
märkbar. -barkeit, /. synbarhet, märkbarhet.
-bärlich, adv. synbarligen, -en, sv. tr. sikta,
biid. äfv. frånskilja, rensa, -er, m. en som
siktar, -lich, a/ 1. seende. 2. = sichtbar.
-ung,/, siktande m. m. se sichten.
sickern, sv. itr. 1. s. sippra, sippra ut. 2. h.
läcka.
sie, I. pers. pron. 1. 3 p. eg. fem. hon, den. 2.
s. p. pi. a) de, es sind ihrer drei: de äro tre,
b) Sie, tilltalsord: ni. Sie! hör hit! vänta!
II. Sie,/. I. oböji. kvinna. 2. pi. -[e]re, bona
Sieb, -e, n. sikt, eil, rissel, såll.
sieben, a) sv. tr. sikta, rissla, sålla, b) I. a.
(oböji. grundtal) sju. F halb e på tre kvart, på
dimman. II. oböji. /. sjua. Biid. böse e
.käringtroll. Betr. sms. jfr sms. med drei, -er, m.
sjua m. m. jfr Fünfer, -erlei, oböji. a. sju
sorters, sju olika, -meilenstiefel, pl.
sjumila-stöflar. -punkt, m. (Maria) gullhöna. -Sachen,
pl. allehanda, hvarjehanda, pick och pack.
-schläfer, m. sjusofvare. -te, a. (ordningstal)
sjunde, -tehalb, a. sex och en half, -tel, -,
n. sjundedel, -tens, adv. för det sjunde,
-zig se siebzig.
Sieb||er, m., -erin, -nen, f. en som siktar,
sållar, -zehn, a. sjutton, jfr fünfzehn ff. -zig,
a. sjuttio, jfr fünfzig ff.
Siech, a. sjuk i en fångsam sjukdom, sjuklig, tärd.
-bett, n. sjuksäng, en. I. sv. itr. h. vara sjuk,
täras af en sjukdom, borttyna, vara sjuklig. II.
-, n. dim. till Sie IL -enhaus, n. sjukhus, -heit,
/. långsam, tärande sjukdom, -ling, -e, m.
sjukling, -t[hjüm, n. = Siech heit.
Siedeühaus, ra. siuderi. -heifs, a. kokhet,
-hit-ze,/. kokvärme, kokpunkt, -In, sv. itr. h. o.
rß. slå sig ned, bosätta sig. -n, st. o. sv. tr.
0. itr, h. ejuda, koka. ed heifs: kokhet,
-punkt, m. kokpunkt, -r, m. sjudare,
koka re, i sht i sms. -réi, -en, f. sjuderi.
Sieg, -e, m. seger, -bedackt, a. segerkrönt.
-el, ra. sigill, insegel, biid. ttfv. bekräftelse,
-elgeld, ra. sigillösen. -ein, sv. tr. försegla.
Schwarz e försegla med svart lack. [–[e]-lung,-] {+-[e]-
lung,+} /. -en, sv. itr. h. segra, -er, -, ro.
segrare. -erisch, a. såsom segrare, segrande,
segerrik, -esaufzug, ni. segertåg, segerprakt,
triumftåg, -esdankfest, ra. tacksägelsefest
för vunnen seger, -esdenkmal, ra. segerstod.
-esgepränge, ra. segerståt. -esgewifs, a.
segerviss. -espforte, /. triumfport. -estrunken,
a. segerdrucken. -eswagen, m. triumfvagn,
-gekrönt, a. segerkrönt. -gewohnt, a.
segervan. -haft, a. segrande, segervan, segersäll.
-ler, -, ro. förseglare, -reich, a. segerrik,
segersäll.
Siel, -e, ro. o. ra. damlucka, -e, -ra, /. 1.
axelrem. 2. språngrem. -en, sv. tr. gnm en
damlucka afleda vatten, -engeschirr, -enwerk,
-en-zeug, ra. seldon.
Siemann, ro, 1. man som står under toffel. 2,
karlaktig kvinna.
Siéstüa, -s, -e, -ra,/, siesta, middagshvila.
siezen, sv. tr. kalla ni (Sie), nia.
Sigel, -, n. sigel, förkortning(stecken).
Sign||al, -e, ra. signal, -alisieren, sv. tr.
signalera. -äistange, f. j&rnv. semafor, -atur, -tn,
f. signatur, märke; etikett, påskrift, -ét,
-e, ra. sigill, pitschaft- -ieras, sv. tr-. signera,
märka,
Sign’st, -en, ro. klockare.
Silbe, -ra,/, stafvelse. en klauben ei. stechen:
rida på ord, vara ordryttare, -nfall, m. rytm.
-nkiauber =» Silbenstecher, -nmàfs, ra. meter,
-nrät[hjsel, ra. stafvelsegåta, charad.
-nste-cher, ro. ordryttare, hårklyfvare.
-nsteche-rei, /. ordrytteri, hårklyfveri. -nt[h]eilung,
/. stafvelsedelning, afstafning.
Silber, -s, (h ra. silfver. -gerät[hj, -geschirr, ra.
silfverkärl. -groschcn. ro. silfvergroschen =
9 »re. -haft, a. silfverlik, silfverartad. -hell,
a. 1. silfverblank. 2. silf verklar, ren. -ig
-silberhaft, -ling, -e, ro. silfverpenning. -n,
1. a. af silfver, silfver-. II. sv. tr. försilfra.
-sand,ro. 1. silfversand. 2. hvit strösand.
-stimme,/. silf verklar röst. -zeug, ra. silfversaker.
itr. intransitiv t, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. II. har haben, S. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
